Våra hav fylls av plastskräp: "Där folk rör sig, så finns det skräp"

En kall höstvind blåser över stranden i Folkparken i Runsala i Åbo. En grupp människor radar fram soppåsar och skräpplockare, samt kaffetermosar och smörgåsar. Det är dags för det gemensamma städtalkot som Håll Skärgården Ren och festivalen Ruisrock brukar ordna tillsammans.  

Vanligtvis brukar Ruisrock och Håll Skärgården Ren ordna sitt gemensamma talko i maj, inför festivalen. I år blev det ingen festival av välkända orsaker, men trots det valde organisationerna att ordna det gemensamma talkot i september. 

Det tar inte många minuter förrän soppåsarna fylls av glasskärvor, fimpar och rester av fyrverkerier efter Forneldarnas natt. Fimpar brukar vara en av den vanligaste typen av skräp som hittas på stränder. 

– De är mycket skadliga för miljön. De innehåller bioplast men också kemikalier som utsöndras i vattnet. De kan orsaka skada för vattenmiljön och djuren, säger Julia Jännäri, programchef vid Håll Skärgården Ren. 

Enligt Piia Lääveri, ansvarig producent vid Ruisrock, vill festivalen uppmuntra sina kunder att slänga sitt avfall i sopkärl och inte i naturen. 

– Miljön är viktig för oss, då vi är här på ett naturskyddsområde. Vi brukar ordna städtalkon innan festivalen, så att här ska vara städat för våra kunder samtidigt som vi tar hand om naturen. 

Lääveri har hand om miljöfrågor på festivalen. Hon medger att det produceras en hel del avfall under festivalen, eftersom Ruisrock har 35 000 besökare. Det här har festivalen försökt åtgärda exempelvis genom att effektivera sopsorteringen och genom att förbjuda engångskärl av plast. Det som köps för att bygga upp festivalen återanvänds senare och år 2019 fick de restauranger som sålde vegetarisk eller veganmat rabatt för sina stånd på festivalen, säger Lääveri. 

– I framtiden kommer vi att satsa på att räkna ut våra utsläpp och kompensera dem, för att vara klimatneutrala, säger Lääveri.   

Största delen av avfallet som hittas i våra hav är av plast

Enligt Finlands naturskyddsförbund innehåller ungefär 90 procent av det avfall som hittas på stränder i Finland plast. Stränderna i Runsala i Åbo är en av de skräpigaste i hela landet. Största delen av skräpet hamnar ändå på havsbottnen, inte på stranden. 

Där folk rör sig, finns det skräp, konstaterar Jännäri. 

– Det nya skräpet i och med coronapandemin är munskydd, som kan hittas både i fjäll och mitt i havet. Men fimparna, de är vanliga. 

Därför har Håll Skärgården Ren ordnat kampanjer och påmint oss finländare om att inte slänga fimparna i dagvattenbrunnarna. Största delen av fimparna som slängs i dagvattenbrunnarna hamnar i våra vattendrag.

– Grundtanken med våra talkon är att ta hand om miljön. Samtidigt hoppas vi att folk rapporterar till oss vilka skräp de har hittat. På det sättet kan vi också utveckla infrastrukturen på ett ställe, om vi märker att det finns ett behov av exempelvis sopkärl, säger Jännäri. 

"Viktigt att lära ut miljömedvetenhet bland barn"

Men samtidigt är städtalkon endast som ett plåster på ett sår, säger Jännäri. Det gäller att komma åt orsakerna till nedskräpningen och lära miljömedvetenhet. 

– Vi jobbar också med miljöfostran och samarbetar med skolor. Exempelvis städar vi en strand tillsammans med barn, en strand som är viktig just för dem. Då lär de sig att förstå vilken typ av skräp som slängs i naturen, hur mycket det finns av det och hur skräp hamnar i naturen, säger Jännäri. 

Trots att innehållet i soppåsarna är nedslående och mängden plastavfall som hamnar i våra vattendrag stor, så är Jännäri optimistisk. Var och en kan göra något för miljön, säger hon. 

– Vi anser att man inte måste göra stordåd för att hjälpa naturen. Det är redan jättebra om man plockar upp ett eller två skräp ur naturen per dag. Tänk vilken stor mängd skräp det är frågan om, om varje finländare skulle göra det. Vi kan nå stora resultat med hjälp av små medel, säger Jännäri.