Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Patrik Nygrén: "Nya välfärdsområdet behöver folk som kan svenska – både i fullmäktige och på ledande chefsposter"

Vitklädd person vid tangentbordet.
Bildtext Jobbet med att skapa välfärdsområdet pågår intensivt i Egentliga Finland.

Gruppen som förbereder det nya välfärdsområdet i Egentliga Finland har valts, men vad händer nu och på vilket sätt kunde man redan nu trygga en framtida vård på svenska?

Enligt Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén som är Åbolands representant i gruppen är det ett intensivt arbete som har kört igång. Gruppen kommer att mötas varje vecka.

- Vi måste ta alla chanser att påverka nu, även om vi har begränsade möjligheter att göra det fram till fullmäktigevalet 2022.

Enligt Nygrén verkar det finnas god förståelse för det svenska inom det beredande organet. Men utmaningen är att omsätta den goda viljan i praktiken.

- Även om det finns en god vilja kan det vara svårt att förstå att det faktiskt krävs särlösningar för att få allt att fungera på svenska. Målsättningen med hela reformen är ju att förbättra vården, det betyder också förbättrad vård på svenska, och det måste vi jobba för.

Patrik Nygrén.
Bildtext Patrik Nygrén representerar Åboland i gruppen som förbereder välfärdsområdet i Egentliga Finland.


Viktigt att väljarna engagerar sig i januari

I välfärdsområdets beslutande organ, fullmäktige, kommer Kimitoön och Pargas antagligen att bara ha några få representanter. Därför är det enligt Nygrén viktigt att väljarna i skärgården aktiverar sig och verkligen går till valurnorna i januari 2022 då välfärdsområdets fullmäktige väljs.

- Jag hoppas och tror på ett högt valdeltagande i Åboland och att vi har starka kandidater.

Var de olika vårdinstanserna kommer att vara placerade i det framtida välfärdsområdet kan ingen ännu säga, inte heller om det kan bli frågan om indragningar.

Hur aktivt jobbar ni i Pargas till exempel för att få behålla hälsocentralen i Bläsnäs i Pargas?

- I det tillfälliga organet jobbar jag nu för hela Åboland, inte bara för Pargas, men vi har ännu inte talat om vad som ska finnas var. De stora besluten kommer först när välfärdsområdets fullmäktige är valt, säger Nygrén.

Förhoppningen är att en välorganiserad vård redan nu är en trumf också i det framtida välfärdsområdet.

- Vi ser att mångprofessionalitet är nyckeln och i Pargas har vi försökt koncentrera verksamheten till ett och samma fysiska hus. Har man verksamheten ordnad på ett bra och verkningsfullt sätt så har man kommit en bit på vägen, säger Nygrén.

terveydenhoito kuvituskuva
Bildtext Kommer du att träffa läkaren i samma korridor som förr? Det klarnar så småningom.


En av orsakerna bakom hela reformen är att få ordning på stigande kostnader, det kan naturligtvis betyda förändringar menar Nygrén.

- Knappast kommer man att kunna hålla igång alla nuvarande strukturer i Åboland eller på andra ställen. I Åboland är avstånden i kilometer inte alltid så långa, men avstånden i tid kan bli det. Det måste man absolut beakta då man funderar på det fysiska nätet.

I framtiden kanske man också träffar läkaren oftare via dator.

Svenska behövs på ledande poster

Mycket fokus är just nu på det nya valet som ordnas i januari 2022. Skärgården och det svenska behöver vara representerat i fullmäktige för att också Åboland ska ha en stark röst i välfärdsområdet.

Men enligt Nygrén är det också av stor vikt vem som får chefsjobben i den nya välfärdsorganisationen.

- Den operativa organisationen kommer att ha flera personer på ledande poster och det är viktigt att också de har förståelse och vilja att arbeta för ett tvåspråkigt välfärdsområde i Egentliga Finland, säger Nygrén.

De högsta chefsjobben inom välfärdsområdet kommer att ledigförklaras inom kort och personerna rekryteras i snabb takt.

"Vården i Åbo behöver diskuteras"

Att förbättra den svenskspråkiga vården i Åbo är också en utmaning. Hur den ska se ut och var den fysiskt ska finnas är en diskussion som borde föras, menar Nygrén.

- Det tar sin tid innan vi kommer in på riktigt konkreta frågor i diskussionen som rör Egentliga Finlands välfärdsområde. Men vi behöver fundera på vilken åboländsk nivå vi vill ha. Arbetet med välfärdsområdet är heller inget ensamt jobb utan måste föras i dialog. Det går bra att kontakta mig, kommundirektör Erika Strandberg på Kimitoön eller Kårkullas samkommunsdirektör Otto Ilmonen i de här frågorna, säger Nygrén.

Mycket ska nu hända på en kort tid. Tusentals anställningar ska föras över från kommunerna till välfärdsområdet, strukturer och chefsposter ska byggas upp och datasystem måste kommunicera med varandra.

- Det kommer att vara en bragd i sig att överföra allt det här och att lyckas med det, konstaterar Nygrén.