Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Långa fängelsestraff för belarusiska oppositionssymboler

Miaria Kolesnikova visar tummen upp-tecken under rättegången mot henne. I bakgrunden står hennes medåtalade Maxim Znak.
Bildtext En leende Maria Kolesnikova i rätten den 4 augusti. På måndagen meddelade domstolen att Kolesnikova döms till elva års fängelse.

En domstol i Belarus har dömt två kända oppositionsledare till långa fängelsestraff för brott mot nationens säkerhet och försök till statskupp. Domstolen dömde Maria Kolesnikova till elva års fängelse och Maxim Znak till tio år. Båda två har uppgett att rättegången mot dem varit en fars.

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko har trappat upp förföljelserna mot oppositionens efter fjolårets massdemonstrationer. En lång rad demonstranter och oppositionsaktiva har dömts till långa fängelsestraff.

På måndagen kom domen mot landets kändaste politiska fånge, Maria Kolesnikova, och hennes medåtalade Maxim Znak.

Kolesnikova är den sista av ledarna för demonstrationsrörelsen mot Lukasjenko som fortfarande befinner sig i Belarus.

Både Kolesnikova och juristen Znak arbetade för oppositionspolitikern Viktor Babarykos presidentvalskampanj inför valet i fjol.

Babaryko sågs som en av de starkaste oppositionskandidaterna, men han greps redan innan valet. I juli i år dömdes han till 14 års fängelse för korruption. Enligt oppositionen var åtalen uppdiktade.

Efter valet blev Kolesnikova en av de synligaste profilerna under demonstrationerna mot valfusket och Lukasjenkos valseger.

Kolesnikova greps i september i fjol. Den belarusiska säkerhetstjänsten KGB tvingade in henne i en minibuss och körde henne till gränsen mot Ukraina.

Enligt obekräftade uppgifter lyckades Kolesnikova hindra säkerhetstjänsten från att köra henne över gränsen genom att hoppa ur minibussen och riva sönder sitt pass. Hon har suttit häktad i väntan på rättegång sedan dess.

Rättegången mot Kolesnikova och Znak har hållits bakom stängda dörrar och de åtalades advokater har förbjudits att avslöja några detaljer från åtalen. Enligt myndigheterna grundar sig beslutet på säkerhetsskäl.

Oppositionen uppger att hemlighetsmakeriet beror på att det inte fanns något bevismaterial.

Källor: AFP, Reuters, BBC