Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Abortkriget är i full gång i USA efter att Texas infört landets strängaste abortlag – andra republikanledda delstater vill nu följa Texas exempel

Grafik. I bakgrunden människor som protesterar för kvinnors rättigheter och rätten till abort. De håller upp skyltar. I förgrunden en bild på redaktör Ville Hupa och ett inklippt citationstecken.
Bildtext Konsekvenserna av Texas nya lag har ännu inte testats i praktiken och det juridiska efterspelet antas vara långt ifrån över.

Medierna i USA var fullt sysselsatta med att rapportera om efterspelet från truppreträtten från Afghanistan när följande nyhetsbomb slog ned i Texas. Delstaten införde i mitten av förra veckan en ny abortlag som i praktiken så gott som totalförbjuder aborter enligt många bedömare.

Lagen fastslår att abort är olagligt om hjärtaktivitet hos fostret kan identifieras. Det brukar inträffa under graviditetens sjätte vecka, en tidpunkt då kvinnor inte nödvändigtvis ännu är medvetna om att de är gravida. 

Undantag görs inte heller för graviditeter som orsakats av våldtäkt eller incest.

Som väntat har lagen gett upphov till oro och raseri bland abortförespråkare i USA medan anti-abortlobbyn firar sin största seger på decennier.

Det banbrytande fallet i USA:s högsta domstol, Roe mot Wade från 1973, har länge garanterat kvinnors konstitutionella rätt till fri abort.

När enskilda delstater med konservativa majoriteter tidigare försökt driva igenom stränga abortlagar har försöken i regel snabbt kollapsat i en federal domstol som hänvisat till just Roe mot Wade.

Men nu gick det annorlunda.

Bara några timmar efter beslutet i Texas beslöt högsta domstolen med rösterna 5-4 att inte stoppa lagen. 

Hur ska det förklaras?

Juridisk manöver banade väg för kontroversiell lag

Svaret är att konservativa lagstiftare i Texas avsiktligt konstruerat lagen så att den inte ska kunna stoppas med hänvisning till Roe mot Wade. 

I stället för att låta delstatens myndigheter övervaka och tillämpa lagen, ges ansvaret åt vanliga medborgare.

Det innebär att vem som helst kan stämma en annan person som genomför en abort eller på annat sätt “hjälper eller stöder” aborter. 

I detta angiverisystem är det formellt alltså inte gravida kvinnor som stäms eller myndigheter och åklagare som anklagar någon för ett brott. 

I stället kan det till exempel handla om en taxichaufför som “tjallar” på kvinnan hen skjutsat till en abortklinik.

Potentiella “tjallare” sporras också med ekonomiska incitament. Enligt lagen kan den som stämmer en annan person för att bryta mot abortförbudet och vinner i domstol få 10 000 dollar i “belöning” samt full ersättning för domstolskostnaderna.

Inför denna lagtekniska lösning ansåg en knapp majoritet av den högsta domstolen - som efter tre domarutnämningar av ex-presidenten Donald Trump har en konservativ majoritet på 6 mot 3 – att det saknas formella grunder att stoppa Texas från att ta i bruk lagen.

Juridiskt och politiskt efterspel att vänta

Konsekvenserna av Texas nya lag har ännu inte testats i praktiken och det juridiska efterspelet antas vara långt ifrån över.

Lagen verkar ändå redan ha haft en avskräckande effekt, då abortkliniker i andra delstater rapporterat om en kraftig ökning av bokningar från Texas. 

Abortfrågan har länge varit en av de mest polariserande frågorna i USA – och en av de frågor som starkast delar de två stora partierna.

Flera andra republikanskdominerade delstater, som till exempel North Dakota, Florida och Arkansas, rapporteras redan vara på väg att ta efter Texas och utforma liknande abortlagar i hopp om att kringgå Roe mot Wade.

Demokraterna i sin tur hoppas att bakslaget i Texas nu ska fungera som en väckarklocka som mobiliserar de egna väljarna till valurnorna i nästa års mellanårsval. 

Abortfrågan står åter i centrum av den politiska debatten i USA.