Louise Agnesdotter vinner årets Solveig von Schoultz-pris med "elegant, öm och humoristisk" novell

Louise Agnesdotter vinner årets Solveig von Schoultz-skrivtävling med novellen "Öppen planlösning", enligt juryn en elegant text som med ömhet och humor lyckas ringa in en plågsam och oförlöst situation.

Jag träffar Agensdotter vid Helsingfors centrumbibliotek Ode en knapp vecka innan priset offentliggörs.

Hur känns det att vinna priset?

– Tråkigt svar, men det känns verkligen jätte, jätteroligt. Stor glädje och på något sätt oväntat. Det är klart att man hoppas och jag tycker min text höll, men det var förvånande, säger Agnesdotter.

Vinnarnovellen Öppen planlösning handlar enligt juryns beskrivning om en plågsam livssituation där "det mesta förblir osagt när protagonisten försöker ta avsked av sin mor och sin syster i en lyxig och klaustrofobisk villa i Australien".

– Den handlar om väldigt många olika saker. Det handlar om avstånd, att vara långt borta från varandra, om två systrar. I mina ögon handlar det både om hur syskon kan vara väldigt jobbiga och hur mycket man tycker om dem. Det handlar om att flytta och kanske flytta tillbaka, kanske inte, beskriver Agnesdotter.

Hurdan stil eftersträvar du i dina texter?

– Det handlar jättemycket om vad jag vill berätta. Jag prövar mig fram och försöker hitta det språk som funkar för att uttrycka ett fenomen eller en känsla. Det kan handla om vilka ord man väljer. Det kan handla om att ta bort eller sätta till ett litet ord. Genomgående vill jag ha djup och ofta humor.

Rekordmånga bidrag till amatörtävling

Solveig von Schoultz-tävlingen som ordnas av Svenska folkskolans vänner fick i år in rekordmånga bidrag, 198 stycken. Texterna var långa och ambitiösa och två teman dominerade, dels coronapandemin, dels det autofiktiva stilgreppet där skribenter utgår från det självupplevda för en fiktiv berättelse.

Tävlingen riktar sig till skribenter som har fyllt 30 år och inte gett ut en skönlitterär text på ett etablerat förlag. Syftet är att sporra intresset för skönlitterärt skrivande på svenska i Finland.

Enligt juryns ordförande, författaren Tatjana Brandt, råder det alltså ingen brist på skrivintresse. Det som juryn la märke till i våras var att många skribenter inte läst väldigt mycket litteratur.

– Överlag fanns det en viss ovana i att tänka texten som just litterär med alla de stilistiska möjligheter som skönlitteraturen öppnar. Läsning är på många sätt en förutsättning, själva grunden, för allt skrivande och autofiktionen är inget undantag. Just den här litterära aspekten, att texten är skönlitterär, har varit viktig då vi valt de vinnande novellerna, kommenterar Brandt i SFV:s pressmeddelande.

Vinnaren får ett pris om 5 000 euro och möjligheten att gå en kortkurs i skrivande på Nordens folkhögskola på Biskops Arnö i Sverige. Andra pris om 3 000 euro går till Michael Hancock på Åland och tredje pris om 2 000 euro till Barbro Björkfelt.
 
Hedersomnämnande går till Marie Metso bosatt i Malmö, Sverige och Ida Ståhl i Jakobstad.

Skrivandet som attityd

Louise Agnesdotter är född och uppvuxen i Sverige. Hon bor i Helsingfors och arbetar som bibliotekarie i Borgå. I samma tävling 2018 fick hon ett hedersomnämnande för sin diktsvit.

– Jag känner mig inte helt hemma med poesi. Det är nog prosa som jag skriver. Sammanlagt i timmar och minuter har jag inte möjlighet att skriva så mycket som jag skulle vilja. Men som skrivande människa så pågår skrivandet hela tiden, kanske det också är en attityd. Det jag ser runt mig, det jag läser, det jag hör. Allt det pratar med texten, säger Agnesdotter.

För Agnesdotter har läsandet spelat en viktig roll. Hennes mamma brukade läsa för henne i barndomen, i ottan då de steg upp. I dag läser hon mycket, men rätt långsamt, och har ofta många böcker på gång samtidigt.

Vad väcker juryns kommentar om läsandets roll för tankar hos dig?

– Jag förstår vad de menar. Skönlitteraturen ger väldigt mycket möjligheter. Ibland när jag formulerar någonting får jag inte fram känslan, jag vill väcka upp något så att man verkligen förstår och ser det från ett annat håll. Då går det inte att berätta helt rakt med det man kanske skulle säga till någon. Det tycker jag är en stor möjlighet inom skönlitteratur.

Tror du man kan bli författare utan att läsa böcker?

– Jag skulle tro att man kan bli författare utan att läsa. Jag har inte funderat på det. Men språket finns ju på så många sätt i livet och i världen, säger Agnesdotter.