Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Helene Schjerfbecks liv och konst utgör bra material för fiktion

Soli Labbart som Helene Schjerfbeck, 1991
Bildtext Soli Labbart som Helene Schjerfbeck, 1991.

Helene Schjerfbeck är en av Finlands största konstnärer. Hennes liv är som gjort för fiktion; fattig och ensam blev hon erkänd i Finland först efter sin död. 1991 gjorde Yle en filmatisering av hennes liv. Filmen finns nu på Arenan.

Filmen Helene S (1991) på Arenan.

Schjerfbecks liv

Helena Sofia (Helene) Schjerfbeck (1862-1946) växte upp i fattiga förhållanden i en finlandssvensk familj i Helsingfors. När Schjerfbeck vid fyra års ålder föll ned för en trappa och fick en allvarlig höftskada kunde familjen inte bekosta läkarvård. Följden blev att Schjerfbeck fick en haltande gång och i perioder plågades av smärtor genom hela livet.

Helenes far dog i tuberkulos 1876, när Helene var 14 år gammal. Efter det levde familjen på moderns änkepension, samt på att hyra ut rum.

1873 blev Schjerfbeck antagen till en konstskola. Hon var endast 11 år gammal. Som 18-åring fick hon ett stipendium för studier i Frankrike. Därifrån gjorde hon studieresor i hela Europa.

Efter studieresorna bodde Schjerfbeck i Helsingfors och arbetade under några år som lärare på Konstföreningens ritskola. Schjerfbecks konst blev dock inte uppskattad i den nationalromantiska andan som rådde i Finland, med Akseli Gallen-Kallela som det stora namnet. Hon deltog dock i samlingsutställningar.

1902 flyttade Schjerfbeck tillsammans med modern till Hyvinge. Där bodde de i ett rum och kök i tjugo år. Under åren i Hyvinge utvecklade Schjerfbeck sitt modernistiska måleri.

Det var genom konsthandlaren och galleristen Gösta Stenman som Schjerfbeck blev känd. Han sålde hennes målningar i sin konsthandel i Helsingfors, och snart kom de överens om ett kontrakt där han betalade henne lön. Stenman ordnade 1917 Schjerfbecks första egna utställning i sitt galleri. Några år senare fick hon pensions- och statsbidrag.

Ett par år efter moderns död 1923 bosatte sig Schjerfbeck i Ekenäs, där hon stannade tills hon under kriget flyttade till ett sanatorium i Saltsjöbaden utanför Stockholm.

I början av 1930-talet öppnade Stenman ett galleri i Stockholm. I det galleriet höll Schjerbeck en utställning 1937. Det blev hennes riktiga genombrott och hon var under sin livstid större i Sverige än i Finland.

Schjerfbeck dog på Saltsjöbadens Badhotell den 23 januari 1946. Hennes grav finns på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

Schjerfbecks konst

Schjerfbeck är mest känd för sina avskalade självporträtt - de flesta och mest kända målade hon under åren 1939–1945 då hon var kring åttio år gammal. Men hon har också andra berömda målningar, såsom målningar av barn (bland andra Konvalescenten) och flera stilleben.

Helene Schjerfbeckin näyttely Ateneumin taidemuseossa.
Bildtext Från Schjerfbeck-utställningen på Ateneum 2019

Helene Schjerfbeckin näyttely Ateneumin taidemuseossa.
Bildtext Från Schjerfbeck-utställningen på Ateneum 2019

1954, åtta år efter sin död, räknas Schjerfbeck redan som "Finlands mest kända kvinnliga målare". Vi besöker en stor retrospektiv utställning i Helsingfors Konsthall.

Helene Schjerfbeck på Konsthallen, 1954 (delvis på finska)
Helene Schjerfbeckin näyttely Taidehallissa - Spela upp på Arenan

Ateneum öppnade en en stor och välbesökt utställning med Schjerfbeck hösten 2019.

Schjerfbecks liv som biografisk fiktion

Dramafilm om konstnären Helene Schjerfbeck, 1991
Helene S Schjerfbeck - Spela upp på Arenan

Den dramatiserade filmen ovan, Helene S (Schjerfbeck) från 1991, tar fasta på Schjerfbecks tragiska, fattiga, men unika och konstnärliga liv. Den öppnar inte för komplicerade nytolkningar, utan följer det biografiska. Hennes barndom, studietid och de många åren med mamman ryms med här. Men också den (påstådda?) olyckliga kärleken i Einar Reuter visas. Och Schjerfbecks ensamhet, med många inre monologer.

Filmen koncentrerar sig dock främst på att visa Schjerfbecks konstnärliga skapande framför trista biografiska detaljer och vi ser flera av Schjerfbecks vackra och starka målningar.

Och liksom Schjerfbecks självporträtt blev mera avskalade för varje år har man i filmatiseringen flera olika personer som spelar Schjerfbeck: Hellen Willberg, Marina Motaleff och Soli Labbart. Soli Labbart har som den äldsta också en likhet med Schjerfbecks självporträtt.

Författaren Rakel Liehu skrev en roman om Helene, som fick Runebergspriset 2004. Där berättar hon intimt om konstnären. Delvis utgående från den gjordes en film som kom ut 2020. Laura Birn spelar Helene Schjerfbeck. Yle kommer att visa den också den här våren 2022.

Laura Birn framför Helene-filmaffischen.
Bildtext Laura Birn som Helene Schjerfbeck, 2020