Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Skolorna är tacksamma över coronastödet – men tidpunkten är inte optimal

Man i blå kavaj står på en skolgård.
Bildtext Donnerska skolans rektor Kaj Holmbäck hade gärna sett att coronastödet hade betalats ut tidigare.

Även i höst delas ett statligt stöd ut till skolor för att minimera coronaepidemins effekter. Ur skolornas perspektiv är dock tidpunkten inte den bästa. ”Det kan vara svårt att hitta undervisningspersonal nu”, säger Donnerska skolans rektor Kaj Holmbäck.

Den här veckan kom slutligen besked om de 40 miljoner euro i statligt stöd som delas ut till skolorna för att motverka de negativa effekterna av coronaepidemin. Stödet ska kunna användas till att utöka stödfunktionerna i skolan och anställa mer personal.

– Vi är tacksamma över att det kommer tilläggsmedel för det behöver vi verkligen, men om man ser ur skolans perspektiv är tajmingen inte den bästa möjliga, säger Kaj Holmbäck som är rektor på Donnerska skolan i Karleby.

Ansökningstiden för det statliga specialunderstödet till kommunerna gick ut i början av augusti. Enligt planen skulle besluten fattas inom augusti, men ännu har skolorna inte sett några pengar.

Vi är tacksamma över att det kommer tilläggsmedel, men om man ser ur skolans perspektiv är tajmingen inte den bästa möjliga.

― Kaj Holmbäck, rektor på Donnerska skolan

– För ett år sedan hade vi samma situation: vi fick coronastöd just när läsåret hade börjat. Då har de flesta redan en arbetsplats och läsåret är planerat, så vi får sätta in stödet där vi kan, säger Holmbäck.

Han berättar att stödpengarna när de väl dyker upp kommer att kanaliseras till specialundervisning, stödundervisning och skolgångshandledning. Några större arrangemang med att anställa mer personal kommer man däremot inte att ge sig in på.

– Det kan vara svårt att hitta undervisningspersonal nu.

”En utmaning i många kommuner”

I Kronoby har man fått en del projektpengar och bidrag. Tack vare det här har man kunnat anställa en resurslärare som ska hjälpa till med undervisningen i årskurs 7 till 9.

– Vi försöker rikta pengarna direkt till eleverna, så det bästa sättet är ju att anställa personal som kan gå in och jobba med eleverna, säger Kronobys tf bildningschef Ida Kronholm.

Blond kvinna i vit jacka står på en trottoar.
Bildtext Kronobys tf bildningschef Ida Kronholm arbetade själv som resurslärare i Jakobstad förra läsåret.

Förutom resursläraren kommer Kronoby också att rekrytera en skolcoach till Ådalens skola och öka antalet stödtimmar. De extra resurserna kan användas dels för att dela in eleverna i mindre undervisningsgrupper, dels för att stödja enskilda elever.

Att hitta behörig personal att anställa är dock utmanande enligt Kronholm.

– Ofta är det bara några dagar eller veckor man har på sig att hitta de här personerna, så det är en utmaning i många kommuner att hitta behörigt och kunnigt folk.

Betalas ut inom september

Undervisningsråd Mika Puukko från undervisnings- och kulturministeriet berättar att pengarna kommer att finnas till kommunernas förfogande inom september.

Att det har dragit ut på tiden har enligt Puukko flera orsaker.

– Stödet påverkades av tidtabellen för regeringens tredje tilläggsbudget. Ansökningstiden öppnades i juni, men på grund av sommaren beslöt man att ansökningstiden pågår till augusti. På grund av det här fattas också besluten under början av hösten, skriver Puukko i ett e-postmeddelande.

Han säger också att det är många saker som måste beaktas när ministeriet behandlar ansökningarna. Enligt Puukko har responsen från kommunerna på förra höstens specialunderstöd varit positiv.

– Med hjälp av stödet har man kunnat vidta betydande åtgärder för att stödja barns och ungas utveckling, inlärning, skolgång och välmående under coronaepidemin.

Oppilas viittaa tunnilla.
Bildtext Staten delar ut sammanlagt 40 miljoner euro i stöd till skolorna i höst.

Kan ha långtgående konsekvenser

Vilka de faktiska effekterna av coronaepidemin och distansundervisningen har varit för eleverna är inte helt enkelt att bedöma. Ida Kronholm säger att det är svårt att peka på enskilda kunskapsluckor.

– De elever som är i störst behov av hjälp har oftast haft problem innan coronan och haft svårigheter att hänga med i undervisningen. Det är den biten vi försöker täppa till nu så gott det går.

De elever som är i störst behov av hjälp har oftast haft problem innan coronan och haft svårigheter att hänga med i undervisningen. Det är den biten vi försöker täppa till nu så gott det går.

― Ida Kronholm, tf bildningschef i Kronoby

Enligt Kaj Holmbäck kan dock eventuella kunskapsluckor få följder längre fram, eftersom undervisningen är uppbyggd enligt en spiralprincip.

– Ett temaområde behandlas i lågstadiet och sedan lämnar man det för en tid. Sedan tar man det på en högre klass och bygger vidare på det man har lärt sig. Men det är svårt att bygga vidare om det finns en grund som saknas.

Utöver det här finns det saker som inte direkt berör undervisningen som elever har gått miste om under coronatiden. Kronholm nämner skolidrottsevenemang och teaterbesök som exempel.

– Jag tror det sätter större spår än man vid första anblick anar. Det är så många mjuka värden som kommer via sådana upplevelser som vi får försöka att aktivt jobba upp.