Sex år efter terrordådet mot nattklubben Bataclan – nu börjar Frankrikes största rättegång genom tiderna

I dag, onsdag, inleds rättegången mot 20 män som på olika sätt misstänks ha haft del i terrordåden i Paris den 13 november 2015. Attentaten mot en fotbollsstadion, nattklubben Bataclan och flera restauranger kom att bli Frankrikes värsta någonsin med 130 dödsoffer och hundratals skadade.

Rättegången är Frankrikes största genom tiderna.

En specialkammare har inrättats enkom för den här rättegången i det historiska rättshuset från 1200-talet på ön Ile de la Cite mitt i Paris. Bland andra Marie Antoinette och Emile Zola har stått åtalade i samma hus.

Själva kammaren rymmer 550 personer, 12 åtalade och 10 kameror. Sidokamrar utrustade med tv-skärmar gör det möjligt för totalt knappt 2 000 människor att följa med rättegången på plats.

30 s

Bataclan-rättegången börjar - Spela upp på Arenan

Kärande i fallet är totalt kring 1 800 personer, som innefattar både överlevande och deras anhöriga. Antalet offer som ska vittna är 300 till antalet och ex-president Francois Hollande, som var på plats på fotbollsstadion, ska också vittna.

Totalt står 20 personer åtalade, varav sex i sin frånvaro. Av de här sex personerna förmodas fem ha dött i Syrien och Irak, medan en misstänks fortfarande vara på fri fot.

13 åtalade misstänks för en rad olika brott med anknytning till attentaten, bland annat för att ha försett gärningsmännen med bilar eller vapen till att själva ha planerat att delta i attentatet.

Endast en av de åtalade, belgaren Salah Abdeslam, står åtalad för mord. Han är den enda gärningsmannen med delaktighet i dåden den 13 november som fortfarande är vid liv.

En stor fråga är om Abdeslam kommer välja att tala ut då han ska höras i rättegången i januari 2022 (se tidtabell nedan).

Ett annat stort tema i rättegången kommer vara att klarlägga hur gärningsmännen lyckades ta sig in obemärkt i Frankrike. Det har hävdats att de utnyttjade strömmen av flyktingar från syriska regioner, som terrorgruppen IS kontrollerade.

Förundersökningen omfattar en miljon sidor i 542 volymer och själva rättegången kommer att pågå i nio månader.

Rättegången är också historisk i och med att den filmas.

Ingen av sessionerna kommer ändå att visas för allmänheten, men bandningen kommer att sparas av arkiveringsskäl.

Filmande är olagligt i franska rättssalar och har tillåtits endast i ett fåtal fall som ansetts ha historisk betydelse.

Exempelvis har Frankrike tidigare spelat in rättegångarna mot personer som arbetat för Nazityskland, tjänstemän från Rwanda inblandade i folkmordet på tutsier och personer med kopplingar till den chilenska diktatorn Augusto Pinochet.

Det senaste fallet där inbandning tilläts var i fjol, då rättegången om terrordådet mot Charlie Hebdo inleddes. Över ett dussin personer fälldes i målet.

Förloppet den 13 november 2015

– Med min pojkvän upprepade vi för varandra hur mycket vi älskar varandra, så till den grad att en kille bredvid oss sa att vi skulle hålla tyst, att vi för för mycket ljud. Jag kände ett omedelbart behov att säga att jag älskade, vittnade en ung kvinna om stunderna i nattklubben Bataclan då terroristerna trängde sig in och öppnade eld.

Attentatet mot nattklubben var höstkvällens värsta och sista i en rad attentat som skakade Paris.

Den blodiga kvällen fick sin början på nationalstadion Stade de France, där 80 000 åskådare hade samlats för fotbollsmatchen mellan Frankrike och Tyskland.

Antagligen kunde betydligt större blodutgjutelse undvikas, då en 63-årig säkerhetsvakt stoppade två självmordsbombare vid stadionporten. Båda gärningsmän detonerade sina bomber och de enda som dog var vakten och de själva.

Explosionerna kunde höras in på stadion, där Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier och Frankrikes president Francois Hollande satt i publiken. Hollande fick veta om de döda attentatsmännen och var i ett trängt läge.

– Jag stannade på min plats i några minuter för att undvika att utlösa panik. Människor kan se mig från sina platser och de får inte göra kopplingen mellan detonationerna och min sorti, för det kan orsaka en panikartad massflykt, berättade Hollande i en intervju med tidningen Le Parisien.

Kulregn mot barer och restauranger

Nästan samtidigt som attentatet mot stadion satte en annan grupp gärningsmän sin plan i verket mot en rad krogar.

Vid halv tiotiden på kvällen drog männen upp i en bil framför restauranger och barer i centrala Paris och öppnade eld med automatvapen. Inom en halv timme sköt männen ihjäl 39 personer.

En av gärningsmännen sprängde sig själv vid en av barerna, men endast han själv strök med i explosionen.

Stormningen av Bataclan

Skottlossningen mot krogarna hade knappt upphört då följande attentat började, det som skulle bli det värsta.

Ungefär tjugo i tio anlände tre män till nattklubben Bataclan, steg ur bilen med vapen i hand och packade med sprängmedel.

Bandet Eagles of Death Metal hade dragit fullt hus och konserten var i full gång då de tre männen klev in i lokalen och öppnade urskiljningslöst eld mot de 1 500 gästerna.

En polis var snabbt på plats, före klockan tio. Han sköt mot en av gärningsmännen och mannens bombväst detonerade.

En del av gästerna lyckades undkomma kulorna och gömma sig ovanpå innertaket och på hustaket. Andra lyckades överleva genom att ligga stilla bland liken.

De två återstående gärningsmännen tog ett dussin personer som gisslan och situationen fick ett slut först då elitstyrkor strax efter midnatt stormade lokalen. Den ena mannen skjöts ihjäl och den andra sprängde sig själv.

Det skarpa läget i nattklubben pågick i över två timmar och krävde slutligen 90 liv.

Ungefär samtidigt som Bataclan stormades sprängde också en gärningsman sig själv utanför stadion Stade de France, men endast han själv dog i detonationen.

Historiskt undantagstillstånd

President Francois Hollande beordrade gränserna stängda och utlyste ett undantagstillstånd, för första gången på över 50 år.

Trots det här lyckades den enda överlevande gärningsmannen, Salah Abdeslam, fly från Paris till Belgien under morgonen efter dåden.

Samma förmiddag tog terrorgruppen IS på sig attentaten, och kallade dem en vedergällning för att Frankrike hade "kränkt profeten" och flygbombat mål i Irak och Syrien.

Några dagar efter attentaten gjorde fransk polis en räd i en förort i Saint-Denis, där två män inblandade i attentaten gömde sig. En av männen detonerade en bombväst. Båda männen och en kvinna dog i detonationen.

Månader senare, den 18 mars 2016, kunde Salah Abdeslam äntligen gripas i stadsdelen Molenbeek i Bryssel.

Bara dagar efter gripandet slog gärningsmän med kopplingar till attentaten i Paris till med två attentat, den här gången i Bryssel.

Källor: AP, AFP, Reuters