Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Forskningen blir på efterkälken och vården drabbas" – universitetsvärldens protester mot regeringens planer har blivit hörda, minister Kurvinen backar om forskningsanslagen

Från 2021
Uppdaterad 07.09.2021 17:43.
"Forskningen blir på efterkälken och vården kan drabbas" - universitetsvärlden ryter till om regeringens planer på att skära ner på forskningsstöd - Spela upp på Arenan

Finansministeriet föreslog inför höstens budgetförhandlingar att forskningsmedlen till Finlands Akademi skärs ned med 40 miljoner euro i nästa års budget. Det väckte högljudda protester bland forskarna i Finland som i åratal tvingats klara sig med krympande statliga medel. I eftermiddags meddelade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen (c) att nedskärningarna sannolikt inte blir av.

Regeringens planer på ytterligare nedskärningar inom forskningen fick forskare och universitetsvärlden att kippa efter andan i augusti. Många väntade med spänning på vad regeringen kommer fram till i de budgetförhandlingar som sparkade igång idag. I och med minister Kurvinens uttalande i eftermiddags ser framtiden en aning ljusare ut för forskarna.

– Hela paketet är ännu öppet men det ser ut som att vi kan lösa finansieringen för Finlands Akademis del och dra tillbaka planerna på nedskärningen, sa Kurvinen (c).  

En av de forskare som har fått finansiering via Finlands Akademi är Kirsi Pietiläinen, professor och fetmaforskare vid Helsingfors universitet. Hennes forskarteam vid Helsingfors universitetssjukhus har tack vare både statliga medel och fondpengar kunnat göra banbrytande medicinsk och klinisk forskning kring fetma.  

Läkare i laboratorium
Bildtext - För varje år som jag arbetat med fetmaforskningen, har de statliga anslagen minskat, säger fetmaforskare och professor Kirsi Pietiläinen.
Bild: Yle / Thomas Hagström

Det handlar om viktig kunskap för framtiden. Över en miljon finländare i arbetsför ålder lider av fetma, och en del blir sjuka, andra inte. Närmare undersökning av fetmaoperationer, celler och kroppens mekanismer kan vara en nyckel till framtida vård.

– Vi har lärt oss att en fetmaoperation inte bara påverkar ämnesomsättningen i fettvävnaden, utan också hur hjärnan reagerar på mat. Det här hjälper oss att utveckla nya vårdmetoder. Vi kanske kan nå samma resultat med hjälp av någon medicin i framtiden.

God vård kräver långsiktig forskning

Vid universitetssjukhusen pågår hundratals forskningsprojekt som får så kallad statlig forskningsfinansiering från Social- och hälsovårdsministeriet. Bland annat vid Helsingfors universitetssjukhus pågick i fjol 107 kliniska projekt om allt från astma till kronisk smärta, från genetisk bröstcancer till hjärnblödningar bland unga vuxna.

Social- och hälsovårdsministeriets forskningsfinansiering har ändå halverats under de senaste tio åren. När också det statliga stödet till Finlands Akademi var hotat, blev oron bland forskarna stor. I TV-nytt uttryckte forskarna igår (6.9 2021) oro för att både vetenskapen och möjligheterna till bästa möjliga vård kan bli lidande.  

– All vård på våra universitetssjukhus bör vara vetenskapligt bevisad och sådana bevis får man endast genom klinisk forskning, säger Anne Pitkäranta, forskningsdirektör och professor vid universitetssjukhuset i Helsingfors. 

Kvinna i Mejlans sjukhusområde
Bildtext Forskningsdirektör Anne Pitkäranta vid HUS fick själv frågan "Är du galen?" när hon som ung virusforskare på 1990-talet kom från USA och ansökte om forskningsmedel för att undersöka testning av det då okända coronaviruset (se video i början av artikeln). Det man forskar i idag kan vara nyckeln till något stort om trettio år. 
Bild: Yle / Thomas Hagström

Hon varnar för att den nuvarande utvecklingen med sinande forskningsmedel kan leda till att våra sjukhus inom en snar framtid är tvungna att erbjuda gamla vårdmetoder till de sjuka.

– Föreställ dig någon med bröstcancer som kommer till mottagning och får höra att vi visst känner till nya vårdmetoder och skulle kunna erbjuda dem, men att vi på grund av penningbrist tvingas ta till fem år gamla metoder i stället. Vem som helst skulle väl då rösta för mera medel för forskningen, säger Pitkäranta.  

Finlands Akademi: mindre pengar betyder mindre undervisning och mindre kunnande

Redan i vårens budgetförhandlingar slog regeringen fast att forskningsanslagen till Finlands Akademi skärs ner med 35 miljoner euro från och med år 2023. Nu, inför höstens budgetförhandlingar föreslog Finansministeriet att man dessutom skär ner 40 miljoner redan år 2022. 

Nittio procent av de forskningsmedel som Finlands Akademi delar ut går till universitetsforskning. Regeringens planer hotar inte bara forskningen utan också utbildningen i vårt land, sade Jussi Vauhkonen, direktör för utvecklingen av forskningsfinansiering vid Finlands Akademi, i måndagens TV-nytt. 

–  Mindre pengar betyder färre forskare, vilket betyder mindre undervisning vid våra universitet. Det är ju forskarna som är både lärare och handledare vid universiteten.

Man som gäst i TV-nytts nyhetsstudio
Bildtext Jussi Vauhkonen, direktör för utvecklingen av forskningsfinansiering vid Finlands Akademi, uttryckte sin oro över Finansministeriets planer på nya nedskärningar i forskningsanslag i nästa års budget i TV-nytt i måndags.

Vauhkonen är också oroad över Finlands möjligheter att rekrytera utländska toppforskare när ryktet sprids om att forskningsanslagen minskar år för år. 

– Det kommer att påverka kunnandet i Finland i framtiden. Vi har stora samhälleliga utmaningar som bara kan lösas med forskning. Dessutom påverkas intresset för att investera och starta innovativa företag i vårt land, säger Vauhkonen.

Nedskärningar skulle gå stick i stäv med regeringens linje 

Regeringen har ställt som mål att satsa på forskning, innovation och utveckling så att det skulle täcka fyra procent av vår bruttonationalprodukt år 2030. Idag ligger andelen på mindre än tre procent. 

Jussi Vauhkonen har svårt att förstå hur de tidigare föreslagna nedskärningarna går ihop med målet. Regeringens linje känns oklar.

– Nog är jag lite förvirrad. Regeringens mål är att höja forsknings- och utvecklingsverksamhetens andel. Den nya nedskärningen skulle vara den andra åtgärden inom kort tid som gör just det motsatta. Det är enkelt - vill man ha mera forskning, behöver man mera pengar, säger Vauhkonen.   

Samtidigt som regeringen i budgetförhandlingarna under den här veckan ska fatta slutligt beslut över eventuella nedskärningar i Finlands Akademis forskningspengar, är det oklart vad som händer med den del av Akademins forskningspengar som hittills har kommit från Veikkaus spelautomatvinster.

provrör med muskelvävnad i en behållare
Bildtext Fem procent av de forskningsanslag som Finlands Akademi delar ut årligen har kommit från spelautomatvinster. Hur den andelen ska täckas i framtiden när Veikkauspengarna försvinner, är oklart.
Bild: Yle / Thomas Hagström

Jussi Vauhkonen har en klar åsikt i frågan.

– Med tanke på att Finlands Akademi är en statlig aktör, en myndighet, tycker jag att det vore rimligt och ändamålsenligt att täcka Finlands Akademis forskningsanlag i sin helhet från statens budget.

Diskussion om artikeln