Rädda barnen: Rekrytering till extremrörelser sker främst på nätet

Extremrörelser rekryterar unga främst över nätet, berättar Rädda Barnen i en färsk rapport.

I rapporten framgår bland annat att finländska unga rekryteras till extrema rörelser via nätdiskussioner, sociala medier, spelplattformer, diskussionsforum på det så kallade dark web och genom fysiska träffar.
För att locka med unga används också ofta humoristiska inlägg, konspirationsteorier och visuell marknadsföring.

I Rädda Barnens rapport granskas vilka faktorer som underlättar en radikalisering och vilka faktorer som skyddar mot det. Rapporten är riktad till vårdnadshavare och vuxna som arbetar med barn.

Extremistiska rörelser har ofta en utarbetad plan för hur man ska rekrytera unga, och med hjälp av den försöker man identifiera och rekrytera lämpliga kandidater.

– Undersökningen visar att varje radikaliseringsprocess är unik. Unga är särskilt utsatta för utomstående påverkan, eftersom de befinner sig i en känslig utvecklingsfas av livet. Dessutom är de extrema rörelserna väldigt innovativa i sin rekrytering, så både vårdnadshavare och professionella som arbetar barn borde vara medvetna dem, säger projektplanerare Annukka Kurki i ett pressmeddelande. 

Enligt Skyddspolisen är risken för att radikaliseras liten i Finland jämfört med andra länder. Trots det har våldsam radikalisering och våldsam verksamhet motiverad av den ökat under de senaste åren, något som syns i polisens brottsstatistik.

Coronapandemin kan ha gjort det lättare att rekrytera unga

Radikalisering sker gradvis och är en individuell process som påverkas av många faktorer.

Rädda barnen säger att riskfaktorer för att unga går med i extrema rörelser och anammar deras tankesätt kan vara bland annat marginalisering, missnöje med demokratin och en känsla av utanförskap.

Också coronapandemin och isoleringen som följt kan vara en bidragande faktor till radikalisering, eftersom många unga nu tillbringat mer tid på nätet än vanligt. 

För att förhindra radikalisering behövs åtgärder som stärker ungas sociala kunskaper, som ökar känslan av delaktighet i samhället och känslan av gemenskap. 

Också stödet från vårdnadshavare och andra vuxna i den ungas liv spelar en viktig roll i att förebygga radikalisering.