Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Expert om den nya talibanregeringen: "Kvinnor kommer att få både sämre utbildning och sämre sjukvård"

Kvinnor iklädda burka i Kabul 8.9.2021
Bildtext Kvinnor iklädda burka i Kabul 8.9.2021

Talibanerna höll inte sitt löfte om att vara inkluderande. Den nya regeringsbildningen i Afghanistan är egentligen inte så oväntad - men man hade ju hoppats att regeringen skulle ha inkluderat någon eller några från den tidigare regeringen som föll den 15 augusti, säger Helene Lackenbauer från Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Lackenbauer konstaterar att det nu har presenterats en "etniskt ren" grupp med mestadels pashtuner. Inga tidigare regeringsmedlemmar eller politiska partier ingår i talibanernas regering. 

– Den här regeringen består till stor del av gamla kämpar som stred mot Sovjetunionen - det vill säga talibanledare som har varit med väldigt länge. De representerar i grund och botten inte alls någon ny ideologisk inriktning. Det handlar snarare om kontinuitet - något som går tillbaka till sovjettiden. Man ser några enstaka nya namn, och de är barn till tidigare kommendörer och mullor inom talibanledningen.

Alla etniska grupper står utanför – och det är nu besluten fattas

Talibanerna säger att de bildat "en interimsregering som kan ändras med tiden".

– Regeringen kanske kan ändras, men det är nu som de stora besluten fattas.  Inom interimsregeringen diskuteras lagstiftningen och grundlagen, och här avgörs det också hur staten ska styras. Andra grupper – inte minst etniska minoriteter – är inte inkluderade i den diskussionen, och det här är avgörande frågor för dem.  

Enligt Helene Lackenbauer brukar man tala om 18 olika etniska grupper i Afghanistan.

– Vissa grupper är större än de andra, till exempel uzbeker, tadzjiker och hazarer. De här grupperna är inte inkluderade i diskussioner som kommer att påverka deras vardagsliv och den typ av samhälle de ska leva i.  Det här är mycket oroande - speciellt med tanke på minoriteter som under tidigare talibanstyre har varit diskriminerade, bland annat hazarerna.  

–Talibanerna är sunni- medan hazarerna är shiamuslimer. Och det är en anledning till att hazarerna har varit förföljda. För tillfället gömmer sig människor som har jobbat med hazarer. De är väldigt rädda eftersom talibanerna har börjat leta efter dem, säger Lackenbauer.

Sharia innebär att kvinnorna kommer att ha en begränsad rörelsefrihet och ett begränsat liv

Den lagstiftning - den gudomliga rätt - som talibanerna nu vill att ska prägla samhället kallas sharia. Sharia består av koranen och guds ord så som de har uppenbarats genom profeten Mohammed.

– Det handlar om vad profeten har gjort och sagt och tolkningen av detta. Det som står i koranen - till exempel om familjelagstiftning - ses som perfekt.  Grundidén är att de plikter vi har gentemot gud ska uppfyllas. Det här blir svårt då allt ska uttolkas så att det kan tillämpas i det moderna samhället. Det finns ett råd - ofta en grupp med mullor - som funderar på detta. Det här ser man nu: Regeringen består av väldigt mycket religiöst lärda personer och mullor.

Vad är sharialagen?

Helene Lackenbauer konstaterar att kvinnorna enligt talibanernas tolkning kommer att ha en begränsad rörelsefrihet och ett begränsat liv. 

- En av de absolut viktigaste grundläggande uttolkningarna av sharia är att män och kvinnor ska vara separerade. Kvinnor ska inte röra sig ute utan en manlig beskyddare. 

Talibanerna har redan uppmanat kvinnor som jobbar inom sjukvård och undervisning att gå till sina jobb - men de ska ha med sig ett manligt förkläde. De kvinnor som är läkare och sjuksköterskor ska vårda kvinnliga patienter och de som är lärare ska undervisa kvinnliga skolelever. 

Kvinnor kommer på sikt att få både sämre utbildning och sämre sjukvård eftersom resurserna inte fördelas rättvist

― Helene Lackenbauer

Lackenbauer säger att det här på lång sikt betyder att kvinnor får en mycket sämre utbildning och hamnar i en mycket sämre hälsosituation eftersom resurserna i samhället inte kommer att fördelas på ett jämlikt sätt.

– Med stor sannolikhet kommer vi att se att det här kommer att påverka mödradödligheten, spädbarnsdödligheten och utbildningsnivån bland kvinnor – som sedan i sin tur ska vårda och undervisa andra kvinnor.

Hon påpekar att det afghanska samhället i grunden är ett väldigt patriarkalt samhälle där kvinnor redan är diskriminerade. Har man sedan dessutom talibanernas lagar på detta så kommer det att inskränka på kvinnors möjligheter ännu mer.

Talibanregeringen blev inte så inkluderande

Talibanerna i Afghanistan sade efter sitt snabba maktövertagande att landet skulle få en "inkluderande" regering med representanter för olika grupperingar.

Men då talibanerna presenterade sin så kallade övergångsregering visade det sig att den består av talibaner och deras allierade. Ytterst få av dem representerar Afghanistans etniska minoriteter.

Inte en enda kvinna har tagits med i regeringen, och ministeriet för kvinnoärenden har troligen lagts ner.

Flera av de män som nu sitter i den nya regeringen omfattas av internationella sanktioner och är efterlysta i USA.

  • Mulla Mohammad Hassan Akhund, som utsetts till premiärminister och regeringschef, hör till talibanernas veteraner och uppges finnas med på en FN-terrorlista.  Han ses som en kompromisskandidat som nu ska försöka styra en rad rivaliserande ledande militära och politiska figurer.

  • Den nya inrikesministern Sirajuddin Haqqani är ledare för Haqqani-nätverket – en grupp som är kopplad till både talibaner och terrornätverket al-Qaida. Han är efterlyst av FBI. USA har utfäst en jättebelöning till den som kan ge upplysningar som leder till att han grips. Enligt USA har Sirajuddin Haqqani samordnat attacker både mot amerikanska styrkor och afghanska regeringsstyrkor.

  • Mulla Yaqoob blir försvarsminister. Han är drygt 30 år gammal och son till till talibangrundaren och den tidigare ledaren Mullah Omar. År 2020 utnämndes han till den högsta militärkommendören.  Han anses höra till det "moderata" lägret som förespråkade fredssamtal med USA.

  • Mulla Abdul Ghani Baradar blir vicepremiärminister. Mulla Baradar är känd som talibanernas främsta diplomat och var med och förhandlade om USA:s reträtt. Han anses vara moderat och har snabbt tagit över det dagliga, praktiska ledarskapet för landet. Baradar är en legendarisk motståndskämpe som stred mot den sovjetiska ockupationen på 1980-talet. Han grundade talibanrörelsen tillsammans med sin gode vän mulla Omar år 1994.

  • Amir Khan Muttaqi blir utrikesminister. Han har också deltagit i samtalen om tillbakadragandet av utländska trupper. 

Talibanstyret har meddelat att landet kommer att ledas i enlighet med sharia - den islamiska gudomliga lagen. 

USA har uttryckt sin oro över sammansättningen av den nya regeringen – men tillägger att man kommer att döma talibanstyret efter dess handlingar.

Antitalibanska styrkor har bett det internationella samfundet att inte godta interimsregeringen. Oppositionen i provinsen Panjshir betraktar regeringen som olaglig.

"En svår nöt att knäcka för det internationella samfundet"

Helene Lackenbauer påpekar att talibanrörelsen inte är klassificerad som en terrororganisation i USA.

– USA har en lista som heter "främmande terrorrörelse". Talibanerna finns inte och har inte funnits på denna lista. Och det är för att USA inte kan förhandla med terrorister. USA har hela tiden varit medvetet om att man måste förhandla med sin fiende – om allt från att få loss soldater ur fångenskap till seriösa fredsförhandlingar i Doha.

Mulla Abdul Ghani Baradar som grundade talibanrörelsen tillsammans med mulla Omar är talibanernas näst högsta ledare.
Bildtext Mulla Baradar är känd som talibanernas främsta diplomat och var med och förhandlade om USA:s reträtt.

FN har för sin del en så kallad sanktionslista som består av två delar - en för organisationer och en för individer.

– På sanktionslistan finns flera av de personer som nu sitter i talibanernas regering. Det innebär att de inte kan resa och att deras tillgångar är frysta.

Dessutom efterlyser FBI många av dessa personer. 

– USA har erbjudit ungefär sex miljoner dollar för upplysningar om till exempel Sirajuddin Haqqani.

Det här kommer att bli en väldigt svår nöt att knäcka för det internationella samfundet: Hur ska vi hantera de människor som också de facto är efterlysta internationellt – bland annat av Interpol?

USA kan inte förhandla med terrorister och har därför inte terroristförklarat talibanerna

― Helene Lackenbauer

Helene Lackenbauer poängterar också att det är viktigt att komma ihåg är att inte heller den tidigare regeringen i Afghanistan var fläckfri.

– Den regeringen innehöll rätt många representanter för tidigare miliser som ofta var knutna till etniska grupper - och de här ledarna var krigsherrar. Under inbördeskriget begick de fruktansvärda dåd som nog får klassificeras som brott mot mänskligheten. Det handlade om otroliga massakrer på olika grupper och hämndmassakrer mellan de här grupperna. Flera av dessa personer satt i regeringen då, bland annat general Dostum - som dessutom var vice president.

Komplexa frågor gällande folkrätten

Lackenbauer säger att man har försökt starta en process vid den internationella brottmålsdomstolen i Haag för att få till stånd rättegångar där man kan pröva olika fall. Men det har inte gått att göra det. Det har varit politiskt omöjligt.

– Och detta gäller ju den här regeringen också. Haqqani-nätverket är ju skyldigt till otroligt grova kränkningar av mänskliga rättigheter och massakrer på civilbefolkningen. Det här är en otroligt svår ekvation för världssamfundet. Hur ska man förhålla sig till personer som har brutit så uppenbart mot folkrätten?

"Mellan pest och kolera"

Att ta ställning till talibanregimen i Afghanistan är ingen lätt fråga för omvärlden.  Helene Lackenbauer ser två ganska dåliga alternativ.

– Här får man välja mellan pest och kolera:

  1. Om man samarbetar med talibanregeringen och kanske till och med erkänner den - då får regeringen legitimitet och samtidigt även dess handlingar en viss legitimitet. Och då kan man kanske också bistå befolkningen i Afghanistan och fortsätta med något slags utvecklingsprocess i landet.

  2. Om man väljer att inte samarbeta kommer man kanske inte att kunna bistå den afghanska befolkningen som snabbt faller ner i fattigdom. Och det är en enorm fattigdom eftersom en stor del av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen. Då kommer vi att se en svår humanitär katastrof. Och katastrofen är redan ett faktum i Afghanistan, dels på grund av kriget, dels på grund av torkan – och så har vi dessutom covid-19.  

– Internationella organisationer måste ju få tillträde till landet för att hjälpa befolkningen, och för att kunna verka i ett land behöver man statens tillstånd eller samarbete med landets myndigheter. Det behövs samverkan med talibanerna. Det går nästan inte utan det.