Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Många vårdare har sagt upp sig de senaste åren: "Någon måste prata om de här problemen, man kan inte bara sopa dem under mattan"

Uppdaterad 09.09.2021 06:16.
Kim Mansner utanför Borgå sjukhus.
Bildtext Kim Mansner från Borgå jobbade länge inom vårdbranschen. Nu vill han bidra till att problemen som berör vårdpersonalens ork och arbetsförhållanden tas på allvar.

Vårdpersonalens ork och tålamod börjar vara slut. Speciellt i Nyland börjar det synas i antalet uppsägningar.

En strid ström patienter anländer till och lämnar Borgå sjukhus. Personalen hjälper några att få taxi, ambulanser kör till platsen.

I 15 år arbetade närvårdaren Kim Mansner här, de sista åren på jourpolikliniken. Sedan kom han bort från branschen – som han själv uttrycker det.

Yrket var ett kall för Mansner och själva jobbet hade han aldrig något emot. Det var allt vid sidan om som tyngde.

– När man kommer in i en situation där det varje dag ”harmar” att vara tvungen att gå till jobbet så är det ett tecken på att något är fel, säger han nu.

Mansner berättar om regelbunden underbemanning. Frågan som ofta ställdes var hur många som saknades, inte huruvida någon saknades just en viss dag.

De som är på jobbet tröttnar och till sist kommer väggen emot.

– Du ansvarar för människorna och patienterna är där av en orsak.

Enligt arbetsgivaren känns bristen på vårdpersonal av

Ställföreträdande direktören för Borgå sjukvårdsområde, Ville Pursiainen, uppger att det på sommaren varit svårt att få alla turer besatta. Det har förekommit arbetsskift som varit obemannade.

Enligt Pursiainen är ledningen medveten om och oroad för vårdpersonalens ork, som satts på prov. Bristen på vårdpersonal känns av.

– Den största orsaken till det är coronaviruspandemin, som gjort att det behövs skötare till andra uppgifter, som provtagning och vaccinering.

Ville Pursiainen.
Bildtext Ville Pursiainen är ställföreträdande direktör för Borgå sjukvårdsområde.

Den egna reservpersonalen täcker enligt Pursiainen ungefär 40 procent av de obemannade turerna. Vårdpersonalen får en ersättning på 150 euro om de gör extra arbetsskift, vilket är frivilligt. Vidare köper man in skötare till obemannade turer.

Enligt Pursiainen är situationen i Borgå bättre än på många andra ställen. Rekryteringen av skötare till permanenta befattningar har lyckats rätt bra. Antalet vårdplatser har minskats tillfälligt under sommaren och de som önskat det har fått ta ut fyra veckors kontinuerlig semester.

Fler har sagt upp sig i Nyland i år än året innan

Svenska Yle bad om uppgifter om hur många som har sagt upp sig i år från tre sjukvårdsdistrikt i Svenskfinland: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Vasa sjukvårdsdistrikt och HUS, Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

I de andra var ändringarna små, men inom HUS sade 685 personer tillhörande vårdpersonalen upp sig under perioden januari-augusti i år. Under samma period i fjol var siffran 456.

Tehys huvudförtroendeman Mika Huhtaniemi vid Helsingfors universitets centralsjukhus är inte överraskad. Han säger att bekämpningen av coronaviruset är en bidragande orsak. Alla skift är ändå inte fullt bemannade och de anställda tänjer och gör extra jobb. Följaktligen är många trötta.

– Sen då folk tänjt tillräckligt länge så tycker de att det räcker och drar sina slutsatser. Anställda här söker sig till andra uppgifter på grund av lönesättningen och arbetsförhållandena, säger Huhtaniemi.

"Coronabekämpningen en betydande orsak", säger chefen

Förvaltningsöverskötare Marja Renholm vid HUS säger att coronabekämpningen är en betydande orsak till att belastningen ökat för personalen.

– Speciellt coronavaccinationerna, som en del av vårdpersonalen har flyttat över till. Sen har vi också en stor mängd resurser bundna till andra coronarelaterade uppgifter.

Ökningen är enligt henne ändå ganska liten rent procentuellt.

Vaccinering i överarmen.
Bildtext Vaccinationerna har tärt hårt på resurserna i sjukvårdsdistrikten.

Varken Kim Mansner eller Mika Huhtaniemi köper argumentet om att coronaviruspandemin skulle vara den största orsaken till problemen.

– Kanske den är en delorsak, men det är fel att gömma sig bakom pandemin. De här problemen har funnits flera år innan det ens fanns någon corona, säger Mansner.

Vet att en del av vårdpersonalen känner sig stressad och trött

Marja Renholm säger att en del anställda tycker att det är tungt att jobba i tre skift, och att de kanske därför har sökt sig till arbete som mest utförs dagtid.

– En del har gått efter ”lättare” jobb. Jag vet att en del av vårdpersonalen känner sig stressad och att belastningen blivit stor. Det är en oroande sak för oss, men så klart försöker vi förbättra arbetsförhållandena.

sjukskötare i gång
Bildtext Vårdjobbet är tufft och lönen låg.

Stämmer det att turer blir obemannade på permanent basis inom koncernen?

– Nej, det känner jag inte till, det vill jag inte säga. Vi försöker nog göra arbetet så att vårdpersonal finns där som patienterna finns.

Enligt Renholm satsar HUS på att ge personalen möjlighet att vid behov byta jobb inom koncernen och på att det ska finnas utvecklingsplaner.

Alla ska ha möjlighet att påverka det egna jobbet och också ledningen ska utvecklas.

Problemen kan inte sopas under mattan, någon måste tala ut

Kim Mansner, som i dag jobbar med något helt annat, säger att det känns bra att stå på den tidigare arbetsplatsens gård och diskutera vårdbranschens problem.

På 15 år var han med om mycket. Minnena är både goda och dåliga och han funderade länge på att byta bransch.

– Än så länge har jag inte ångrat det en dag.

Det är inte lätt att tala om sådana här saker. Du har ändå valt att ställa upp. Hur kom du fram till det beslutet?

– Någon måste prata om de här problemen, man kan inte bara sopa dem under mattan. Därför har jag valt att ställa upp. Om det är till någon hjälp så är det bra.

Diskussion om artikeln