Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Helsingfors universitet hoppas starta svenskspråkig speciallärarutbildning nästa höst – ÅA: Det är bra med mer pedagogik på svenska i Finland

Uppdaterad 08.09.2021 14:57.
Porthania-byggnaden med glasfasad på Helsingfors universitets centrumkampus.
Bildtext Snart startar en speciallärarutbildning vid Helsingfors universitet. Arkivbild.

Helsingfors universitets långtgående planer på en svenskspråkig speciallärarutbildning når sin kulmen när den startar om ett år eller hösten 2023. Det skulle bli den andra utbildningen på svenska i Finland, just nu ordnar Åbo Akademi en speciallärarutbildning i Vasa.

Erika Löfström, professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, säger att läroplanen är under arbete för tillfället och snart ska antagningsfrågor och personalresurser lösas.

Frågan om behovet av svenskspråkiga speciallärare i södra Finland har varit aktuell redan en längre tid, berättar Löfström. Men Gun Oker-Bloms rapport från i våras om den svenskspråkiga utbildningen i Finland, som lyfter fram behörighetsprocenterna för speciallärare på olika håll i landet, har fungerat som en sorts katalysator i processen.

– Vi kan inte längre fortsätta diskutera och fundera på problematiken, utan vi måste skrida framåt och erbjuda en utbildning, säger hon.

Enligt Löfström har den nya utbildningen diskuterats och förankrats på många håll, bland annat i samordningsdelegationen för de svenskspråkiga högskolorna.

– Vi har ett ganska brett stöd för att starta speciallärarutbildning, säger hon.

Tidpunkten är dock ännu oklar. Enligt Löfström hoppas universitetet kunna köra igång redan hösten 2022, men allra senast hösten 2023 utbildas speciallärare vid Helsingfors universitet.

Det finns nämligen en hel del praktiska och administrativa detaljer som först måste lösas.

En av dessa praktiska detaljer är finansieringen. Löfström vill inte i det här skedet gå in på exakt hur det ska gå till, men säger att det förhoppningsvis är en helhet med många olika finansiärer som får öppna sina pengapungar. Hon hoppas dels på att universitetet själv satsar pengar och dels på statens motfinansiering.

– Vi har också närmat oss olika finansiärer inom det finlandssvenska fältet, säger hon.

"Bristen är alarmerande i huvudstadsregionen"

Behovet av svenskspråkiga speciallärare varierar mycket mellan olika svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland, enligt Oker-Bloms rapport.

– Behörighetsgraden gällande speciallärare varierar mellan 25 och 85 procent, säger Löfström och förtydligar att hon talar rakt ur rapporten.

Hon konstaterar att läget är bra i kommuner där procenten är 85, medan läget i kommuner med en behörighetsprocent på 25 är allt annat än bra. Många av dessa kommuner finns i huvudstadsregionen och Östnyland.

– Rapporten beskriver bristen på svenskspråkiga speciallärare som speciellt alarmerande i huvudstadsregionen. Brokigheten ställer barn och unga i ojämlik ställning gentemot varandra.

Då utbildningen kör igång är kravet på dig som vill söka in att du har avlagt grundstudierna på 25 studiepoäng i specialpedagogiska studier. Den här utbildningen ger de 35 poäng som saknas för att få ihop de 60 studiepoäng i ämnesstudier i specialpedagogik som ger behörighet.

– Vi utreder nu om vi på sikt kan erbjuda hela utbildningspaketet på 60 studiepoäng, säger Löfström.

"Vi har sonderat terrängen"

Just nu erbjuder Åbo Akademi i Vasa en speciallärarutbildning på svenska. Löfström tror att det finns intresserade sökande till båda utbildningarna i framtiden och lyfter fram det höga söktrycket till speciallärarutbildningen vid Åbo Akademi.

– År 2020 var det över 140 personer som sökte och under 40 blev antagna, så det finns inte orsak till oro, säger hon.

Hon lyfter också fram att universitetet vet från sina egna existerande utbildningar, exempelvis klasslärar- och ämneslärarutbildningen, att studenterna är intresserade av att studera specialpedagogik.

– Vi har sonderat terrängen på hemmafronten och vet att det finns ett intresse.

ÅA inte oroliga över brist på sökande

Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa, säger att man känt till Helsingfors universitets planer redan ett tag.

– Det är bra med mer pedagogik på svenska i Finland. Det är vår utgångspunkt, säger Sahlström.

Så du ser inte att det här är på något sätt bort från Åbo Akademi?

– Kortsiktigt kan det ju förstås innebära mer konkurrens om sökande. Men långsiktigt är det så att pedagogiken på svenska i Finland blir bättre av att det finns fler än ett alternativ.

Det finns ett stort behov av specialpedagoger, det är uppenbart, konstaterar han.

Sahlström håller med Löfström om att det ser bra ut vad gäller antalet sökande till speciallärarutbildningen.

– Det är både tillräckligt många sökande och dessutom sådana sökande som har goda förutsättningar att genomföra sina studier.

Finns det tillräckligt många sökande för utbildning på två olika ställen?

– Det är ju kanske inte vår utmaning, utan mer en utmaning som en ny utbildning behöver fundera på. Men jag tror att det finns tillräckligt.

Sahlström nämner klasslärarutbildningen som Helsingfors universitet ordnat sedan år 2016. Där har det räckt till med sökande och efterfrågan på arbetsmarknaden.

– Så månne det inte ska gå bra med specialpedagogerna också.

Kommer det att finnas samarbete mellan ÅA och Helsingfors universitet, eller ser ni det mera som en konkurrenssituation?

– Specialpedagogerna har länge haft ett bra samarbete nationellt sett. Våra specialpedagoger har ett pågående forskningssamarbete med specialpedagogerna i Helsingfors. Så jag är övertygad om att det kommer att fortsätta vara ett bra samarbete. Men om det kommer att finnas ett direkt samarbete på utbildningssidan, det får framtiden utvisa.

Tidningen Läraren var först med nyheten.