Studenter använder droger och receptbelagda läkemedel för att prestera bättre – det är fortfarande tabu att tala om knark i Finland, visar färsk avhandling

Underhållning och problemanvändning. Det brukar diskussionen kring användning av knark och receptbelagda läkemedel handla om. Men studerande använder också droger för att förbättra sin inlärning. Enligt en ny avhandling vid Tammerfors universitet talas det inte tillräckligt om det här.

Att studerande använder droger på det här sättet är ännu tabubelagt i Finland. Enligt avhandlingen, skriven av Aleksi Hupli som är magister i medicinsk antropologi, är det svårt att diskutera det här öppet.

Fenomenet har undersökts mera utomlands. Hupli har också forskat i Nederländerna och Litauen. Studien jämför också användningen av stimulanser i Finland och Nederländerna.

– Det talas inte mycket om det här i Finland och det har inte forskats i det heller, säger Aleksi Hupli.

Studenter har rapporterat att de använder cannabis och andra droger som till exempel adhd-mediciner, utan att ha recept, för sina studier.

Det har blivit vanligare att experimentera med och använda droger, speciellt bland unga vuxna i åldern 25–34. År 2018 rapporterade nästan hälften av de tillfrågade i en undersökning i den åldersgruppen att de använt olagliga droger någon gång under sitt liv.

Enligt Hupli har användningen av adhd-läkemedel bland unga och barn fem- eller sexdubblats.

Elin tog amfetamin och svampar mot skolstressen – hjärndopning trendar i IT-branschen

Elin studerar datavetenskap i huvudstadsregionen.

Fördelarna diskuteras inte

Det finns inga exakta siffror på hur många som använder receptbelagda läkemedel utan diagnos för att förbättra sina akademiska prestationer.

Studier, särskilt de som fokuserat på universitetsstudenter, har visat att studerande i Europa och Nordamerika använder både receptbelagda läkemedel och andra psykoaktiva ämnen för att främja sina studieprestationer.

– Ingen använder droger på grund av nackdelarna. Oftast upplever man åtminstone en tillfällig fördel. Många av de skadliga effekterna skulle kunna förebyggas genom läkemedelsutbildning och en policy som respekterar användare, säger Hupli.

Enligt honom är diskussionen om fördelarna fortfarande tabubelagd i Finland.

– Man blir snabbt stämplad som drogpositiv.

Det här förhindrar till exempel forskning om potentiella terapeutiska fördelar med cannabis och psykedelika.

– Om man inte ens kan diskutera det här, är det ännu svårare att forska i det.

"Hjärnan fungerade bättre, men det är ett skrämmande sätt att börja dagen med en LSD-lapp på tungan"

Små drogdoser blev ett sätt att klara studieer och arbete.

Fördelar och nackdelar

Det är inte alls säkert att droger eller receptbelagda mediciner hjälper studieprestanda. Det här erkänner också de intervjuade studenterna.

– En del rapporterar om fördelar men också om nackdelar. Det handlar om en balansgång mellan de två. Största delen av studenterna märkte inte av någon effekt, så de avslutade experimentet, säger Aleksi Hupli om sina forskningserfarenheter.

Enligt undersökningen kunde vissa uppleva till exempel en förbättrad koncentrationsförmåga, men sömnen påverkades däremot negativt.

Hupli säger att personer i kliniska studier med så kallade nootropa läkemedel (smart drugs på engelska) har upplevt fördelar, men att de till exempel upplevt nackdelar på kognitiva områden. Fördelar är en subjektiv sak. Varje användare kan uppleva fördelar på olika sätt.

Med nootropa läkemedel avses ett läkemedel eller psykoaktivt ämne som förbättrar inlärningen.

Om man inte ens kan diskutera det här, är det ännu svårare att forska i det

Enligt Hupli ska för- och nackdelar diskuteras utan entusiasm. Det kan vara svårt för unga människor att ta till sig kunskap om nackdelarna med droger om deras erfarenhet av fördelarna inte tas på allvar. Om en person känner att hen tjänar på något, finns det en risk för att personen utvecklar ett beroende.

Hupli tycker inte om termen smart drugs, eftersom det ger en bild av att intelligens kan medicineras.

– Ett traditionellt sätt att studera på är fortfarande en bättre väg att gå. I teorin kanske vi kan förbättra hjärnans funktion tillfälligt, men en stor del av ämnena som gör det är olagliga.

Avhandlingen kommer att granskas vid fakulteten för samhällsvetenskaper vid Tammerfors universitet måndagen den 20 september.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets Opiskelijat käyttävät huumeita ja reseptilääkkeitä suoritusten parantamiseksi – tuore väitöskirja: aiheesta puhuminen on Suomessa tabu av Anu Leena Koskinen. Översättningen har gjorts av Belén Weckström.