Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finland lyfter sju miljarder euro i nya lån nästa år – är det mycket eller lite pengar?

Illustrationsbild på ihopknycklade sedlar.
Bildtext Är sju miljarder euro mycket eller litet i from av statslån?

Med en statsbudget som har ett underskott på 6,9 miljarder euro stegar regeringen mot 2022. Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi, förklarar varifrån pengarna kommer och hur man kan se på den omtvistade frågan om statsskuldens storlek.

Eva Österbacka som nationalekonom, hur ser du på statsbudgetens underskott, eller behovet av nytt lån, för nästa år: Är 6,9 miljarder euro mycket eller lite pengar?

– Det är klart att det är mycket pengar. Det kommer man inte ifrån. Särskilt med tanke på att Finlands statsskuld har ökat väldigt kraftigt under de senaste drygt tio åren, och nu ökar igen i efterdyningarna av pandemin.

– Alternativet är att sluta låna men då måste man också minska utgifterna i motsvarande mån. Om man tänker på vart pengarna går kan det ändå vara fiffigare att låna än att låta bli att betala till exempel vissa socialbidrag.

Eva Österbacka på sitt kontor i centrala Åbo.
Bildtext Professor Eva Österbacka berättar i ett nötskal vad Finlands statsskuld betyder.

Vilken siffra beskriver bäst skuldsättningen som helhet?

– Statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP) är ett bättre mått, eller en mera gripbar siffra, än den uppsummerade skulden. Den berättar vad statsskulden är i relation till värdet av hela Finlands ekonomi under ett år. Inom den offentliga sektorn är staten den största men inte den enda låntagaren, också kommunerna och socialskyddsfonderna upptar lån.

– Ifjol uppgick statens skuldsättningsgrad till 52,552 procent i förhållande till BNP, som då uppgick till 237,5 miljarder euro, enligt Statskontoret. Skulden steg då på ett år med nästan 20 miljarder, från 106 miljarder euro 2019 till nästan 125 miljarder 2020. Skuldsättningen ökar sannolikt i år eftersom låneupptagningen ökar. Skuldsättningsgraden är ännu högre om man ser på hela den offentliga sektorn.

Vart går lånepengarna?

– En väldigt stor del av statens utgifter går till socialt skydd, som pensioner, bostads-, barn- och andra bidrag samt hälsovård. En annan utgiftspost som finländare märker tydligt i sin vardag är investeringar i vägbyggen och annan infrastruktur. Vart pengarna går är förstås ett politiskt beslut som man kan ha åsikter om.

sjukhus, kaos
Bildtext Sjukvården slukar en stor del av statsbudgeten.

Statslånen kommer från flera olika fonder, bolag och banker

Varifrån kommer pengarna?

– Statskontoret sköter upplåningen med olika finansieringsinstrument. Finlands gamla lån förfaller och de ska förnyas eller återbetalas. Eftersom staten har ett underskott är det ovanligt att betala tillbaka lån. Lånebehovet är större än underskottet för att kunna täcka kostnaderna av själva penningrörelserna.

Vilka är de huvudsakliga instrumenten?

– Det främsta instrumentet är statsobligationer. Finland har förhållandevis hög kreditvärdighet så räntan torde vara negativ på de nya lånen som nu lyfts. Kortfristiga lån har sannolikt högre ränta. De kan behövas ifall av en likviditetskris, det vill säga om statskassan är tom för att man inte har fått in skatteintäkter men har utgifter just i den stunden.

Hur bra känner man till dem som finansierar Finlands lån?

– I första hand är det placeringsfonder, pensionsbolag och banker som investerar. Rimligtvis känner man till vem som köper obligationer i första hand, men det finns också en andrahandsmarknad och där finns ingen egentlig kontroll. Om en bank köper statsobligationer och säljer dem vidare vet inte staten längre vem som äger värdepappret. Obligationerna kan cirkulera hur många gånger som helst.

Att låna pengar är just nu i praktiken gratis – men risker finns alltid

Vilka är de största riskerna med låneupptagningen?

– Den största risken är att vältra över återbetalningen av lånen på framtida generationer. En risk som realiserades i samband med pandemin var att finska staten med hög skuldsättningsgrad blev tvungen att dämpa effekterna för den enskilda individen och bekosta sjukvårdens extra utgifter samt köpa vacciner. Det gjorde att skulden växte kraftigt. Kriser sker även i framtiden, men hurdana de är går inte att sia. Har man en hög statsskuld är handlingsutrymmet i princip mindre.

– Det som är positivt för hela världen just nu är den märkliga penningmarknaden som betyder att det inte kostar något att låna pengar just nu. Det har funnits tider, till exempel när Greklandskrisen var som värst låg räntan på deras statsobligationer stundvis på nästan 30 procent. En risk är att förtroendet för den enskilda staten sinar och då stiger räntorna.

Tusentals demonstrerar i Aten mot åtstramningspolitiken
Bildtext Greklandskrisen för tio år sedan ledde till skyhöga räntor på statslån.

– En risk är att leva över sina tillgångar, det går inte att göra så i all oändlighet. Om man ska minska på skuldbördan så bör tillväxten vara hög. Vi vet att den finska tillväxten varit ganska lam den senaste tiden. Nu ser det ut att vara ett uppsving tack vare ett uppdämt köpbehov bland konsumenterna. Med högre tillväxt minskar den relativa skulden.

Finansministeriet bedömde i våras att ekonomin växer med 2,6 procent i år och med 2,5 procent 2022, men att tillväxten mattas av till 1,5 procent år 2023.

I intervjun nedan berättar skuldsättningsforskaren och företagaren Katarina Sehm-Patomäki hur statsbudgeten finansieras. Intervjun sändes i Tv-nytt 8.9.2021.