Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Kulturbudgeten minskar nästa år: "Det innebär mindre kultur i Finland" – men budgeten innehåller också ljusglimtar

Uppdaterad 10.09.2021 11:55.
Auri Ahola fotograferad bakifrån på scenen i Nationalteatern framför tomma läktare..
Bildtext Nationalteatern hör till dem som föreslås få minskade anslag nästa år. Men regeringen beslöt under budgetförhanlingen att man står för teaterns renoveringskostnader.

Bland de kritiska rösterna mot regeringens budgetförslag hörs kulturbranschen. Kulturbudgeten skärs ner med ungefär 18 miljoner euro nästa år. Det innebär mindre konst och kultur i Finland nästa år, säger Rosa Meriläinen, ordförande för kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta. 

"Det blev en bildningsskräll", skriver forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen (C) på Instagram. I budgetförhandlingen lyckades man kringgå de omtalade nedskärningarna för forskningens del, men för kulturbranschen gick det sämre.

– Det är hemskt att det skärs i kulturbudgeten. Det betyder arbetslöshet och för kulturvänner innebär det mindre kultur och konst i Finland nästa år, säger Rosa Meriläinen som är ordförande för kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta.

Nedskärningarna drabbar nu enbart Veikkausförmånstagarna, som blir av med drygt 10 procent av sina anslag. Staten kompenserar bortfallet från Veikkausintäkterna bara till 174 miljoner euro. Men det innebär att kulturbudgeten minskar med 18 miljoner jämfört med året innan.

– Det är jättemycket mindre än tidigare år. Svåra tider väntar kulturfältet, säger Meriläinen.

Rosa Meriläinen vieraana YLEn Takaisin Pasilaan Podcastissa.
Bildtext Rosa Meriläinen säger att nedskärningarna innebär svårare tider för kulturfältet.

Detaljbeslut inom kort

Undervisnings och Kulturministeriet kommer inom de närmsta veckorna att besluta om hur nedskärningarna fördelas, i december klubbas det igenom efter att riksdagen behandlat budgeten.

Alla aktörer kommer att drabbas men betydande nedskärningar är att vänta inom till exempel scenkonsten och filmbranschen. Filmstiftelsen räknar med att dess anslag skärs ned med 9 procent, vilket betyder nästan 2 miljoner mindre pengar för hela den inhemska filmsektorn.

Filmstiftelsens direktör Lasse Saarinen säger att nedskärningarna är orättvisa. 

– Det känns orimligt att man skär ner i den bransch som hör till dem som lidit mest under coronapandemin. 

– Jag är ledsen för hela den finländska kulturens del att regeringen inte kom fram till en motsvarande del som för forskningen, där man lyckades kringgå nedskärningarna som hade drabbat Finlands Akademi. Det är verkligen synd.

Lasse Saarinen, elokuvasäätiön pj
Bildtext Lasse Saarinen, direktör för Finlands filmstiftelse är besviken över att kulturbudgeten minskar nästa år.

Också Karola Baran, verksamhetsledare för Fackförbundet för teater och media, är besviken. 

– Jag hade hoppats att kulturen hade sluppit nedskärningarna. Det är en mycket arbetskraftsintensiv bransch och kulturen har ett stort värde i sig, också publiken behöver den.

–  Konsten fungerar som vårt nationella minne och hjälper oss att behandla saker. Därför hoppades jag att regeringen hade vågat stödja kulturen, att man via EU:s strukturpengar hade kunnat kanalisera pengar till kulturen. 

Ljusglimtar i budgeten

Men budgeten innehåller också några ljusglimtar för kulturens del: kompensationsavgiften för privat kopiering hotades av nedskärningar, från 11 miljoner till 7 miljoner euro, men kommer att hållas intakt. Det här ska ha varit något som kulturminister Antti Kurvinen prioriterade i förhandlingarna.

Det är en lättnad för till exempel de som jobbar med dokumentärer och kortfilm och låtskrivare och andra upphovspersoner. Dessutom får modellen för utställningsarvoden fortsättning och en miljon euro i anslag per år. Det innebär att bildkonstnärerna får kompensation för det arbete som görs inför utställningar.

–  De båda är mycket viktiga för konstnärerna. Kompensationsavgiften är mycket viktig. Vi är alla i kulturbranschen nöjda med beslutet att trygga den, säger Rosa Meriläinen.

Också Saarinen är inne på samma linje. 

– Ska man hitta något trösterikt i budgeten är det att finansministeriets fixa idé om att skära i kompensationsavgiften för privat kopiering nu inte blev av. 

Nationaloperan, Nationalmuseet och Nationalteatern väntas få 5 procent mindre i anslag nästa år. De här föreslås ändå flytta över till statsbudgeten om ett par år, och får då en säkrare position. Men Baran säger att det hade varit viktigt att trygga finansieringen fram tills dess.

– Anslagen för till exempel Nationalteatern har stampat på stället de senaste 8 åren. Och när alla andra kostnader i samhället ökar innebär det att man för varje år har tvingats räkna pengarna noggrannare än året innan. Det är ändå vår nationalscen som man borde värna om, säger Baran. 

Men regeringen har ändå förbundit sig vid att stå för renoveringskostnaderna av Nationalteatern. Renoveringen har stått still på grund av ett klagomål till förvaltningsdomstolen och att teatern inte längre hade råd att slutföra renoveringen.

Karola Baran säger att det är fint att regeringen kommit emot på den punkten. 

– Det är utmärkt att regeringen kommer emot här. Det underlättar situationen för teatern. 

Lähikuva Auri Aholan tanssivista jaloista Suomen Kansallisteatterin lavalla.
Bildtext Karola Baran oroar sig för att frilansarnas situation fortsätter vara svår.

Frilansarna drabbas 

Baran påpekar ändå att frilansarna inom den föreställande konsten, som drabbats hårdast av pandemin, inte direkt uppmärksammats i budgeten. De beslut som nu tas kommer att påverka verksamheten i flera år framöver.

– En del frilansare sysselsätts av institutionerna som får statsfinansiering, andra jobbar inom det fria fältet men många har gått utan arbete sedan mars 2020 och har slut på den inkomstrelaterade dagpenningen, säger Baran och fortsätter: 

– De personliga stipendierna kanske höjs en aning men eftersom branschens situation är så dålig efter coronan borde man snarare ha höjt budgeten för att branschen ska kunna återhämta sig.

När det gäller dans, teater och cirkus så pågår en stor statsandelsreform som väntas träda i kraft nästa år. Då kommer ett tiotal nya grupper på de fria fältet att få permanent statsstöd istället för att inför varje budget omprövas. Det kan också innebära att Centret för konstfrämjande Taike kan finansiera fler nya aktörer.

– Tanken är just att flera långsiktigt finansierade aktörer skulle få plats på Taikes sida. Det fria fältet har varit en väldigt underfinansierat och det här kommer att ge ett länge efterlängtat spelrum, säger Karola Baran.