Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Experter hade önskat kraftigare klimatåtgärder, särskilt inom trafik och jordbruk: "De svåra besluten har bara skjutits fram"

Uppdaterad 10.09.2021 15:47.
Människor demonstrerar utanför Ständerhuset 8.9.2021. De håller upp plakat med texter för klimatet.
Bildtext Inför budgetmagnlingen stod det klart att det behövs kraftiga åtgärder för att minska utsläpp inom jordbruk och transport. Klimat- och miljöorganisationer krävde tuffa beslut men är besvikna på den nya statsbudgeten.

Klimatåtgärderna i budgeten innehåller för mycket önsketänkande och för lite konkreti, är budskapet från både miljöorganisationer och forskare.

Miljöorganisationer och klimatexperter från bland annat Finlands klimatpanel och Statens ekonomiska forskningscentral är besvikna på de klimatåtgärder budgetförhandlingarna landade i, och menar att de beslut som behöver tas nu bara skjuts upp.

– Ganska många element (i budgeten) är principbeslut som ännu kräver preciseringar. Vi hade önskat mera konkreti både i fråga om trafiken och jordbruket, säger Bernt Nordman på Världsnaturfonden.

– Regeringen Marin har ju på klimatsidan lite kritiserats för att konkretin för att nå klimatmålen inte ännu har materialiserats. Den tolkningen verkar nog hålla i sig, säger Otto Bruun som forskar i klimatpolitik och klimaträtt vid Östra Finlands universitet.

Önsketänkande om elbilar och inget nytt gällande jordbruket

Regeringen är visserligen överens om många mindre åtgärder för klimatet, men de stora pusselbitarna verkar regeringssammansättningen fortfarande ha svårt att komma överens om.

– Inför budgetförhandlingarna pratades det om att det behövs mer slagkraftiga åtgärder för jordbruket och transportsektorn, men ingendera har fått särskilt kraftiga styrmedel. Man hoppas att det ska lösa sig lite på egen hand, säger Otto Bruun.

Världsnaturfondens Bernt Nordman håller med. Budgetens klimatpaket innehåller en hel del önsketänkande säger han, till exempel kring biogasens verkliga betydelse och om att trafikutsläppen minskar bara elbilar blir populära.

– För trafiken valde regeringen att inte använda klimatpolitiska styrmedel som har visat sig vara effektiva, som att höja beskattningen eller ta i bruk utsläppshandel. Gällande jordbruket innehåller paketet inte något nytt, och det betyder att åtgärderna i stället måste förverkligas genom jordbruksstöden, säger Nordman.

Flera vita elbilar på rad vid laddare.
Bildtext Experter pekar på önsketänkande när det gäller att minska utsläpp med hjälp av elbilar.

Åtgärderna motsvarar inte jordbrukets egna ambitioner

Jordbruksstöden är under beredning som bäst. Att regeringen inte har lyckats komma överens om fler styråtgärder för jordbruket är enligt Bruun och Nordman märkligt, framförallt med tanke på att både forskare och jordbrukare själva tydligt signalerat ett behov.

– Företrädare för jordbruk och bönder i Finland har tagit fram en vägkarta för hur jordbruket skulle kunna ställas om med rätt budgetsatsningar. Men de beslut som hittills har tagits har inte matchat branschens ambition, säger Bruun.

Fokus på att stärka kolsänkor i stället för att minska utsläpp

Bernt Nordman understryker att det inte handlar om att regeringen inte skulle ha tillgång till fakta och expertis. Tjänstemännen har lagt fram många förslag om beslut som skulle behövas.

– Jag upplever nog att det hängde mer på partiernas ovilja att fatta beslut som de upplever som impopulära, säger Nordman.

Oviljan att minska på utsläppen genom att göra utsläpp dyrare innebär att mycket fokus i stället ligger på att öka kolsänkornas betydelse, det vill säga stärka hur mycket koldioxid som skog och virke och åkermark binder. Det anser många forskare att är problematiskt.

– Regeringen går in för att använda den flexibilitet som EU-lagstiftningen möjliggör. Även om man egentligen borde satsa på utsläppsminskningar inom trafik, jordbruk och uppvärmning är det möjligt att i stället kompensera inom markanvändningssektorn, det vill säga att stärka kolsänkorna. Nu tänker regeringen utnyttja det här fullt ut och hoppas att markanvändningssektorn ska rädda oss. Det är nog en problematisk strategi, säger Nordman.

Det är dessutom en fortsättning på regeringen Sipiläs politik, och inte något nytt som regeringen Marin tagit fram.

– Att kompensera med kolsänkor och utsläppshandel är något man redan gått in för under regeringen Sipilä, så att hänvisa till dem som nya klimatåtgärder eller som en ökning i ambitionen är inte särskilt trovärdigt, säger Bruun.

Männikköä.
Bildtext Istället för att minska utsläpp satsar regeringen på att stärka kolsänkorna, säger experter.

Tydligt att åtgärderna får kritik

Budgeten innehåller en klausul om att klimatåtgärderna ska ses över och utvärderas de närmaste månaderna av ledande forskare inom området. I praktiken utvärderas de av klimatpanelen och experter under Miljöministeriet, närmare bestämt naturresursinstitutet Luke, Finlands miljöcentral och Teknologiska forskningscentralen VTT.

Om experterna inte anser att åtgärderna är tillräckliga för att nå Finlands klimatmål ska regeringen, enligt överenskommelsen, vara redo att fatta beslut om nya åtgärder i mars. Det kan alltså mycket väl gå så att regeringspartierna står inför svåra klimatförhandlingar än en gång, redan i vår.

Många bedömer att klausulen kommer att innebära nya svåra förhandlingar.

– Det är inte alldeles osannolikt att klimatpanelen som har pressat på mer slagkraftiga åtgärder, liksom Luke, kommer fram till att det finns vetenskapligt stöd för att ta i bruk mer konkreta styrmedel. Då ställs regeringen Marin nog inför nästa svåra förhandling, om man ska ta fram en ännu starkare klimatpolitik eller om det helt enkelt blir för svårt för koalitionen, säger Bruun.

– Det som är viktigt att komma ihåg nu är att regeringen enades om att tillsammans med ledande forskare utvärdera effekten av de beslut som ingår i paketet. Min uppfattning är att det helt klart behövs mera och konkretare beslut redan i vår. Det blev en rejäl latläxa för regeringen, säger Nordman.