Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Hjärnan bakom skandalösa Ibiza-videon ställs inför rätta – Österrike anklagas för att skrämma visselblåsare

Demonstration i Wien mot partiet FPÖ, och mot kansler Sebastian Kurz och vicekansler Heinz-Christian Strache
Bildtext Demonstration mot Sebastian Kurz och Heinz-Christian Straches regering i maj 2019. Regeringen föll några dagar senare, efter Ibiza-videon hade publicerats.

Den här veckan inleddes rättegången mot Julian Hessenthaler, en av personerna bakom Ibiza-videon. Videon orsakade en politisk skandal och fällde regeringen i Österrike, men åtalet nu handlar inte om videon utan om ett drygt kilo kokain. Människorättsorganisationer befarar att åtalet kan vara politiskt motiverat och ämnat för att tysta Hessenthaler och potentiella visselblåsare.

Under ett stort medieuppbåd inleddes rättegången i St. Pölten på onsdagen. Den ökända Ibiza-videon väcker fortfarande stort intresse, men statsåklagare Bernd Schneider ville direkt ta fokus från den.

– I den här processen handlar det inte om den här videon, utan om helt andra anklagelser, sa Schneider då förhandlingen började.

Ibiza-skandalen

Skandalen briserade i maj 2019, då de tyska tidningarna Süddeutsche Zeitung och Der Spiegel publicerade Ibiza-videon.

I videon lovar den österrikiska vicekanslern högerpopulistiska Frihetspartiets Heinz-Christian Strache bland annat statliga kontrakt i utbyte mot partifinansiering. Kvinnan han talar med på videon utger sig för att vara systerdotter till en rysk oligark.

Dagen efter videon hade publicerats meddelade Strache att han avgår och senare samma kväll föll förbundskansler Sebastian Kurz regering.

Enligt åtalet ska den 40-åriga Julian Hessenthaler ha förmedlat ett drygt kilo kokain under åren 2017 och 2018. Dessutom anklagas han för att ha förfalskat identitetshandlingar.

Åtalet om narkotikabrott bygger bland annat på vittnesmål av en person, som själv är narkotikaberoende och dömd för narkotikabrott. Han ska tidigare ha talat till Hessenthalers fördel, men senare gjort en kovändning och vittnar nu mot honom.

Enligt åtalet ska Hessenthaler ha gett kokainet till vittnet och hans flickvän. Vittnet har beskrivit tre olika tillfällen, men flickvännen har å sin sida lämnat avvikande uppgifter vad gäller mängden narkotika, tidpunkter för tillfällena och betalning.

Hessenthaler har tidigare kallat anklagelsen mot honom för "konstruerad", vilket försvaret upprepade då förhandlingen började.

Rätten ska höra flera vittnen, och förhandlingen fortsätter den 13 oktober.

"Orimliga" utredningar mot Hessenthaler

Myndigheterna i Österrike har verkligen inte legat på latsidan för att ställa Hessenthaler inför rätta, och inför rättegången slog medborgarorganisationer larm om vad åtalet kan betyda för visselblåsare och yttrandefriheten.

15 organisationer, bland dem Amnesty International och Reportrar utan gränser, uttrycker sin oro i ett öppet brev.

Enligt organisationerna ska de aktuella brottsmisstankarna mot Hessenthaler givetvis prövas i rätten, men konstaterar att utredningarna mot honom har varit hisnande.

En bild av Heinz Patzelt. Grå skäggstubb, grått hår och glasögon.
Bildtext Videon som Julian Hessenthaler gjorde tillgänglig ledde till en debatt av allmänt intresse och gav allmänheten en möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur lämpad Herr Strache är att inneha ett politiskt ämbete, säger generalsekreterare vid Amnesty International Heinz Patzelt.

Förmedlandet och publicerandet av Ibiza-videon har redan konstaterats lagligt i både tysk och österrikisk domstol och organisationerna misstänker att österrikiska myndigheter därför skiftat fokus till andra brott för att tysta Hessenthaler, och potentiella framtida visselblåsare.

För att alls hitta Hessenthaler efterlystes han i flera EU-länder och spaningsåtgärderna omfattade insyn i bankkonton och passagerarlistor från flygbolag, husrannsakningar, telefonavlyssning och beslagtagande av servrar.

Han greps i Berlin slutet av 2020 och utlämnades senare till Österrike, där han suttit häktad sedan dess.

– Skulle de österrikiska myndigheterna år 2015 [...] ha undersökt Straches korruption lika intensivt som Julian Hessenthaler, så skulle någon Ibiza-video aldrig ha varit nödvändig, säger generalsekreterare vid Amnesty International Heinz Patzelt.

Faktumet att 17 specialutredare tillsattes för att utreda Hessenthaler, medan bara tre tillsattes för fallet Strache, väcker också misstankar om en politisk styrning av brottsutredningen. Gruppen på 20 utredare skulle egentligen granska vad som hade skett på Ibiza och om Strache hade gjort sig skyldig till brott.

Första domen i skandalen

I slutet av augusti föll den första domen i Ibiza-skandalen, och den mot just Heinz-Christian Strache, då en domstol i Wien dömde honom till 15 månaders villkorligt fängelse för korruption.

Heinz-Christian Strache
Bildtext Heinz-Christian Strache (t.v.) lämnar domstolen i Wien den 27 augusti.

Efter Ibiza-videon inledde åklagare en utredning mot Strache och hittade då komprometterande meddelanden mellan honom och affärsmannen Walter Grubmüller.

Under åren 2016 och 2017 donerade Grubmüller 12 000 euro till Straches parti och bjöd Strache med avec på en resa till den grekiska ön Korfu.

Strache jobbade å sin sida för en lagändring som år 2018 blev verklighet, och gav Grubmüllers privata klinik tillgång till offentlig finansiering.

Grubmüller dömdes till 12 månaders villkorligt fängelse. De båda männens advokater uppgav att de tänker överklaga domarna.

Konsekvenser upp till högsta ort

Ibiza-skandalen fällde premiärminister Sebastian Kurz regering år 2019, men i maj 2021 blev han också indragen personligen.

Då inledde åklagare en utredning mot Kurz för misstänkt mened inför en parlamentarisk kommitté, som har utrett Ibiza-skandalen och andra anklagelser om korruption.

Kurz har tillbakavisat misstanken och vägrat ge efter för påtryckningar att avgå, även om han formellt skulle åtalas.

Konservativa ÖVP:s 35-åriga Kurz verkar trots turbulensen kunna navigera oskadd ur skandalen, såvida han inte fälls för brott.

Kurz lyckades bilda en ny regering direkt efter skandalen, den här gången med De Gröna i stället för högerpartiet FPÖ, och ÖVP:s väljarstöd har varit stabilt.

I slutet av augusti fick Kurz också förnyat förtroende av sina egna. 533 av ÖVP:s 536 delegater, alltså 99,4 procent, röstade för att Kurz skulle fortsätta som partiledare.

Källor: ORF, ARD, SZ, AFP, AP, Taz