Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Arkitekturmuseets utställning är en lovsång till träet som material: "Vi behöver få fram flera exempel på trähus så majoriteten får upp ögonen för dem"

Uppdaterad 13.09.2021 11:55.
Puukuokka trähusområde i Kuopio
Bildtext Finlands vackraste höghus i trä? Puukuokka i Jyväskylä (inte Kuopio som det felaktigt stod).

Är trä framtidens material eller är det någonting som hör till det förgångna? Om allt fler av oss vill bo i trähus, hur kommer det sig att det byggs så få höghus i trä? 

Bland annat de här frågorna ställer sig Arkitekturmuseets utställning Förhoppningar i trä som beskriver vår relation till trä och trähus. Det är ingen självklar relation för vi har förlorat traditionen att bygga i trä. Den gick förlorad när betongbyggandet tog över på 1960- och 70-talen.

— Nu lever vi mitt i klimatkrisen och det finns en hel del förväntningar på materialet. Trä som är ett förnybart material ger en möjlighet att minska byggandets klimatfotspår och är ett sätt att lagra koldioxid. Men ett material är inte hela lösningen, säger kulturredaktör Minna Joenniemi, kurator för utställningen. 

Minna Joenniemi
Bildtext Minna Joenniemi, som kuraterat utställningen, framför en video om Ylivieskas kyrka som brann.

I texter, bilder och videor skildras de förhoppningar, den framtidstro och de önskningar som binds ihop med materialet trä. Citaten i texten är från utställningen.

Trä som ett organiskt material är släkt med oss och vi förnimmer denna släktskap i vårt undermedvetna. Träets organiska ursprung kan dödas helt och göras till ett slags tapet.

― Juhani Pallasmaa, arkitekt

Samtidigt är det också en pejling av vad trä har betytt för tidigare generationer och vilka rädslor som är förknippade med trähus. För nästan alla trästäder har någon gång brunnit eller varit nära att brinna upp.

7 000 bostäder byggs i Helsingfors varje år, men bara ett höghusprojekt i trä

Vi lever i ett land, där man av träet hoppas få ekonomisk nytta, arbete, skatteintäkter, välfärd, förädlade produkter, innovationer och en kontinuitetens garanti. 

Keuru kyrka
Bildtext Keuru kyrka är från 1700-talet.

I dag byggs det inte många urbana bostäder i trä. I Helsingfors strävar man efter att bygga 7 000 bostäder per år, men under de senaste två åren startades bara ett enda höghusprojekt i trä. De offentliga byggnader som byggs är skolor.

Det väsentliga är alltså att undvika onödiga rivningar och ny byggnation. Samtidigt är exempelvis en byggnad det hållbaraste alternativet som träets slutdestination, eftersom kolet som träet binder på så sätt hålls bundet den allra längsta tiden.

― Anni Laurila, arkitekt

Trä som industriellt byggmaterial kommer efter betong och stål - även när det gäller uppskattning. Årets betongpris började man utdela år 1970, stålpriset 1980, men träbyggnadsindustrin utdelade det första Träpriset så sent som år 1994. Då gick priset till en skola, Metsolan ala-asteen koulu i Helsingfors.

Flera av de moderna hus som kan ses som landmärken i Helsingfors är byggda i trä eller har träfasader. Exempelvis på det är kapellet i Kampen och centrumbiblioteket Ode. Det senare är visserligen ett hus med stålkonstruktion och mycket betong i väggarna. Men Joenniemi ser det som symptomatiskt att vi tycker om deras träfasader. 

Kampens Kapell
Bildtext Arkitektbyrån K2S ritade kapellet i Kampen

Vad säger det om oss? Tänker vi att vi fortfarande är ett skogens folk?

Det mest ekologiska byggandet är att inte bygga nytt utan att renovera. Gruppen Pelastetaan vanhat talot på Facebook har drygt 65 000 medlemmar som hjälper varandra i frågor om hur man bäst ska bevara gamla trähus. Det är en jättestor kunskapsbank. Att värna om det existerande byggnadsbeståndet är en kärleksförklaring till byggnadsarvet, men också klimatvisdom.

Kimmo Lintula
Bildtext Kimmo Lintula vill se mera byggande i trä.

Kimmo Lintula är en arkitekt som alltid försöker välja trä som material när det är möjligt. Han har bland annat ritat kapellet i Kampen och den nya kyrkan i Ylivieska som ersatte den gamla som brann upp i en anlagd brand 2016. Därtill har han planerat Olympiastadions renovering tillsammans med Niko Sirola och Mikko Summanen i arkitektbyrån K2S.

— Trä är ett kärt material alltsedan renoveringen av Olympiastadions tak 2003 och efter det har trä alltid haft en roll i våra byggnader, konstaterar Lintula. 

Det kvittar, om en arkitekt tar sig till jobbet med cykel eller bil, om hen inte törs ifrågasätta kundens motiv för att använda ohållbara byggnadsmaterial.

― Meri Wiikinkoski, arkitekt, Vapaa-kollektivet

Om man frågar finländare ifall de vill bo i ett hus av trä så skulle förmodligen majoriteten svara ja. Men ändå byggs det ganska lite i trä.

Kimmo Lintula tänker sig att det beror på att vi har har förlorat traditionen att bygga i trä och när man förlorar traditionen förlorar man också erfarenheter och när man inte har erfarenheter har man heller inte kunskap. Det blir en ond cirkel.

— Men under de senaste 20 åren har den här cirkeln börjat ändra riktning så att det byggs mer byggnader i trä. Vi behöver dem för att marknaden ska få upp ögonen för trä som material och vi arkitekter har mycket att ge till den här diskussionen. Vi kan skapa byggnader och vi kan svara på de frågor som världen ställer när det gäller hållbarhet, säger Lintula.

Mycket talar för trä

— Det är ett enkelt material och kanske kunde man säga att det är en del av vårt biologiska arv. Det är ett material som behöver mark, vatten och solljus och så uppstår det nästan ur intet - lite som ett under.

Akola herrgårds huvudbyggnad
Bildtext Teemu Kurkela har rustat upp herrgården Akola.

Som byggnadsmaterial är trä lätt att behandla. En människa kan bygga ett hus av trä och det är lätt att renovera. Man behöver inte riva allt och bygga nytt utan man kan reparera och trä är mycket hållbart och flexibelt.

 — Det finns mycket som talar för trä. Vi behöver bara pressa på och få fram flera exempel på trähus så att majoriteten får upp ögonen för dem.

Ett problem är att marknaden är så liten i Finland. Samarbetet mellan byggnadsindustrin och skogsindustrin borde förbättras för att lyfta upp förädlingsgraden och vi behöver nya byggnadsnormer för träbyggande.

Keckåsens rökpörte i Varmland
Bildtext Host, host. Så här hålls Keckåsens rökpörte i Värmland varmt.

Finns det något som gör att trähus inte skulle vara så brandfarliga?

För det första borde man bygga med massiva konstruktioner som inte brinner utan bara glöder och svartnar. Branden utvecklas och sprids inte i dem. Dessutom kan man spruta in silikat i träet så att det inte börjar brinna. Träet kan också skyddas med färger som inte brinner.

Lintula menar att eftersom vi har förlorat vår tradition av träbyggande borde vi bygga upp nätverken mellan skogsindustri, universitet, företag och alla som har kunskap kring träbyggande. Man borde inte behöva börja från ruta ett när man vill bygga med trä. Det finns många nya tekniker som skulle göra till exempel fönsterbågar hållbarare och enklare. Kombinationen av low-tech och high-tech kunde vara en väg till framtiden.

Träet är förmodligen nu på väg att göra det genombrott jag har blivit lovad redan fyra gånger.

― Pekka Heikkinen, professor i träarkitektur vid Aalto-universitetet