Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Natalja Sindejeva vars tv-kanal Dozjd är stämplad som utländsk agent i Ryssland: Vi är inte statens fiender

Natalija Sindejeva
Bildtext Natalja Sindejeva leder tv-kanalen Dozjd.

I Ryssland arbetar de oberoende journalisterna i hård motvind. Deras arbete försvåras på många sätt, inte minst av de så kallade agentlagarna som kan leda till specialövervakning och hot om bland annat höga bötesstraff. Nu vill också det ryska journalistförbundet slippa agentlagarna.

Strax innan Natalja Sindejeva ska sätta sig ned för en intervju för Svenska Yle diskuterar hon ett knepigt journalistiskt val med en av tv-kanalen Dozjds redaktörer.

Minerna är allvarliga och rösterna höjs, det står klart att här finns olika åsikter.

Och diskussioner och noggranna överväganden är karaktäristiska för Dozjd. Kanalen är numera Rysslands enda oberoende tv-kanal och den står för en hederlig och noggrant avvägd journalistik.

Sådan föds inte utan grundliga diskussioner om prioriteringar och val.

Byråkrati och dysterhet

I augusti dömde det ryska justitieministeriet Dozjd till epitetet utländsk agent. En sådan är enligt rysk lag en person eller organisation som arbetar inom politik och som får understöd från utlandet.

För arbetet på Dozjd har agentstämpeln hittills inte inneburit förändrade journalistiska villkor, men väldigt mycket extra byråkrati. Det är svårt att veta hur man som agentstämplad ska handla och det har till exempel varit omöjligt för Dozjd att registrera sig på justitieministeriets webbplats.

Varje agent måste nämligen registrera sig och ge en kvartalsrapport. Det svåra i fallet Dozjd är att justitieministeriets system inte vidkänns aktiebolag, bara icke kommersiella organisationer.

Ett redaktionslandskap med datorer och arbetande journalister på ryska Dozjd.
Bildtext På Dozjds redaktion pågår arbetet som förut.

Agentstämpeln gör Nataija Sindejeva, som har grundat kanalen, äger den och är dess chef, dyster.

Vissa säger att stämpeln är ett erkännande och ett bevis på professionalism. Sindejeva håller inte med. Det är inte så hon vill att redaktionens professionalism ska bedömas.

– Staten har förklarat att vi är dess fiende. Det är vi inte, säger hon.

Dozjd har funnits i elva år och har nästan tvåhundra anställda. Då kanalen startade sin verksamhet var den dåvarande presidenten Dmitrij Medvedev med på öppningsfesten. Numera tillåts kanalen sända endast på nätet och kan ses av betalande prenumeranter.

Prisbelönt mediechef

Personligen har Natalja Sindejeva anledning att vara glad och stolt just nu. Hon tilldelades nämligen årets Kamerton-pris. Det är ett pris som är instiftat till minnet av den välkända journalisten Anna Politkovskaja som mördades i sin trappuppgång i Moskva i oktober 2006.

– Priset tillfaller också alla runt omkring mig som har hjälpt mig att göra mitt jobb utan att behöva kompromissa med mina principer, säger Sindejeva.

Hon tycker det är överraskande att just hon fick priset. Det ges vanligen till journalister eller människorättskämpar. Hon är inte någotdera, hon är mediechef.

Journalistiken lider av beslutsfattarnas tystnad

För utländska journalister är det numera näst intill omöjligt att få någon intervju med tjänstemän eller politiker i Ryssland. Natalja Sindejeva säger att det är lika illa för oberoende ryska medier.

– Makthavarna har inget behov av att tala till vår publik, de når folket via de medier som okritiskt upprepar det som tjänstemän och politiker säger.

De oberoende medierna har en mycket mindre publik än de medier som står statsmakten nära. De Kremltrognas resurser är mångfaldigt större på alla plattformar: tv, radio och internet.

Natalja Sindejeva tycker att det är sorgligt att alla medier är så diskrediterade. Publiken har tagit intryck av besluten som gjort såväl medier som enskilda journalister till utländska agenter och all propaganda som riktas mot dem som vill förändra det ryska samhället.

Det är väldigt få som överhuvudtaget tycker att det behövs oberoende journalistik.

Hårt mot hårt på ön Sachalin

Det händer trots allt att publiken reagerar och ställer krav på objektiv rapportering.

Det fick chefredaktören Zinaida Makarova i staden Uglegorsk på Sachalin i ryska Fjärran Östern erfara då hennes medarbetare avslöjade lokala miljöbrott.

Zinaida Makarova
Bildtext Chefredaktören Zinaida Makarova stod på sig mot kritikerna och belönades med ett diplom på journalistförbundets årliga gala.

Redaktionen hade färdigställt material om hur ett kolbolag på orten bröt mot miljöbestämmelserna.

Innan materialet skulle publiceras kom höga chefer från bolaget till Makarova och krävde att hon skulle stoppa publiceringen. Hon vägrade.

Då trädde stadens borgmästare in och förbjöd publiceringen. Då Makarova inte gick med på hans krav lät borgmästaren stänga av elektriciteten och gasen på redaktionen. Makarova själv fick dessutom sparken.

Det här väckte stor uppståndelse och lokalbefolkningen, journalistkollegor, kända bloggare och det ryska journalistförbundet protesterade.

Slutligen gick det så att borgmästaren fick sparken medan Makarova återfick sitt jobb som chefredaktör. Informationen om kolbolagets miljöförsyndelser kom i tryck och på tv.

Zinaida Makarova belönades med ett diplom på journalistförbundets årliga gala på temat solidaritet.

Agentlagarna är orättvisa

Vid journalistgalan som hölls på Konservatoriet i Moskva talade journalistförbundets ordförande Vladimir Solovjov också om agentlagarna.

Vladimir Solovjov
Bildtext Journalistförbundets ordförande Vladimir Solovjov.

Han krävde i förbundets namn att de antingen ska upphävas eller förändras. Journalistförbundet kommer att vända sig till det nyvalda parlamentet redan senare i höst med sina krav.

– En journalist eller ett medium måste entydigt veta vad som kan leda till att man får agentstämpeln, sa Solovjov till Svenska Yle.

I dag är det fullständigt godtyckligt vem som stämplas som utländsk agent och vilka orsaker som leder till det.