Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Ville pedofila satanister verkligen snuva Trump på segern? Presidentvalet i USA visade att konspirationsteorierna blivit ett maktmedel

Uppdaterad 18.09.2021 09:28.
Trumpin tukijoita kongressitalolla 6. tammikuuta.

Mer än någonsin verkar konspirationsteorierna ha blivit politiska maktmedel. De är inte längre något som marginaliserade grupperingar hänger upp sin oro eller sitt eget missnöje på, utan vapen som utgör en fara för demokratin.

I sin nyutkomna bok Konspirationsfeber (2021) fångar författaren och journalisten Kent Werne det galna året 2020 som rymde en pandemi och ett uppseendeväckande presidentval, där förloraren och hans anhängare in i det sista hävdade att de blivit bestulna på makten. I boken Salaliittoteorioiden filosofia (2021) frågar sig också den finske filosofen Juha Räikkä varför konspirationsteorierna fått ett så stort genomslag.

När Donald Trump uppviglade sina anhängare och uppmanade dem att tåga till Capitolium för att återta den makt de blivit bestulna på, så nådde USA ett nytt lågvattenmärke vad demokrati och politisk trovärdighet beträffar. Lögnen hade ännu en gång maskerats till en misstanke.

Den hade matats med falska beskyllningar och lindats i ett konspiratoriskt nät som antydde att pedofila satanister ville rubba USA:s grundvalar och införa ett totalitärt styre. 

Konspirationsfeber (bokomslag)

I krig och kärlek är allting tillåtet, men frågan är om inte Donald Trump överskred alla anständigheters gränser, när han tutade ut sitt missnöje och mer än antydde att presidentvalet varit riggat och det nu var dags att återta den makt som egentligen tillhörde honom. Det var dags att kämpa mot mörkermakterna och en gång för alla visa att misstankarna inte var ogrundade eller missnöjet obefogat.   

En konspirationsteori är ett användbart och mycket försåtligt vapen som planterar en misstanke hos mottagaren, samtidigt som avsändaren alltid kan skylla på att det endast är hörsägen och rykten som det handlar om.

Trump är ingen retorisk mästare, men han är otroligt skicklig på att plantera misstankar och så tvivel bland sina anhängare - för att i förlängningen svartmåla sina motståndare. Jag har hört eller det förefaller som om är fraser som är tillräckligt vaga, men samtidigt rymmer en möjlighet att t.ex. ifrågasätta Barack Obamas födelseort och därmed misskreditera honom som USA:s lagenliga president. 

Det var ett polariserat USA som gick till val den 3 november. Ena halvan av befolkningen hoppades att fyra år av galenskap snart skulle vara över. Den andra hoppades att Trump skulle betvinga mörkermakterna.

― Kent Werne: Konspirationsfeber

För det är så som konspirationsteorier fungerar: de bygger på misstankar om att någon annan fråntagit dig makten, att det finns någon ondskefull elit som vill överta kontrollen över ditt liv och begränsa det till den grad att just du måste beväpna dig och tåga till Capitolium. 

Själv är du ett offer, men genom att agera slugt kan du kanske undgå det hemska öde som väntar alla dem som inte genomskådat konspirationen vars mål är att förslava befolkningen. 

Fackboksförfattaren och journalisten Kent Werne

Forskning visar att ⅓ av USA:s befolkning tror att världen styrs av en totalitär makt som vill införa en ny världsordning. Det finns också forskning som säger att arbetslöshet, låg utbildning och människor som är irrationella och misstänkt lagda i högre grad dras till konspirationsteorier. 

Även troende verkar vara mer benägna att acceptera konspirationsteorier. Men konspirationsteorier är inte enbart klassbundna eller uttryck för ett missnöje som matas av okunskap eller armod, säger författaren Kent Werne.  

- Vissa statsvetare och andra akademiker har hävdat att teorierna är för marginaliserade grupper ett vapen att kritisera makten, men Donald Trump är ett exempel på att mäktiga personer kan använda teorierna till fullo för att svartmåla t.ex. medier. 

Konspirationismens 3 grundprinciper

  1. Inget händer av en tillfällighet

  2. Inget är vad det synes vara

  3. Allt hänger samman

Donald Trumps sista år vid makten är ett skolexempel på hur konspirationsteorierna införlivats i maktutövningen och hur förvirrande och farligt det kan bli när insinuationer, lögner och falska beskyllningar plötsligt blir en självklar del av den politiska retoriken.

Kanske det också var därför som omvärlden så länge stod handfallen inför Trumps svada och tålmodigt försökte övertyga honom med information som han enkelt kunde avfärda som fake news

Avdelningen för fake news är flitigt besökt på Newseum. Här en kvkinna frmaför bilden på Donald Trump.

I sin bok skriver Kent Werne om hur Trump införlivar konspirationsteorierna i sin politiska arsenal och gör dem till ett mycket användbart och effektivt vapen som detroniserar inte bara politiska motståndare som Hillary Clinton, utan även rubbar kunskapsmässiga auktoriteter och vetenskapliga belägg. Det som framstått som tillförlitlig kunskap och opartisk nyhetsförmedling, fick plötsligt sällskap av alternativa fakta och en skarpt polariserad nyhetsjournalistik. 

Om någon fick för sig att opponera sig mot Trumps misstankar möttes han av hån och beskyllningar om att utöva en häxjakt på en välmenande och sunt skeptisk president. 

- Konspirationsteorier bottnar i en misstro mot etablissemanget, mot myndigheter, politiker och journalister, säger Werne.

Det gångna året har visat hur farliga konspirationsteorierna kan vara om de används av makthavare för att så split eller sabotera en demokratisk beslutsprocess. 

Konspirationsteorierna utmålar världen som en spännande plats där en ständig kamp om makten pågår och där det egna missnöjet äntligen får spelrum, om det så sker bland likasinnade på Internet eller tillsammans med mobben utanför Capitolium. 

Trumpanhängare inne i kongressbyggnaden den 6 januari 2021.

Stormningen av Capitolium är en sorglig påminnelse om hur rykten och konspirationsteorier urholkar tron på demokratin och gör människor immuna mot sakargument och fakta. Även efter Trump kommer misstron att kvarstå och nya konspirationsteorier att uppstå, men Kent Werne är ändå övertygad om att forskning och informationsspridning fortsätter att vara gångbara verktyg i kampen mot disinformation och ryktesspridning. 

Salaliittoteorioiden filosofia (bokomslag)

I sin nyutkomna bok Salaliittoteorioiden filosofia (2021) efterlyser filosofiprofessor Juha Räikkä respekt. Genom att ifrågasätta och demonisera motparten kommer man inte långt. Det behövs lyhördhet och en beredskap att ifrågasätta de egna värdegrunderna och uppfattningarna för att ett förtroligt debattklimat ska uppstå. 

Samförstånd kan aldrig uppnås om den ena parten ses av den andra som en förlängning av den förtryckande maktapparaten eller omvänt - som ett gäng stolliga typer i foliehatt. 

Konspirationsteorierna skildrar världen som en spännande plats där en ständig kamp om makten pågår. För den som inte tror att affärsmannen George Soros planerar att överta världsherraväldet eller att Hillary Clinton är en rymdödla, förefaller världen stundvis vara ganska tråkig.

Det gångna året har ändå visat att konspirationsteorierna kan utgöra en maktfaktor och att vi inte är immuna mot vare sig pandemier eller propaganda.

I audiodokumentären På botten av kaninhålet - konspirationsteoriernas fascinerande värld berättar Kent Werne och Juha Räikkä berättar mer om varför konspirationsteorierna är så seglivade och lockande.