Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Borde 12–15-åringar få en eller två doser coronavaccin? Finland tänker annorlunda än Norge och Storbritannien

Vaccination av en tonåring i Norge.
Bildtext En tonåring i Norge vaccineras mot covid-19.

I Norge och Storbritannien har man av försiktighetsskäl gått in för att ge endast en vaccindos till 12–15 åringar – åtminstone tills vidare. Expertgruppen för vaccinationsfrågor här i Finland har ändå tidigare kommit fram till att barn och unga i de här åldrarna borde få två doser. Dessutom kan yngre barn komma att få vaccin senare i år.

Hjärtmuskelinflammation är enligt flera vetenskapliga studier en sällsynt biverkning av Pfizers och Modernas coronavacciner, och den drabbar främst pojkar och unga män.

En färsk amerikansk studie, som inte ännu är granskad av utomstående forskare, konstaterade att 162 av 1 miljon coronavaccinerade pojkar i åldrarna 12–15 år råkade ut för hjärtmuskelinflammation (kan räknas om till 1 av 6 172 vaccinerade). Det skedde oftast inom några dagar efter den andra dosen. 

Det här är en högre risk än vad expertgruppen för vaccinationsfrågor (KRAR) i Finland räknade med i sin bedömning, när man fattade beslut om att barn i de här åldrarna borde vaccineras med två vaccindoser.

– Det där är nog en ganska hög siffra som den amerikanska studien kom med. Men vi följer också med läget fortfarande, både i Finland och i andra länder, säger expertgruppens ordförande Ville Peltola.

Lasten infektiotautiopin professori Ville Peltola Tyksin lasten ja nuorten klinikalla
Bildtext Ville Peltola är ordförande för expertgruppen för vaccinationsfrågor.

Expertgruppen för vaccinationsfrågor kan reagera snabbt vid behov, om det skulle krävas en förändring i hur vaccinet borde ges till 12–15-åringar.

Risken var förhöjd också bland äldre pojkar, men inte lika mycket (94 fall per miljon vaccinerade 16–17-åringar). 

I USA ges coronavaccindoserna med tre veckors mellanrum. Det är möjligt att risken för den här sällsynta biverkningen är högre när intervallet är kortare – det forskas ännu mer kring det. I Finland har vaccinet getts med 6–12 veckors mellanrum.

Omräkning till finländska förhållanden

I våras fanns det enligt Statistikcentralen 125 971 pojkar i åldrarna 12–15 år i Finland. Den amerikanska studien kom alltså fram till att 1 av 6172 vaccinerade pojkar i USA drabbades av hjärtmuskelinflammation. Med motsvarande risknivå och en vaccinationsgrad på 80 procent skulle det i Finland handla om 16 pojkar.

Risken för flickor i åldrarna 12–15 år var samtidigt bara cirka 13 fall per en miljon vaccinerade (1 fall per 120 674 vaccinerade). 1–2 flickor i vårt land skulle drabbas, om risken i Finland är lika stor som den som uppmättes i USA.

Olika linje i olika länder

Vissa länder – till exempel Norge – har gått in för att ge endast en vaccindos för barn i åldrarna 12–15 år. 

Också i Storbritannien har man den här veckan beslutat att den här åldersgruppen ska vaccineras med en dos nu i höst, och kanske en andra på vårterminen efter att man har samlat ihop mera data om hur tryggt det är.

Ville Peltola förklarar varför man här i Finland har valt att ge 12–15-åringarna två doser.

– Vi har kommit fram till två doser för att det handlar om en så sällsynt biverkning. Två doser behövs för att ge ett gott skydd mot covid-19.

Studier visar att framför allt skyddet mot symtomatisk smitta, alltså mot att alls bli sjuk i covid-19, ökar avsevärt efter den andra dosen.

Vaccinforskare: Myndigheterna borde fundera på om det räcker med en dos

Mika Rämet, som är barnläkare och chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet, anser för sin del att det skulle vara bra att följa med om det kunde räcka med en enda dos coronavaccin för barn i åldrarna 12–15 år. 

– Poängen med coronavaccinationerna är att förhindra allvarliga sjukdomsfall, och för friska 12–15-åringar sker det helt säkert redan med en enda vaccindos, säger han.

– Man borde i alla fall inte förutsätta att barn under 18 år ska ta den andra dosen bara för att samhället skall uppnå en vaccinationsgrad på 80 procent, fortsätter Rämet. 

Han påpekar att beslutet för huruvida en andra dos krävs borde basera sig på att nyttan är större än risken för den här åldersgruppen. Till exempel att kräva en andra dos för att snabbare kunna börja använda coronaintyg (coronapass) i samhället är inte en bra orsak, säger han.

Rämet säger också att man borde fundera på huruvida det faktiskt är nödvändigt att tidigarelägga 12–15-åringarnas andra dos coronavaccin, så att dosintervallet blir kortare än 12 veckor, om det eventuellt kan leda till en högre risk för hjärtmuskelinflammation. Man kan nu få den andra dosen efter sex veckor. 

Undvik intensiv fysisk aktivitet kort efter vaccinationen

– Det är viktigt att känna igen symtomen för hjärtmuskelinflammation. De är till exempel att du får oregelbundna hjärtslag och hjärtklappning, att du har en känsla av tryck eller tyngd över bröstet och att du har svårt att andas. Symtomen är oftast lindriga och går oftast om av sig själv, påpekar Rämet.

Institutet för hälsa och välfärd konstaterar också att symtombilden för hjärtmuskelinflammation i samband med coronavaccin i allmänhet har varit lindrig. Största delen av de som behövde sjukhusundersökningar har skrivits ut i gott skick efter några vårddagar. 

Mika Rämet säger att personer under 30 år borde vara försiktiga med att anstränga sig mycket fysiskt efter den andra vaccindosen mRNA-vaccin mot covid-19. Det här på grund av den sällsynta, men ökade, risken för hjärtmuskelinflammation. Då minskar man risken för att råka ut för rytmstörningar i hjärtat.

– Därför har man till exempel inom Försvarsmakten uppmanats undvika intensiv fysisk aktivitet efter coronavaccinationerna, påpekar Rämet.

Institutet för hälsa och välfärd konstaterar också att en mycket sällsynt biverkning av mRNA-coronavacciner är hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammationer (myokardit och perikardit). Både Pfizers och Modernas coronavaccin är av typen mRNA.

"Vi rekommenderar som en försiktighetsåtgärd att extrem fysisk belastning undviks inom tre dygn efter mRNA-coronavaccinationen. Rekommendationen gäller både den första och den andra vaccindosen. Normal motion behöver inte stås över om du mår bra", skriver hälsomyndigheten på sin webbplats.

– Hjärtmuskelinflammationer kan också förekomma efter många andra virusinfektioner, oftast hos pojkar och unga män, precis såsom man har lagt märke till med coronavaccinet, tillägger vaccinexperten Mika Rämet.

Coronavaccin också till barn under 12 år senare i år?

Pfizer och Moderna testar för tillfället sina coronavacciner på barn under 12 år. 

Covid-19 ger vanligen lindriga symtom bland yngre barn – det är därför man först nu har fokuserat på att studera den här gruppen.

I sällsynta fall kan barn ändå behöva sjukhusvård om de drabbas av sjukdomen. Det har man sett tydligt till exempel i USA på områden med hög smittspridning.

Mika Rämet, som alltså är chef för vaccinforskningscentret vid Tammerfors universitet, är med i Pfizers pågående studie där vaccinet testas på yngre barn. I den ingår totalt flera tusen barn från Finland, USA, Polen och Spanien.

– Det handlar om samma vaccin som de äldre får, men vi försöker komma fram till vad som skulle vara en lämplig dos, vi kollar hur väl vaccinen fungerar och hurdana biverkningar det uppstår, påpekar han.

Porträtt på Mika Rämet.
Bildtext Mika Rämet jobbar med vaccinforskning.

Företaget Biontech, som har utvecklat vaccinet som tillverkas av Pfizer, har kommenterat till tidningen Der Spiegel att resultaten från vaccinstudien på 5–11-åringar ska offentliggöras under de kommande veckorna. 

Man siktar då på att be myndigheter över hela världen om tillåtelse för att vaccinera också barn i de här åldrarna, vilket antyder att studiens resultat stöder det. Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kan i så fall ge grönt ljus någon gång under hösten, och efter det måste ännu Finland fatta sitt eget beslut.

Om allt löper på relativt snabbt så kan 5–11-åringar i vårt land vaccineras någon gång sent på hösten. 

– Det finns inget tryck på att fatta snabba beslut. Vi kan behandla frågan i lugn takt, kommenterar Ville Peltola som är ordförande för expertgruppen för vaccinationsfrågor (KRAR).

Det är enligt Peltola inte bråttom att fatta beslut om att vaccinera den här gruppen, i och med att de allra flesta unga barn bara drabbas lindrigt av covid-19. Och det är inte heller självklart att unga barn kommer att behöva coronavaccineras överhuvudtaget. 

Barn som är yngre än fem år, men äldre än sex månader, kan kanske också vaccineras mot covid-19 så småningom, men först i ett senare skede. Studier på barn i de här åldrarna pågår. 

Både Pfizer och Moderna har utvidgat sina pågående studier på yngre barn, på uppmaning av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. 

Med hjälp av fler deltagare kan man bättre fånga upp eventuella sällsynta biverkningar, till exempel för hjärtmuskelinflammation.

På det viset kan man säkerställa huruvida nyttan med vaccinet faktiskt är större än risken också för unga barn.

Kommentarsfältet under artikeln var öppet 15.9.2021 fram till kl. 16.15.