Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Här är hållpunkterna inför Ursula von der Leyens tal om unionens tillstånd

Uppdaterad 15.09.2021 11:12.

Vaccinerna, miljösatsningarna och den ekonomiska uppgången. Det finns mycket Ursula von der Leyen kan glädjas över då hon talar till EU-parlamentet i dag. Säkerhetsläget i Afghanistan väcker ändå frågor om EU:s handlingskraft i globala kriser.

BRYSSEL Då Ursula von der Leyen talade om unionens tillstånd i fjol höll coronaviruset fortfarande Europa och världen i ett järngrepp. Då var det fortfarande oklart om det febrila arbetet med att ta fram ett effektivt vaccin skulle bära frukt och när i så fall.

Ett år senare är läget ett helt annat. Efter en darrig start har EU fått fart på vaccineringarna. I dag har EU vaccinerat en större del av sin vuxna befolkning än USA, flera EU-länder har också gått om Storbritannien i vaccinstatistiken.

Nu är det inte längre tillgången som är det stora problemet i EU utan det faktum att alla inte vill vaccinera sig.

Det europeiska covidintyget som togs i bruk i juni har varit ett led i att öppna samhällena. I många länder behöver man också ett vaccinationsintyg för att besöka restauranger eller kulturevenemang.

Samtidigt pyr missnöjet bland vaccinmotståndarna. Missnöjet går inte att bortse – ens på högsta EU-nivå.

Armbrytning om statsskulden

På den ekonomiska fronten kan von der Leyen och hennes kommission också glädjas åt att Europas återhämtning ser ut att bli snabbare än man väntat sig tidigare.

Den omdiskuterade coronafonden har - om inte annat - bidragit till att upprätthålla marknadens förtroende för svårt skuldsatta medlemsländer.

Mer ekonomisk armbrytning är att vänta då den akuta fasen av coronakrisen är tillryggalagd. Det finns ett tryck på att luckra upp de nuvarande reglerna för statsskuld och offentliga underskott då man väl tagit sig ur den akuta fasen av coronakrisen.

Lösare ekonomiska tyglar skulle skapa förutsättningar för en mer stimulerande politik resonerar länder som Spanien och Italien. Samtidigt undertecknade Finland och sju andra medlemsländer nyligen ett brev som framhäver betydelsen av sunda offentliga finanser.

Migrationspakt låter vänta på sig

I början av sin mandatperiod uttryckte Ursula von der Leyen sin förhoppning om att ge EU-kommissionen en mer geopolitisk prägel. I klartext handlar det om att stärka EU:s roll i globala sammanhang.

Men att ge unionen en starkare utrikespolitisk prägel har visat sig vara lättare sagt än gjort. Ett faktum är att EU fortfarande har en lägre profil på global nivå än storspelarna Kina och USA.

En handgriplig påminnelse om det här fick man i Afghanistan där USA:s europeiska allierade ställdes inför fullbordat faktum i samband med den hastiga reträtten. Internt hämmas EU:s handlingskraft av kravet på enhällighet i utrikes- och säkerhetspolitiska beslut.

Sedan år 2015 har man på EU-nivå betonat betydelsen av att vara bättre förberedd inför nästa flyktingkris. Hittills har medlemsländerna ändå inte lyckats enas om en flykting- och asylreform.

Den springande punkten är kravet på en rättvisare fördelning av ansvaret för mottagandet av flyktingar och migranter. Förslaget stöter på motstånd i synnerhet i Polen och Ungern som slår dövörat till då frågan diskuteras.