Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Helsingforsborna är högre utbildade än befolkningen i övriga Finland och Europa – men klyftorna mellan stadsdelarna lever kvar

Uppdaterad 20.09.2021 10:23.
Bild på helsingfors universitet glas dörr med logo och text

Helsingfors lockar till sig mängder av högutbildade personer, men samtidigt finns det en starkare polarisering i huvudstadens utbildningsnivå än i övriga Finland.

Helsingforsborna är i genomsnitt högre utbildade än befolkningen i övriga Finland och Europa. 

Det visar en rapport från Helsingfors stadskansli. Enligt rapporten har över hälften av Helsingfors arbetsföra befolkning en högskoleutbildning. 

Jämförelsevis har 48 procent av befolkningen i huvudstadsregionen och Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Sibbo, Tusby och Vichtis en högskoleutbildning.

I resten av landet har 38 procent av befolkningen en högskoleutbildning. 

Kvinnliga Helsingforsbor utmärker sig 

Det är framförallt kvinnliga Helsingforsbor som sticker ut. De har en högre utbildning än männen i Helsingfors, men också landets befolkning överlag. 

Det berättar forskare Jenni Erjansola vid Helsingfors stadskansli. Det är hon som gjort undersökningen. 

– Skillnaden mellan könen märks allra tydligast bland de yngre åldersgrupperna. 60 procent av kvinnliga Helsingforsbor i åldrarna 25-44 har en högskoleutbildning. 45 procent av män i samma ålder har en högskoleutbildning. 

Starkare polarisering i Helsingfors 

Samtidigt har huvudstaden en större andel invånare som helt saknar en utbildning efter grundskolan. 

– Man kan alltså tänka att det finns en starkare polarisering i Helsingfors utbildningsnivå än i övriga Finland. Det finns både högt utbildade Helsingforsbor och Helsingforsbor med endast en grundläggande utbildning, säger Erjansola. 

Forskare Jenni Erjansola vid Helsingfors stadskansli.
Bildtext Jenni Erjansola är forskare vid Helsingfors stadskansli.

Enligt henne är det ganska typiskt att städer drar till sig människor med olika bakgrund. I städerna framhävs välfärdssamhällets ytterligheter. 

– Det förklaras också av att det bor mer invandrare i Helsingfors än övriga Finland. Invandrare har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än den övriga befolkningen. 

Men Erjansola poängterar att informationen om invandrares utbildningsnivå ofta är bristfällig och kan därför inte jämföras med övriga befolkningen på ett pålitligt sätt. 

Det beror åtminstone delvis på att information från utländska läroanstalter inte överförs automatiskt till det finska utbildningsregistret. Därför kan det se ut som att en högutbildad person från utlandet endast har en grundläggande utbildning.

Klyftor mellan stadsdelar lever kvar 

Peter Ehrström, som är forskarchef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi, är inte förvånad över att Helsingfors har många högutbildade invånare. 

– Universitetsstäder har ofta en hög utbildningsnivå. Det är också ganska naturligt att man har det i huvudstaden. Man har en ganska stor inflyttning från andra delar av landet och i många fall är det välutbildade som söker nya arbetsmöjligheter. 

Men Ehrström påminner om att det endast är frågan om ett genomsnitt. I verkligheten innehåller en och samma storstad områden med en hög utbildningsnivå och områden med en lägre utbildningsnivå. 

Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap på ÅA i Vasa.
Bildtext Peter Ehrström är forskarchef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.

Också i rapporten konstateras att utbildningsnivån skiljer sig mellan områden i Helsingfors. 

Den högutbildade delen av befolkningen är starkt koncentrerad till vissa områden, bland annat Granö, Hallonnäs och Viksstranden. Andelen högutbildade är lägst i bland annat Jakobacka, Gårdsbacka och Kallvik. 

– Det är en synnerligen typisk bild av en storstad. Eller alla städer egentligen. Att man har en koncentration av välutbildade, välsituerade och välpositionerade invånare i vissa stadsdelar och områden. Men att man också har en motsvarande koncentration av socioekonomiskt svaga grupper i andra delar av staden, säger Ehrström. 

Han berättar att klyftor mellan individer och områden skapar grogrund för otrygghet och oroligheter i en stad. Därför är det viktigt att inte låta klyftorna växa för mycket. 

– Helsingfors har klarat sig bra jämfört med många andra storstäder i världen. Men det är skäl att tänka på det också här.