Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Spårvagnsförarna i Helsingfors strejkar mot bolagisering – professor: "Omöjligt att förutse konsekvenserna för personalen"

Spårvagn nr 5 åker ut från depån.
Bildtext Det är många kommuner och städer som väljer att bolagisera verksamhet i Finland, något som ofta väcker starka reaktioner för och emot.

Tidigt i dag morse påbörjade metro- och spårvagnsförarna en två dagar lång strejk i Helsingfors mot stadens planer att bolagisera trafiken. Men vilka effekterna blir på sikt är svårt att säga, säger Stefan Sjöblom, som är professor i kommunalförvaltning.

– Kommunerna tror att det är lättare att skapa en effektivare verksamhet och få den mera lönsam i och med en övergång till aktiebolag. Man tänker att det helt enkelt är mer flexibelt, att ett bolag lättare kan anpassa sig efter den efterfrågan som finns. 

Det finns många argument som kommunerna använder sig av då de motiverar sina beslut att bolagisera kommunal verksamhet.

I Helsingfors har stadsstyrelsen motiverat sitt beslut med att man vill skapa en regional lösning för spårtrafiken, underlätta nya investeringar och mer flexibilitet i skötseln av ekonomin. 

För ett aktiebolag gäller andra regler

Men för en vanlig invånare kan skillnaden mellan ett kommunalt affärsverk och aktiebolag vara oklar.

Enligt professor Stefan Sjöblom är kommunala affärsverk en del av den kommunala organisationen och sektorn, och kommunfullmäktige kan därför påverka verksamheten och ekonomin.

För ett aktiebolag gäller andra regler. 

– Ett aktiebolag regleras av aktiebolagslagen och är en egen juridisk person.  Kommunen har därför inte samma möjligheter att påverka verksamheten, som styrs av marknadsmässiga principer. Man har helt enkelt inte samma insyn i ett bolag.

Oro bland personalen

En annan stor skillnad är att personalen vid kommunala affärsverk är anställd av kommunen, medan de i aktiebolag är anställda av ett företag. 

Det här betyder att kollektivavtalet byts vid en bolagisering, eftersom kommunala kollektivavtal inte kan tillämpas på aktiebolag. 

Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning inom ämnet Statsvetenskap vid Social- och kommunalhögskolan
Bildtext Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning, säger att kommunerna förlorar en del av insynen i verksamheten då man bolagiserar.

Det här har också skapat osäkerhet bland personalen vid HST och de anställda har motsatt sig en bolagisering, eftersom man inte vet exakt hur den kommer att påverka arbetsavtalen och villkoren. 

Stefan Sjöblom säger att han förstår personalens oro inför bolagiseringen, även om det i nuläget är svårt att säga hur situationen blir i framtiden.

– Ett av de vanliga argumenten för att bolagisera är att det är mer fördelaktigt att använda den privata sektorns kollektivavtal för branschen i stället för det kommunala avtalet. Den privata sektorns avtal ger större flexibilitet i fråga om personalen, arbetstider och hur personalen ska användas. 

Aktiebolag kan säljas vidare till en privat aktör

Men enligt Sjöblom strävar man vanligtvis efter att trygga den gamla personalens ställning, genom att ge dem samma rättigheter som förut. Det här minskar ändå på den flexibilitet som kommunen önskar uppnå med hjälp av bolagiseringen. 

Sjöblom säger också att en vanlig farhåga vid bolagisering ofta är att aktiebolaget i något skede ska säljas vidare till en en privat aktör.

– Det betyder inte automatiskt att verksamheten skulle bli sämre, men i sådana fall har kommunen inte någon möjlighet alls att påverka verksamheten. 

Diskussion om artikeln