Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vänner av Täktom skola: ”Här finns alla möjligheter” – stadsstyrelsen synar det senaste budet som kunde hämta nytt liv till byn

Tre damer sittandes i trappa
Bildtext Täktom skola bjuder på många minnen för byborna Ulla Jakobsson (till vänster) och Ann-Mari Sandblom. Kerstin Berglund (längst fram) representerar en av de föreningar som verkar i huset.

Det över 100 år gamla skolhuset i Täktom har varit till salu i snart tio år. Nu får fastigheten kanske en ny ägare. Stadsstyrelsen vill syna anbudet mer i detalj innan man säger jo eller nej till försäljning. 

– Skulle man vara yngre skulle man slå till. Jag har en gång erbjudit mig att köpa det här för två euro, men de sålde inte då. 

Kerstin Berglund skrattar gott åt minnet, men blir genast allvarlig igen.

Kvinna i atelje
Bildtext Club con colors ordförande i den luftiga ateljén i det före detta klassrummet.

– Här finns ju möjligheter att göra vad som helst, det är en underbar byggnad.

Idealiskt för konstnärerna

Kerstin Berglund är ordförande för målarklubben Club con color i Hangö, som sedan år 2015 hyrt in sig i den gamla folkskolan. 

Här i det så kallade stora klassrummet har alla ett eget bord med staffli, färger och andra redskap. 

Målarateljé
Bildtext Den gamla stockbyggnaden har en varm atmosfär som lockar fram kreativiteten hos konstnärerna.

Lokalen är perfekt för målarna. De över 100 år gamla stockväggarna utstrålar en stämning av bildning och kreativitet och genom de fem stora spröjsade fönstren flödar ljuset in från två väderstreck. 

Vattenfärgpalett i ateljé
Bildtext Alla har sitt eget arbetsbord.

Andra fördelar är att det finns rinnande vatten, kök och toalett samt att det är varmt om vintern. Skolan ligger också ungefär halvvägs, både för de som kommer från centrum och de som kommer från Tvärminne och Lappvik.

Vägsklyt som pekar mot Hangö pch Tvärminne
Bildtext Skolan ligger mitt i byn.

Det som kanske är det bästa är att medlemmarna kan lämna sina alster kvar och torka tills nästa gång.

– Vi behöver inte packa ihop allt för varje gång, vilket skulle ta bort ganska mycket av målandet, förklarar Berglund.

Fastigheten kostar staden mer än den inbringar

Förutom målarklubben finns ett par andra föreningar som hyr in sig i huset. Ibland finns det också tillfälliga hyresgäster i huset. 

Enligt chefen för intern service, Bengt Lindholm, gör skolan en förlust på cirka 10 000 euro om året. Driften kostar mer än vad staden får in i hyra.

Just nu finns inga medel reserverade i budgeten för reparationer. Men i likhet med andra byggnader, måste också skolhuset skötas för att inte förfalla. Staden har tidvis fått skjuta till pengar för reparationer. 

Som kuriosa berättar huschef Bengt Lindholm att skolan också varit med i en filminspelning.

Det var i Täktom skola som inomhusscenerna från kaféet i filmen Kesäkaverit från 2014 spelades in. 

– Men när personerna i filmen steg ut på gatan så var de utanför svenska gymnasiet i centrum, säger Lindholm. 

Finns ett bud som kunde hämta liv till byn

Skolan har varit till salu sedan 2011 då skolan lades ner på grund av sviktande elevantal, inte bara i byn utan i hela staden. 

Den över 400 kvadratmeter gamla skolan säljs nu i befintligt skick.

I stadens anbudsförfrågan från 2021 står att den som vill lösa in den 5410 kvadratmeter stora tomten kan göra det för cirka 43 550 euro. 

Hittills har inget bud varit tillräckligt högt för att leda till affär, men nu har stadsstyrelsen tagit ställning till ett anbud.

Gammal folkskola
Bildtext Skolhuset har en stor egen tomt.

På sitt möte 6.9 valde styrelsen ändå enhälligt att remittera ärendet. 

Det är Hangöbon Minna Oinonen som gett ett anbud på 60 000 euro. 

Hon har planer på ett koncept som står på flera ben, skulle betjäna allmänheten och omfatta samarbete med lokala producenter.

Sture Söderholm (SFP), ordförande för Hangö stadsstyrelse, säger att orsaken till att ärendet remitterades var att styrelsen ville höra mer om konceptet och få svar på vissa frågor. 

Bland annat vill man vara säker på prisbilden och vad exakt anbudet omfattar. Det blev lite oklart om anbudet gäller tomt och byggnad eller byggnad på arrendetomt. 

I övrigt säger Söderholm att styrelsen var positivt inställd till att det skulle bli någon form av affärsverksamhet eller företagande i byggnaden. 

– Själva konceptet tyckte vi verkade fräscht, säger Söderholm. 

Skolhuset var byns hjärta

Så länge skolan fanns mitt i byn var den en förenande faktor som bidrog till bygemenskapen.

Ann-Mari Sandblom, som haft tre barn i skolan i årskurserna 1-6 och bor nästan granne med skolan, minns speciellt julfesterna.

– De var fina, det var en så speciell stämning när föräldrarna fick följa med och titta på elevernas program.

Tre generationer elever

Förutom skola har skolan inhyst småbarnspedagogik och eftermiddagsverksamhet och föreningsverksamhet. I huset finns ett par bostäder och på gården några uthus.

Dörr till lekis
Bildtext På andra våningen fanns "Täktom lekis".

Här fanns tidigare stadens officiella anslagstavla och fram till år 1993 betjänade Täktom filialbibliotek uppe på andra våningen. 

Där jobbade Ulla Jakobsson vars familj gått i skolan i tre generationer. 

Först gick hennes mamma där.

– Mamma berättade att barnen planterade träd som ännu står kvar på skolgården. Om man tittar noga ser man att en del står i väldigt raka rader.

Efter det var Ulla själv elev i skolan, men strax efter kriget hölls skolan ändå på ett annat ställe. Den riktiga skolan överlevde visserligen kriget, men det dröjde innan folk flyttade tillbaka efter evakueringen, minns Ulla.

Leende kvinna
Bildtext Ulla Jakobsson var snäll men sträng när hon höll efter barn och böcker i biblioteket.

Och när Ulla själv blev mamma, gick dottern i Täktom skola.

– Hon började som sexåring, efter att ha gjort ett test som visade att hon klarar av skolgången. Det året fanns så få elever att skolan annars skulle ha stängt. 

Detta med för få elever var ett återkommande scenario medan skolan verkade, den var med jämna mellanrum indragningshotad.

Kände byns barn

Ulla har också hoppat in som lärarvikarie.

Bäst minns byborna henne ändå för att ha jobbat i filialbiblioteket.

"Bibbus" var öppet en kväll i veckan och en dag i veckan kom skolbarnen på besök.

– På den tiden kände man alla barnen i byn. 

Förutom att låna ut böcker säger Ulla att det ingick att hålla lite ordning och reda när barnen kom för att låna böcker, läsa serietidningar eller spela brädspel.

Bildningshunger resulterade i en egen skola

Byns egen lokalhistoriker Bo-Evert Winberg (1923-2012), skriver i sin bok Täcktom by i gången tid om hur skolan fick sin början.

I början av 1900-talet fanns i Täktom fem stora hemman: Langis, Östergård, Västergård, Norrgård och Södergård. På den tiden hörde Täktom ännu till Bromarv.

Bokomslag
Bildtext Lantbrukaren Bo-Evert Winberg från Östergård, forskade aktivt i Täktoms historia.

Fram till år 1902 gick Täktombarnen i skola i Hangöby, men i augusti det året samlades 25 personer på Östergård i Täktom “för att diskutera förbättrandet av skolförhållandena” som det står i boken. 

Redan samma höst startade en privatskola som höll till i karaktärsbyggnaden på Langis.

De fem hemmansägarna stod för skolsal, lärarbostad samt ved för uppvärmning av dessa. En stödförening grundades för att samla ihop till lärarinnans lön som det första året var 800 mark.

Året därpå, 1903, övertog kommunen skolan. 

ängar med buskar
Bildtext Skolan byggdes nära det som i seklets början var byns hjärta. Kring de här fälten låg flera stora gårdar.

Den nuvarande skolan byggdes år 1910 för att byn skulle få en fast småskola.

Flest antal elever hade skolan på 1920-talet, då den under några år uppgick till cirka 100 barn.

Det här och mycket mer om skolan och byn står att läsa i Winbergs bok.

Håller tummarna för nytt liv i byn

Såväl Kerstin Berglund, Ann-Mari Sandblom som Ulla Jakobsson hoppas att skolhuset igen kunde ge mer fart och fläkt till byn.

Berglund och hennes konstnärsvänner i Club con color har en klar önskan om skolan säljs: att den skall få vara kvar. 

Här kan ni lyssna på en tidigare intervju om Club con color.

Artikeln fortsätter efter ljudklippet.

Club con Color - 20 amatörkonstnärer målar tavlor i Hangö
Club con Color - 20 amatörkonstnärer målar tavlor i Hangö - Spela upp på Arenan

Medlemmarna i målarklubben är ändå fullt införstådda i att den summa de och andra föreningar som använder skolan betalar, knappast täcker ägaren Hangö stads utgifter för den. 

Samtidigt tänker Kerstin Berglund att man kunde göra mer av skolan om någon ville ta ansvar för att göra det till ett kulturhus. 

Målning av gammal skola
Bildtext Den här målningen av Täktom skola bär signaturen Kerstin Berglund.

– Det är klart att det kostat staden, men kunde man ha tänkt sig att överföra det på ett konto för Hangöbornas välmående, filosoferar hon.

Ett kafé kunde också passa in mitt i byn, resonerar damerna.  

– Till och med bostäder vore bättre än att skolan står och förfaller, säger Ann-Mari Sandblom.