Rykten florerar om inre strider bland talibanerna – vice premiärministern förnekar att han är död
Talibanernas vice premiärminister Abdul Ghani Baradar hade inte synts till på flera dagar, och ryktena om inre meningsskiljaktigheter och till och med mord blev allt fler. Talibanerna tillbakavisar ryktena, men hur deras slutgiltiga regering ser ut och hurudan politik den tänker driva är fortfarande oklart.
– Medierna påstår att det finns interna dispyter. Det är inget mellan oss, det är inte sant, sa Abdul Ghani Baradar i en video som publicerades på onsdagen.
Tystnaden kring vice premiärministern Baradars uppehållsort var kompakt i flera dagar, och rykten hade börjat gå om en sammandrabbning. Regeringsmedlemmar ska ha grälat i presidentpalatset, och enligt de vildaste versionerna skulle Baradar ha dödats.
Regeringens talesperson Zabidullah Mujahid avfärdade ryktena, och på tisdagen kallade utrikesminister Amir Khan Mutaqi uppgifterna "propaganda".
Tidigare hade uppgifterna om Baradars död också dementerats i både ett skriftligt meddelande och ett ljudmeddelande, som påstods komma från Baradar själv. På onsdagen kom sedan ytterligare en dementi, den här gången i form av en tv-intervju med statlig tv.
– Jag reste från Kabul och hade inte tillgång till medier för att dementera de här nyheterna, sa Baradar i klippet om mordryktena och tillade att han är vid god hälsa.
Källor nära Baradar har uppgett för nyhetsbyrån AP att han hade rest till staden Kandahar för att träffa talibaneras ledare Haibatullah Akhunzada. En annan källa har däremot sagt att han träffade släktingar.
Ideologer och pragmatiker
Att det finns olika grupperingar inom talibanrörelsen är ingen hemlighet, och det är just mellan två läger som det ryktas ha uppstått spänningar.
Baradar har lett talibanernas byrå i Doha i Qatar, och var chefförhandlare då rörelsen diskuterade USA:s reträtt från Afghanistan. Han anses representera en mer politiskt sinnad falang, även kallad pragmatisk, som också väntades kunna bana väg för en mer inkluderande regering under talibanerna.
Den här falangen misstänks ändå nu ha stött ihop med en mer radikal och militaristiskt sinnad falang inom rörelsen, bland dem representanter för Haqqani-nätverket. Nätverket har bland annat påståtts ligga bakom några av de värsta självmordsattackerna under kriget.
Baradar hade på sistone lyst med sin frånvaro, och speciellt hans frånvaro i ministerdelegationen i söndags var uppseendeväckande.
Då fick Afghanistan sitt mest prominenta besök sedan maktskiftet i Qatars utrikesminister Sheikh Mohammed bin Abdurrahman al-Thani. Qatar stod värd för samtal om Afghanistan i flera år, och har spelat en nyckelroll bland annat i evakueringarna från Kabul på sistone.
I onsdagens video påstod Baradar att han inte visste om al-Thanis besök till Kabul.
– Jag hade redan rest iväg och kunde inte återvända.
Expert: Grälet inget allvarligt, än
Analytiker tror inte att spänningarna inom talibanrörelsen behöver leda till allvarligare problem, i alla fall än.
– Längs med åren har vi sett att talibanerna trots dispyter på det stora hela fortsatt är en sammanhängande institution och att stora beslut inte starkt ifrågasätts i efterhand, säger biträdande programchef för Asien Michael Kugelman vid Wilson Center till nyhetsbyrån AP.
Kugelman tror att de nuvarande spänningarna är överkomliga, men påpekar också att rörelsens legitimitet och behovet för politiska åtgärder utgör stora utmaningar.
Konflikter inom rörelsen är också svårare att lösa i dag än under grundaren Mullah Omars tid. Omar styrde rörelsen med fast hand och krävde ovillkorlig lojalitet av sina medlemmar.
Talibanregeringens linje fortfarande oklar
Talibanerna presenterade förra veckan en övergångsregering och har sedermera lagt fram riktlinjer gällande bland annat begränsningar för kvinnor, men deras beslut har sällan varit särskilt detaljrika.
Från första början har regeringssammansättningen bäddat för bråk. Enligt nyhetsbyrån AP:s källa övervägde till exempel en minister att avböja sin ministerportfölj av ilska över att regeringen inte hade en enda medlem som inte var taliban. Det här stötte ut landets etniska och religiösa minoriteter, enligt källan.
På ett symboliskt plan syns meningsskiljaktigheterna redan i bruket av flagga.
Då talibanerna intog presidentpalatset hissades rörselsens vita flagga med den muslimska trosbekännelsen på, ett tecken på att den mer militära falangen i rörelsen har överhanden. Många skulle vilja använda rörelsens vita och den afghanska svart-röd-gröna flaggan parallellt. Enligt en tjänsteman har ett beslut ännu inte fattats om flaggan.
I det afghanska folkets, och speciellt kvinnornas, liv har den nya regeringens beslut redan inneburit inskränkningar. Men somliga medger också att det blivit lite bättre, speciellt vad gäller säkerhet.
Självmordsbombare är inte längre en del av vardagen i gatubilden, och gatuförsäljaren Laalagha behöver inte längre stå ut med korrumperade poliser som utpressar honom.
– Nu stör ingen längre eller skapar problem, säger Laalagha till nyhetsbyrån AFP.
Trots bättre säkerhet är ändå matbristen påtaglig och samhället hotar kollapsa. Många offentligt anställda har inte fått lön på flera månader, och till och med de som har pengar har det svårt då bankerna har begränsat mängden kontanter kunder kan ta ut.
– Det är säkert, men om det inte finns mat snart så kommer läget att ändra, säger gatuförsäljaren Lalaagha.
Källor: AP, Reuters, AFP