Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

"Samhället kunde köpa utsläppsminskningar av jordbrukarna" – trycket att minska jordbrukets utsläpp är stort och producenterna vet hur det kan göras, men de politiska besluten dröjer

Rågfält

Regeringens budgetförslag fick en hel del kritik för bristande klimatåtgärder, bland annat inom jordbrukssektorn. Samtidigt finns det redan konkreta förslag från jordbruksproducenterna själva om hur utsläppen kunde minska betydligt.

– I tio år har jag talat om de här sakerna och vi har inte kommit fram till nåt konkret. Visst blir man lite trött ibland, säger Heikki Lehtonen.

Han är forskningsprofessor på Naturresursinstitutet och har i flera forskningsrapporter förklarat var de största klimatåtgärderna inom jordbruket finns: de ligger i marken.

– Inom ansvarsfördelningssektorn är det väldigt svårt att minska på utsläppen utan att minska på produktionen. Därför är det vettigare att göra minskningarna inom markanvändningsområdet. 

Lehtonen har i flera forskningsrapporter förklarat jordbruket har begränsade möjligheter att skära ner på sina växthusgasutsläpp så länge målet är att hålla den inhemska produktionen på samma nivå som tidigare. En stor effekt kan i stället nås genom åtgärder på torvmarker och genom kolbindning på åkrarna. 

Det här konstaterar Lehtonen också i den klimatfärdplan för jordbruket som han tog fram i fjol tillsammans med lantbruksproducenterna MTK och SLC. 

Producenterna: Jordbrukets utsläpp kan minska med 30 procent

På Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC var det Rikard Korkman som var med och tog fram klimatfärdplanen. Korkman upprepar de siffror som också seglade runt i klimatdiskussionerna inför budgetmanglingen: 

– Vi odlar 2,2 miljoner hektar åker i Finland, och ungefär tio procent är torvmarker. Men torvmarkerna står för över hälften av utsläppen, säger Korkman.

Huvudpoängen i producenternas klimatfärdplan är att hela 75 procent av jordbrukets utsläpp kommer från jordbruksmarken. Därför handlar jordbrukets mest avgörande klimatarbete om åtgärder på torvmarker och om att öka kolbindningen i mineraljordar, på åkrarna.

Tio procent av åkrarna är torvmarker, men torvmarkerna står för hälften av utsläppen

― Rikard Korkman

Lägger man dessutom till nya energilösningar som att öka på biogasproduktionen på gårdarna kan jordbrukets utsläpp minska avsevärt: enligt klimatfärdplanen handlar det om en minskning på 30 procent eller mera fram till 2035.

Det är betydligt mycket mer än minskningen på drygt fem procent som föreslås för Finlands del i den så kallade CAP-reformen, alltså reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Stora utsläppsminskningar möjliga

Att markanvändningen och åtgärder på torvmarker är den största möjligheten för utsläppsminskningar har många utredningar slagit fast.

Så här sade Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet för ett par år sedan i en rapport: "Den största effekten kan uppnås om man begränsar röjningen av torvmarker till åker, ökar växttäcket på torvåkrar och höjer torvmarkernas grundvattennivå."

Klimatfärdplanen som MTK och SLC tog fram för ett drygt år sedan säger så här: "Om torvjordarnas utsläpp minskas, kolbindningen på mineraljordar effektiveras samt om biogasproduktionen och användningen av solenergi ökas på gårdarna är det möjligt att minska jordbrukets utsläpp med till och med 29 procent till 2035 och med 38 procent till år 2050 utan att produktionen minskas."

"Belöna dem som minskar på utsläppen"

Enligt forskarprofessor Heikki Lehtonen är det avgörande för producenterna att minskningarna kan göras utan att produktionen i Finland minskar – och det är fullt möjligt att göra, säger han.

– Jordbrukarna är ju rädda för kostnader. Men samhället kunde till rimliga kostnader köpa utsläppsminskningar av jordbrukarna, så att varken andra miljövärden eller livsmedelsförsörjningen lider, säger Lehtonen.

Budgetförhandlingarna förra veckan fick kritik av både forskare och miljöorganisationer för både vaga och svaga åtgärder för klimatets del, både gällande trafik och jordbruk. Heikki Lehtonen konstaterar ändå att de åtgärder som behövs inte är sådana som kan nås bara under några dagars budgetmangling: det handlar om större reformer av stöd och incitament så att de som verkligen bidrar till minskade utsläpp belönas.

Samhället kunde köpa utsläppsminskningar av jordbrukarna så varken andra miljövärden eller livsmedelsförsörjningen lider

― Heikki Lehtonen

Han förundrar sig ändå över att de politiska besluten i frågan inte kommit längre än så här i dag. Han påpekar, precis som miljöorganisationerna gör, att det också hos jordbruksproducenterna finns en önskan om förändring.

– Jag minns när vi inledde arbetet med klimatfärdplanen att MTK:s önskemål var att vi ska gå fram med släggan och inte bara peta lite. De vill nå resultat i de här frågorna, det handlar om jordbrukets trovärdighet.

Fokus har legat på vattenskydd, inte minskade utsläpp

Lant- och skogsbruksproducenterna MTK:s ordförande Juha Marttila har flera gånger efterlyst klimatåtgärder inom jordbruket, och poängterat att klimatkrisen och bland annat de extremväder som följer av den drabbar jordbruket hårt.

Hos SLC säger Rikard Korkman att politiken och jordbruksstöden har varit fokuserade på andra saker hittills, inte klimatfrågan: 

– Fokus på jordbrukets miljöpolitik har varit vattenskydd, att förhindra eutrofieringen. Nu har vi två nya utmaningar, biodiversiteten och klimatförändringen. Det bästa är om vi hittar åtgärder där vi kan jobba med alla de här tre sakerna. 

Heikki Lehtonen är inne på samma linje och förklarar att problemet med fel fokus och stöd där miljö- och klimatåtgärder ställs mot varandra inte är unikt för Finland. Han riktar kritik mot EU:s stödsystem som komplicerat och förklarar att EU nu för ensidigt fokuserar på att minska utsläppen i sig. Finland som har mycket torvmarker borde enligt Lehtonen fokusera ännu mer på markanvändningen och kolbindning i stället, det vill säga på att stärka kolsänkorna.

Finland behöver ett eget klimatprogram för markanvändningen. 

Nu har CAP-reformen precis varit på remissrunda och genast stött på kritik den med: enligt förslaget ska Finlands utsläpp inom jordbruket minska med 0,9 megaton på årsnivå. Det här är en låg nivå med tanke på att utsläppen inom jordbruket knappt minskat alls de senaste 15 åren, och det är dessutom klart mindre än vad producenternas klimatfärdplan föreslår att minskningarna kunde vara. 

Jordbruket kan få en ny roll i att stärka kolsänkor

Det både Lehtonen och jordbruksproducenterna säger är att det behövs incitament, alltså ersättningar som riktas till dem som verkligen bidrar till minskade utsläpp. 

– Det behövs finansiering. Hur populära olika åtgärder blir påverkas av vad stödnivån är, säger Rikard Korkman på SLC.

– Förstås är CAP-reformen jätteviktig, den anger i stora drag jordbrukspolitiken för ett antal år framåt. Men till exempel biogasfrågan kräver ju satsningar från samhällets sida för att komma igång på allvar. 

Samtidigt säger Korkman att han inte tappat hoppet.

– Vi blir klokare de närmaste åren, det sker mycket forskning överallt i världen kring de här frågorna nu. Jag är hela tiden orolig för lönsamheten, för om det inte är lönsamt får vi inte unga att bli intresserade av den här sektorn. Men det är en spännande tider vi lever i. Jordbruket har en viktig roll när det gäller kolets kretslopp, och det ger oss en ny dimension och en ny roll vid sidan om den rena livsmedelsproduktionen. Den utmaningen ska vi förstås ta.