Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Klimatanalys: Inget i-land uppfyller de krav som Parisavtalet ställer – bland annat transportsektorn borde göra mer

Uppdaterad 20.09.2021 15:20.
SÍmporterade stadsjeepar tillverkade av det japanska företaget Mitsubishi i hamnstaden Bremerhaven i norra Tyskland.
Bildtext De flesta växthusgaser som släpps ut från transportsektorn kommer från vägtrafiken – främst från personbilar och tunga fordon.

Rapporterna om att världen inte gör tillräckligt i sin kamp mot klimatförändringen duggar tätt så här en dryg månad innan FN:s stora klimatkonferens i Skottland. IPCC kom med en stor klimatrapport i augusti och förra veckan kom ytterligare två klimatanalyser.

Mia Moisio, som är projektledare vid NewClimate Institute i Berlin, var med om att göra en av de här analyserna: Climate Action Tracker.

I den konstateras att inga av de största industriländerna i världen har en klimatplan som uppfyller de krav som Parisavtalet från år 2015 ställer, om att begränsa temperaturökningen till högst 2 grader eller helst 1,5 grader - jämfört med förindustriella nivåer.

– Det är ett oroande läge, för vi vet via FN:s klimatpanel IPCC och deras klimatrapport att vi måste skrida till åtgärder under det här årtiondet om vi vill kunna begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader.

Vi kommer troligen inte att kunna göra det, såsom det nu ser ut, bedömde IPCC i somras, men det är inte omöjligt heller om rätt åtgärder sätts in snabbt.

Porträtt på Mia Moisio.
Bildtext Mia Moisio är projektchef vid NewClimate Institute.

När klimatet värms upp får det enligt forskning svåra konsekvenser på många områden, till exempel med fler extrema väderfenomen.

Världens medeltemperatur har redan ökat med 1,1 grader.

Den färska klimatanalysen Climate Action Tracker omfattar bland annat alla G20-länder och länder med stora växthusutsläpp, och den har tittat både på vad länder konkret har gjort för att bekämpa klimatförändringen och vilka klimatmål man har.

Inga av de analyserade länderna, förutom Gambia i Västafrika, är för tillfället på väg att uppfylla de krav som Parisavtalet från år 2015 ställer. 

Flera länder har inte heller uppdaterat sina klimatmål så att de skulle vara mer ambitiösa. Det gäller till exempel för Australien, Brasilien, Indonesien och Mexiko.

– Så här borde det inte ha gått till, enligt klimatöverenskommelsen, påpekar Moisio.

Världsledare lovade ändå stora klimatåtgärder i samband med ett klimatmöte i Vita huset i USA i våras, men mycket har inte skett sedan dess, tillägger hon.

Dessutom produceras det fortsättningsvis mycket olja i Mellanöstern och i länder som hör till oljeorganisationen Opec, vilket försvårar planerna på att kraftigt minska växthusutsläppen i världen. 

FN-rapport är inne på samma linje

En annan färsk klimatanalys – av FN – studerade klimatåtgärderna i mer än 100 länder och kom förra veckan till en liknande slutsats som Climate Action Tracker gjorde.

För att undvika de värsta följderna av klimatkrisen har det beräknats att det krävs att utsläppen minskar med 45 procent, men enligt FN-rapporten kommer utsläppen istället att öka med 16 procent, om vi fortsätter på samma spår som nu. 

Det skulle innebär att medeltemperaturen stiger med 2,7 grader över den förindustriella temperaturen. Man ser alltså ut att överskrida målet på maximalt 1,5–2 grader en hel del.

Klimatforskare: En viktig påminnelse

Christian Azar som är professor i energi och miljö på Chalmers tekniska högskola kommenterar att det är viktigt att inse att åtgärderna mot klimatförändringen är otillräckliga just nu.

– Det är en viktig påminnelse om att om vi inte gör mer så kommer temperaturen att fortsätta öka, och utsläppen behöver minska snabbt så att vi går ned mot noll om 30 år ungefär. Vi gör inte tillräckligt mycket, så det gör att temperaturen fortsätter öka.

Porträtt på Christian Azar.
Bildtext Christian Azar är en av Sveriges mest kända klimatforskare.

EU har, i likhet med mer än 60 länder, förbundit sig till att bli klimatneutralt till år 2050, vilket är ett ambitiöst mål, men det är ännu en hel del som behöver hända innan det kan uppnås.

Azar påpekar att EU ändå är på god väg med åtgärder som siktar på att minska växthusutsläppen med 55 procent fram till år 2030.

– Om EU uppnår det målet och sedan fortsätter att minska sina utsläpp, då tycker jag att man har kommit en väldigt god bit på vägen. Nu kanske det viktigaste är att se till att EU faktiskt når det man har bestämt sig för att nå.

Han ser också goda möjligheter till det. Det har skett en hel del teknisk utveckling och stora satsningar på till exempel vindkraft och solenergi i flera EU-länder. 

Samtidigt har många kolkraftverk stängts, tack vare att handeln med utsläppsrätter har gjort det dyrare att släppa ut mycket koldioxid.

– Och då har koldioxidutsläppen minskat ganska snabbt från elsektorn, men i transporter och andra sektorer har man inte sett samma snabba förändring.

Sveitsiläisen Allseas-yhtiön laiva, Pioneering Spirit on ollut laskemassa kaasuputkea Itämerellä.
Bildtext Den omstridda östersjögasledningen Nord Stream 2 är nu färdig, meddelade det ryska gasbolaget Gazprom tidigare i september.

Den aktuella klimatanalysen kritiserar samtidigt unionen för att man också satsar på naturgas som är ett fossilt bränsle. Gasledningen Nordstream 2 som går mellan Ryssland och Tyskland är ett exempel på det.   

"Inte tillräckligt med hjälp till utvecklingsländer"

EU får dessutom kritik för att man inte hjälper utvecklingsländer tillräckligt mycket i att bli mer klimatvänliga.

– Det finns säkert fog för det. Men jag tänker dock att på lång sikt kan man inte ha en situation där den rika världen står för omställningskostnaderna i den fattiga världen, utan det viktigaste vad USA, Japan och andra rika länder kan göra är att utveckla den nya tekniken såsom solceller, vindkraft, vätgas, bränsleceller, stål utan koldixodutsläpp och så vidare, så att den tekniken blir billigare, säger Christian Azar.

Efter det blir klimatvänliga lösningar också ett realistiskt alternativ på bred front i utvecklingsländer, och då kan hela världen tillsammans jobba för att minska koldioxidutsläppen. 

Han betonar också att det handlar om ett samspel mellan teknisk utveckling och politiker som sätter ambitiösa mål, vilka tvingar olika aktörer att välja koldioxidsnåla teknologier. 

Christian Azar har också förhoppningar om att FN:s klimatmöte som hålls i november ska hjälpa till med att styra världen i en mer klimatvänlig riktning.

– Den grundläggande förhoppningen är väl att det sätts press på världens ledare att ta det här på ännu större allvar än de gör, och samtidigt är det ju så att i slutändan bestäms världens länders klimatpolitik nationellt. Det är i Washington som USA i slutändan bestämmer vad man vill göra där, det är i Peking man bestämmer vad som ska ske i Kina och så vidare.