Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ska Sari Sjukskötare få mera lönepåslag än Lars Lärare? Nu har järnkedjorna lossnat, säger Tehy, men arbetsgivaren vill ha måttfullhet

Lotta Lantto leikkausalihoitaja Jorvin sairaalan Anestesia- ja leikkausosasto K:lla.
Bildtext Coronan och flykten från branschen sätter press på de kommunala avtalsförhandlingarna, bedömer både facket och arbetsgivarna.

Temperaturen kommer att vara hög i de kommunala avtalsförhandlingarna. Sjukskötarna kräver egna löneförhöjningar och hänvisar till att branschen har ett eget avtal för första gången på tiotals år. Nu ska den nya modellen också ge lönepåslag, menar Tehy, medan arbetsgivaren talar för måttfullhet.

När de kommunala avtalsförhandlingarna inleds om några månader är situationen unik. Mycket fokus har varit på sjukvården under coronapandemin.

Flykten från branschen syns i flera rapporter, och om ett drygt år kommer välfärdsområdena att vara arbetsgivare som betalar ut lönerna.

Därtill går de fackförbund som representerar social- och hälsovården in i förhandlingarna med ett eget avtal som grund, första gången på flera decennier.

Vad betyder det här för förhandlingarna inom social- och hälsovården?

Vi frågar Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef på Kommunarbetsgivarna, och Ralf Sund som är ekonomisk expert vid vårdarfacket Tehy.

1. Kan ett eget avtal ge högre lön för Sari Sjukskötare?

Utgångspunkten i de kommunala avtalsförhandlingarna har under tiotals år varit att alla kommunanställda får samma löneförhöjningar i stort sett, räknade i procent.

Det har oftast betytt att om sjukskötarna har fått löneförhöjningar, så har lärarna och läkarna fått samma förhöjningar, oberoende av lönenivå.

Enligt sjukskötarfacket Tehy har det betytt att sjukskötarna inte kommer upp ur lönegropen. Tehys ekonomiska expert Ralf Sund har räknat ut att sjukskötare i Sverige har 15 procent högre lön än finländska sjukskötare i genomsnitt.

Om sjukskötarna har fått löneförhöjningar, så har lärarna och läkarna oftast fått samma förhöjningar, oberoende av lönenivå.

En del försök att frigöra sig från en gemensam ram har förekommit genom åren. Samlingspartiet gjorde valkampanj år 2007 på bättre arbetsvillkor, som gick under namnet Sari Sjukskötare – en kampanj som i förlängningen eldade under en utdragen arbetskonflikt.

Den ledde också till löneförhöjningar som var betydligt högre än den allmänna linjen. Sedan dess har politiker aktat sig för att blanda sig i konflikter på arbetsmarknaden.

Kan Sari Sjuskötare få mera än Lars Lärare, med ett separat kollektivavtal?

- Det finns inget system som trycker in alla avtal i samma form. Och det viktigaste är att vår bransch har ett eget avtal. De andra kan göra vad de gör, säger Ralf Sund.

- Vi har lösgjort oss från järnkedjorna som band ihop alla branscher inom kommunerna. De är borta, säger Sund.

Ralf Sund, en äldre man med kort grått hår och kort grått skägg. Han har en randig skjorta på sig. Han står framför ett fönster med stadsutsikt.
Bildtext Ralf Sund är ekonomisk expert vid vårdarfacket Tehy.

Henrika Nybondas-Kangas påpekar å andra sidan att det finns en överenskommelse mellan arbetsgivarna och alla fackförbund inom den kommunala sektorn om att man följer en gemensam ram för löneförhöjningarna.

Den gäller så länge som ingen part säger upp den, oberoende av det separata avtalet för social- och hälsovården.

- Det stämmer att vi har möjlighet att komma fram till villkor som är specifika för just den branschen. Om vi har problem med till exempel arbetsvälmående så har vi bättre möjlighet att tackla sådana frågor.

- Men då det gäller löner så har vi kommit överens om att alla avtal har en gemensam löneram. Om det är x procent som delas ut, så är det samma procent i vårdbranschens avtal, säger Nybondas-Kangas.

Så betyder det att vissa yrkesgrupper skulle vara tvungna att ge avkall på sina förhöjningar för att sjukskötarna ska få mera?

- Det betyder att vissa professionella grupper skulle ha mindre löneförhöjningar än andra. Det är väldigt sällsynt. Pandemin har också drabbat lärarna, städarna, alla.

- Däremot, om det blir ett avtalslöst läge, vilket jag inte vill understryka, så har riksförlikningsmannen sitt eget mandat att hitta lösningar. Men i vårt förhandlingsbord har alla samma ram, säger Nybondas-Kangas.

Henrika Nybondas-Kangas
Bildtext Henrika Nybondas-Kangas är förhandlingschef på Kommunarbetsgivarna.

Med tanke på hur olika parterna ser på situationen så är det mycket möjligt att förhandlingarna kommer att pågå i en avtalslös situation, efter att det nuvarande avtalet löper ut den sista februari 2022.

- Vi inom Tehy tänker att det här är en branschvis runda, och varenda bransch har sina egna problem. Ett fackförbund ansvarar inför sina medlemmar så att man sköter problemen som finns just i den branschen. Man tittar inte på den allmänna linjen, säger Sund.

2. Hur påverkar det förhandlingarna att de flesta kommunerna har gjort plusresultat?

I fjol gjorde majoriteten av kommunerna vinst, efter att staten hade gett stora coronastöd till kommunerna, och arbetslösheten blev lite mindre än man först befarade i kommunerna. Också det här året ser ut att visa på en balans.

Blir det större löneförhöjningar på grund av goda resultat i kommunerna?

- Tack vare coronastödet så har vi tillfälligt ett gott resultat. Det är klart att det sätter lite press, eftersom det erkänns att världens och Finlands ekonomiska situation också är bättre. Men det erkänns också vitt och brett att kommunernas goda situation är tillfällig, säger Nybondas-Kangas.

Kan Tehy utnyttja den här situationen?

- Vi tänker inte så. Lönekrav är betydligt större frågor som finns i bakgrunden. Det beror inte på några bra eller dåliga år. Vi tänker att det handlar om rättvisa. Om vi ser på "karlarnas löner", alltså ingenjörslönerna, så är skillnaden 600–700 euro per månad. Det är en enorm orättvisa, säger Sund.

Anonyymin pukuun pukeutuneen henkilön jalat.
Bildtext Bildsättningsbild. Löneskillnaderna mellan mans- och kvinnodominerade yrken är fortfarande stora, påpekar Ralf Sund vid Tehy.

3. Vad betyder det för löneförhandlingarna att välfärdsområdena blir arbetsgivare om ett drygt år?

Från och med januari år 2023 kommer välfärdsområdena att vara arbetsgivare och betala ut lönerna inom social- och hälsovården.

Planen är att välfärdsområdena ska uppbära landskapsskatt, men planerna har inte ännu behandlats av riksdagen. Kommunarbetsgivarna kommer att ha mandat att förhandla för välfärdsområdenas del i framtiden.

Förhandlar man i en slags dimma, eftersom kommunerna ska betala lönerna bara under nästa år och eftersom en så stor del av finansieringen är öppen för välfärdsområdena?

- Det är lite så. Hela lönepotten ska flyttas över till välfärdsområdena. Därför måste vi ta det lugnt och sansat och tänka på helheten. Därtill kommer en stor harmoniseringsplikt, och det blir mer kostsamt, säger Nybondas-Kangas.

Harmoniseringsplikten betyder att anställda som har arbetat för olika arbetsgivare ska få jämlika löner, för samma arbetsuppgifter hos de nya arbetsgivarna. Tehys åsikt är att harmoniseringen ska ske så att man justerar lönerna uppåt i de här situationerna.

Sairaanhoitajien työvaatteita henkareissa.
Bildtext Många sjukskötare vill byta bransch, vilket oroar såväl arbetsgivare och arbetstagare.

4. Är sjukskötarbristen eller bristen på pengar ett större problem?

Hos både arbetsgivare och arbetstagare finns en oro över att så många sjukskötare lämnar branschen.

Är inte lönen det viktigaste om man vill få fler sjukskötare?

- Lönen är en del av ekvationen, men det är också andra arbetsvillkor, som arbetshälsa, ledarskap, kollegialt stöd, säger Nybondas-Kangas. Hon efterlyser också fler utbildningsplatser inom social- och hälsovården.

- Men jag vill också lyfta fram att vi alla är skattebetalare. Vi har en ganska hög skatteprocent i Finland, och plikten att tillhandahålla servicen är offentlig. Vi är alla ansvariga för att fundera på hur det här ska ordnas, säger hon.