Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Åbo stads underskott växer – de långa köerna inom hälsovården en het potatis bland politiker

Läkare sitter vid dator, på bordet även ett stetoskop.
Bildtext Det är tidvis svårt att få en läkartid på hälsocentralerna i Åbo.

Diskussionen om det stora underskott som Åbo stad kämpar med ledde till en lång diskussion om läget inom hälsovården på stadsfullmäktigemötet på måndagen. Flera ledamöter uttryckte sin oro över de långa köerna vid hälsostationerna.

Årets andra delårsrapport som fullmäktige tog del av på måndagskvällen visar skenande kostnader och ett underskott på närmare 50 miljoner euro. Det är ungefär 20 miljoner euro mer än vad staden har räknat med. Det är speciellt inom social- och hälsovården som kostnaderna ökar och för tillfället ser budgeten ut att överskridas med ungefär 70 miljoner euro inom just den sektorn. 

Staten har lovat kompensera för utgifterna kring coronapandemin, men hur stora summor det är frågan om är oklart och därför kan de slutliga siffrorna ändras.

Biträdande borgmästare Elina Rantanen (Gröna) konstaterade att hanteringen av coronapandemin har belastat social- och hälsovården med ungefär 30 miljoner euro. Men hon medgav också att staden inte endast kan skylla på coronapandemin. Cirka 20 miljoner euro av tilläggskostnaderna inom social- och hälsovården har att göra med ett ökat behov inom exempelvis äldreomsorgen och familjetjänsterna.

- Social- och hälsovårdnämnden kommer att få ta del av de åtgärder som staden vidtar för att få bukt med vårdköerna inom hälsovården, sa Rantanen under måndagens möte.

Hon fick mothugg av Johannes Yrttiaho (Vf), som har kritiserat Åbo stad för de långa köerna inom hälsovården. Han har också lämnat ett klagomål till Justitieombudsmannen kring den här frågan. Enligt Yrttiaho var problemen inom hälsovården stora redan innan coronapandemin som i sin tur drivit det hela till sin spets. 

Diskussionen gick också tidvis in på sidospår, då Pauli Kossila (Sannf, obunden) kritiserade coronavaccinationerna och att staden lagt pengar på hanteringen av coronapandemin, såsom testning. Flera ledamöter uttryckte därefter sin oro över Kossilas anföranden.  

Hur ska staden se till att personalen orkar?

Frågan om personalens ork inom social- och hälsovården väckte också diskussion i fullmäktige. Ett sätt för staden att spara pengar är att rekommendera att personalen tar ledigt utan lön och att vikarier i regel inte anställs om det inte gäller hanteringen av coronapandemin. Det här väckte kritik bland ledamöterna, även om ingen föreslog ändringar på de här punkterna.

Aki Lindén (SDP) påpekade att så kallade talkoledigheter inte är en lösning på stadens ekonomiska problem. 

- Det är bättre att personalen är på jobb och är produktiva. Talkoledigheter leder inte till något gott.

Lindén fick medhåll av Vänsterförbundets Mirka Muukkonen, som uttryckte sin oro för hur stadens anställda ska orka på sitt jobb. Vänsterförbundet har tidigare kritiserat stadens löner inom social- och hälsovården, löner som är lägre jämfört med grannkommunerna. Hur ska stadens anställda orka om staden samtidigt beslutar att inte anställa vikarier förutom i nödfall för att balansera ekonomin, frågade Muukkonen.

- Det här ger motstridiga signaler för stadens anställda.

Terhi Vörlund-Wallenius (SFP) ansåg att staden borde satsa på rekryteringen av hälsovårdspersonal och hitta nya sätt att locka tillbaka den hälsovårdspersonal som valt att sadla om. Åbo stad borde också bli en mer flexibel arbetsgivare, sade Vörlund-Wallenius, som jobbar som läkare vid Åbo stad.  

- Många yngre vill jobba deltid. Jag har haft flera kolleger som har slutat vid Åbo stad, då arbetsgivaren inte har gått med på att personen jobbar deltid, sade Vörlund-Wallenius.