Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Sicilien står inför stora utmaningar i och med extrema väderväxlingar: "Vattenbrist kommer troligtvis orsaka nästa stora pandemi"

Man håller i ett kaktusfikon.
Bildtext Michele Russo odlar kaktusfikon och är väl bekant med vad klimatförändringen innebär för lantbrukare på Sicilien.

Stora delar av Sicilien riskerar att omvandlas till öken. Enligt flera studier rör det sig om runt 70 procent av ön. De många lantbrukarna gör vad de kan för att anpassa sig till extrema väderväxlingar mellan hetta, skyfall och längre perioder av torka med de resurser som finns.

En av dem är Michele Russo som odlar kaktusfikon, eller indiska fikon som de heter i direktöversättning från italienska, en av många typiska frukter som växer på ön. Apelsiner, citrusfrukter, oliver, vindruvor, mandlar och pistagenötter är andra frukter och nötter det finns gott om.

Michele Russo ingår i ett nätverk av lantbrukare som med stor omsorg om jorden och den biologiska mångfalden försöker bedriva ett ekologiskt lantbruk anpassat till klimatförändringarna.

– Det viktigaste av allt är att skydda jorden och ta hand om vattenresurserna på bästa sätt, säger han när vi satt oss ner i skuggan av en Falsk Akacia.

De allt vanligare extrema temperaturväxlingarna, hetta, utdragen torka och det allt mindre regnmängderna i kombination med att regnen, när de väl kommer, ofta är korta och intensiva utsätter jorden för enorm påverkan. 

– När regnen är hårda och intensiva gör de oftast mer skada än nytta på marken, eftersom vattnet inte hinner sjunka ner i jorden utan istället förstör jordlagret, säger Tommaso La Mantia, professor i agronomi vid universitetet i Palermo, som också har gjort oss sällskap.

Två män står bredvid en buske med kaktusfikon och ler.
Bildtext Professorn Tommaso La Mantia har följt Michele Russos aktivitet under många år.

Forskningsprojekt för att förhindra jorden från att utarmas

Tillsammans med La Mantia ingår Russo i forskningsprojektet Desert adapt, som handlar om att analysera jorden under en längre tid, och se hur olika åtgärder kan förhindra den från att utarmas och torka ut.

– Det första jag gjorde vara att ändra hur och när jag vattnar. Vattningen ska ske oftare och med en mindre mängd vatten, säger Russo. 

Under de fyra år som han har deltagit i projektet och anpassat sina arbetsmetoder i jordbruket har han sett situationen förvärras dramatiskt.

– De justeringar jag gjort i samråd med det här projektet när vi satte igång fungerar inte idag, till exempel så måste jag vattna betydligt oftare, säger han.

Man i rutig kortärmad skjorta ler mot kameran.
Bildtext Professor Tommasso La Mantia reser runt och tar jordprover för att se hur jorden påverkas av klimatförändringarna.

Regnvattnet – en outnyttjad resurs

Russo tillhör ändå de lyckligt lottade lantbrukarna med tillgång till egen vattenbrunn. Men det är långt ifrån alla jordbrukare på Sicilien som har tillgång till vatten, utan de måste förlita sig på vattenleveranser. 

Under sommaren har en del av dem stått utan och förlusterna har blivit stora.

Det finns en outnyttjad resurs i regnvattnet, och en av lösningarna på problemet ligger i att samla in och ta tillvara de naturliga vattenresurserna på ett bättre sätt. 

– Vattnet måste samlas in och både vatten och fukt måste tas om hand på bästa sätt. I dag saknas en bra infrastruktur för att samla regnvatten, säger Tommaso La Mantia och tillägger:

– Vilket har orsakat vattenbrist och stor förstörelse den här sommaren.

Borgmästaren: Kommunen ska också göra sitt

Även borgmästaren, Francesco Italia, i Syrakusa, där värmerekord uppmättes under sommaren, varnar för stora konflikter kring vattnet i framtiden. 

– Fakta tyder på att vattenbrist troligtvis kommer att orsaka nästa stora pandemi som i sin tur kommer leda till både krig och migration, säger han i en exklusiv intervju med Svenska Yle i kommunhuset i Syrkakusa.

Kommunen ska göra sitt för att bidra till att motverka att torkan tar sitt grepp om ön.

– Vi måste också göra vad vi kan i det kommunala arbetet vad gäller plantering av nya skogar, grönområden i städerna, bygga bort värmeöar, skapa nya parker och användning av förnybara och alternativa energikällor, säger Italia.

Bild på man i kavaj och vit skjorta som ser in i kameran.
Bildtext Francesco Italia är borgmästare i Syrakusa sedan 2018

Viktigt att variera växtligheten

Också inom lantbruket pågår det förebyggandet arbetet för att på bästa sätt skydda och bevara marken.

Russo har till exempel återanvänt det som oftast ses som avfall i jordbruket, till exempel kvistar och grenar efter att ha beskurit träd och buskar. De samlas in och mals ner för att sedan bres ut över marken och mellan plantorna.

– Det ger ett skyddande lager när det till exempel kommer korta intensiva skyfall och hjälper till att bibehålla fukten, säger han.

Hand som lyfter upp en näve grenkross.
Bildtext Det här lagret av grenkross är resultatet av flera års återanvändning av grenar och ogräs från samma jord.

För att inte utarma marken och bevara mikroorganismer och den biologiska mångfalden är det viktigt att variera växtligheten.

Monokulturer med stor användning av bekämpningsmedel ligger nämligen bakom en stor del av den utarmning av jorden som pågår.

– Som du kan se har vi låtit vilda björnbärsbuskar växa mellan och runt kaktusfikonplantorna och en del andra träd och buskar också för den delen, säger han och tillägger:

– Det gör att det finns fler fåglar och insekter här än på jordbruk där man bara odlar en gröda och tar död på allt ogräs med gifter. Men visst förlorar jag på att inte odla precis överallt.

– Det viktigaste elementet i kampen mot ökenspridning är att ge mervärde åt de jordbruksprodukter du odlar. Det gör man genom att inte enbart fokuserar på inkomsten från de enskilda frukterna och grödorna utan också på hur din aktivitet bidrar till ett hållbart ekosystem, säger professorn La Mantia.

Han menar att det borde politikerna tänka på när de utformar incitament för omställning till hållbart jordbruk.

En kaktusväxt som heter kaktusfikon och har röda frukter med prickar på.
Bildtext Kaktusfikon växer vilt och är en vanlig syn längs vägarna på östra Sicilien.

Jordbrukare har förlorat mellan 40 och 80 procent av sina skördar i och med skogsbränder

Samma gäller för övrig växtlighet, till exempel när det handlar om att skydda skog och mark från exempelvis bränder.

– För att motverka bränder fungerar det inte att avverka så mycket skog och bränna ogräs, som har varit en vanligt förekommande metod för att ge plats åt ny betesmark åt får bland annat, i så stor utsträckning som idag. 

– Forskning visar att även djur växer och mår bättre om de vistas i skogsmiljöer med varierad växtlighet.

Russo instämmer och säger: 

– Det krävs en radikal omställning av hur man ser på marken, och användning av den, för att förebygga klimatförändringar och skydda jorden. Men vi har inget annat val.

Konsekvenserna har nog aldrig varit tydligare. I år har 80 000 hektar mark eldhärjats på Sicilien. Och öns jordbrukare uppskattas ha förlorat mellan 40 och 80 procent av sina skördar. 

Lantbrukare som odlar tropiska frukter i blåsten

Skördetiden för kaktusfrukterna har precis inletts och pågår fram till november, men han uppskattar att det rör sig om cirka 40 procent mindre skörd i år.

– Tack vare att kaktusfikonplantorna är väl anpassade till klimatet och väldigt resistenta har de klarat sig ganska bra, men det är betydligt mindre frukt än ett vanligt år, säger Russo.

För de lantbrukare som satsat på tropiska frukter, såsom avokado, i takt med att efterfrågan ökat de senaste åren, är situationen desto värre. Många av dem har sett sina nyplanterade träd eller frukter dö. Det här trots ihärdiga försök att vattna varje dag och skydda både blad och frukter från den värsta solen med kaolinlera, ett slags vit lera.

Tomat- och pistageodlingar har även de gått om intet. 

En låda full med kaktusfikon i röda, gula och vita färger.
Bildtext Det finns röda, gula och vita kaktusfikon. Färgen beror inte på mognadsgraden-

Samarbete nödvändigt för mindre lantbrukare

För att överleva menar Russo att det krävs stora ansträngningar. Det är både tidskrävande och innebär mindre intäkter.

– För små lantbrukare som jag är det därför nödvändigt att samarbeta med andra, till exempel när det handlar om distribution.

Tillsammans med ett fyrtiotal andra småbrukare har Russo lyckats kapa distributionskedjans tre till fyra mellanhänder och nu går de skördade kaktusfikonen direkt från hans gård till köparen på lika många dagar. 

– Det innebär att jag får betydligt mer pengar för varje kilo frukt än tidigare, vilket i sin tur gör att jag kan ge schysta arbetskontrakt till de säsongsarbetare som arbetar här under säsongen, säger han.

Det är annars väldokumenterat under vilka usla villkor säsongsarbetarna, ofta migrantarbetare, i jordbruket i södra Europa tvingas uthärda.

En hand håller i en kniv. Personen på bilden har skurit upp ett kaktusfikon.
Bildtext Årets första kaktusfikon skördas nu och pågår fram till november.

En annan kostsam del inom jordbruket är investeringar i jordbruksmaskiner. 

– Vi menar att det krävs mer gemensamma inköp här. Det finns ingen anledning till att varje individuell lantbrukare ska ha en egen smalspårig traktor eller grenkross, säger Russo.

Innan vi skiljs åt visar han en egentillverkad borstmaskin som han använder för att ta bort alla små nästan osynliga taggar som finns på skalet på kaktusfikonen. Bredvid står lådor med nyskördade frukter.

– De här plockade vi imorse och om två dagar finns de hos konsumenterna, säger han.