Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Många tycker att det är bra med en vårdgaranti, men det behövs mer vårdpersonal: "Det lär bli bråttom"

Uppdaterad 23.09.2021 09:23.
Emma Aalto står utanför Sibbo social- och hälsostation.
Bildtext Emma Aalto fick snabbt tid för sitt besök på Nickby social- och hälsostation. Hon ger tummen upp för vårdgarantin, men tror att det kan bli bråttom med att verkställa reformen.

Tillgången till läkare och vårdpersonal tros bli den största flaskhalsen då vårdgarantin genomförs. Mycket ansvar vilar på välfärdsområdena och framtidens social- och hälsocentraler.

Det är liv och rörelse utanför Nickby social- och hälsostation i Sibbo. De som har en bokad tid har bråttom, men en del hinner stanna upp för att diskutera livets gång.

De flesta har rätt positiva erfarenheter av hur snabbt man får vård på orten.

– Jag bokade i går och fick tid i dag. Jag skulle ha fått komma hit redan i går på kvällen, säger Emma Aalto som är nöjd med hur systemet fungerar.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, får över 60 procent av klienterna inom den icke-brådskande öppna sjukvården i Finland tid till en läkare inom en vecka från det att vårdbehovet konstaterats.

Målsättningen är icke-brådskande vård inom sju dagar

Regeringen vill genom att införa en vårdgaranti se till att vi snabbare får vård.

Tiden inom vilken man har rätt att få vård efter bedömningen av vårdbehovet ska förkortas från tre månader till sju dagar inom den icke-brådskande vården. Inom tandvården ska tiden förkortas från sex till tre månader.

Maj-Britt Skog och Per-Olof Skog utanför Nickby social- och hälsostation.
Bildtext Maj-Britt och Per-Olof Skog har i huvudsak goda erfarenheter av vården i Sibbo. Läkarnas, skötarnas och vårdarnas ork oroar dem.

Detaljerna klarnar senare i höst, och regeringen hoppas kunna lämna en proposition till riksdagen så snabbt som möjligt. Den nya lagstiftningen är tänkt att träda i kraft före utgången av regeringsperioden.

Det är svårt att hitta personal redan nu

Tillgången till läkare och vårdpersonal väntas bli en stor utmaning. Läkarförbundet har tyckt till och kritiska röster har hörts från kommunfältet.

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s arbetsmarknadsutredare Juho Ruskoaho undrar var personalen ska tas ifrån.

– Vi har inga arbetslösa läkare, de är alla på jobb och gör läkararbete. Det är svårt att tänka sig att det skulle gå att i stor utsträckning rekrytera nya då de nuvarande tjänsterna inte kan besättas, säger Ruskoaho.

Ministeriet är medvetet om utmaningarna och vill åtgärda

Medicinalrådet Tapani Hämäläinen vid Social- och hälsovårdsministeriet efterlyser ett brett åtgärdsprogram för att locka läkare och skötare till hälsovårdscentralerna.

– Det gäller att förbättra arbetsförhållandena, -villkoren och -miljön, kanske att höja lönerna också. Ledarskapet och utbildningen måste förbättras.

sjukskötare i gång
Bildtext Tillgången till personal och personalens ork är en flaskhals för vårdgarantin.

En annan fråga är om allt det här faktiskt ska lyckas på en så kort tid. Enligt Hämäläinen är vårdgarantin realistisk, trots att det finns utmaningar på kort och lång sikt.

– På kort sikt gäller det att försöka locka personal som redan finns, men som kanske jobbar på annat håll. På längre sikt måste man rikta blickarna mot utbildningssystemet och fråga sig om utbildningen av läkare och skötare är tillräcklig.

Det offentliga behöver hjälp för att klara biffen

Vårdreformen träder i kraft år 2023. Garantin för vård inom sju dagar ska alltså i praktiken genomföras i de nya välfärdsområdena och på de framtida social- och hälsocentralerna.

Mycket tyder på att det offentliga måste anlita hjälp från den privata sektorn och organisationerna för att klara biffen.

”Om hälsovårdscentralen eller sjukhuset inte kan erbjuda vård inom utsatt tid, måste de ordna vården på något annat sätt”, uppger Social- och hälsovårdsministeriet.

henkilökuva
Bildtext Direktör Hanna-Maija Kause vid Hali tror inte att den offentliga sektorn själv klarar av att producera all service som behövs för att vårdgarantin ska fungera.

Direktören för hälsovårdstjänsterna vid Välmåendebranschen Hali, Hanna-Maija Kause, tycker att det borde ske genom vårdsedlar.

– På ett allmänt plan kan man använda sig av FPA-ersättningar och köptjänster, men för att verkställa just vårdgarantin är vårdsedlarna ett bra verktyg, säger Kause.

Vårdsedlarna väntas röra upp känslorna i politiken

Det är bäst att förbereda sig för politisk kamp inom regeringen om vårdsedlarna och den privata sektorns roll – och senare kritik i riksdagen om vårdsedlarna. Oberoende av hur stor den privata sektorns del av kakan till slut blir.

Harry Blomqvist utanför Nickby social- och hälsostation.
Bildtext Harry Blomqvist hoppas att regeringen har tur och lyckas genomföra vårdgarantin.

Vårdgarantin finansieras i första hand genom att regeringen gör en ramreservering på 50 miljoner euro för år 2023 utöver annan finansiering som finns med i planen för de offentliga finanserna.

Beslut om hela finansieringen fattas senare.

Diskussion om artikeln