Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Nytt förslag till detaljplan för skärgårdsbyn vid Spjutsundet i Pyttis klart att kommenteras – kan godkännas ännu i år

Strand med träd och vass.
Bildtext En nytt utkast till detaljplan för området söder om Spjutsundsbron är klar. Arkivbild.

Pyttis tar ett steg framåt i detaljplanen för en skärgårdsby vid Spjutsundet. Ett nytt förslag läggs till påseende och om allt går som på räls kan fullmäktige godkänna detaljplanen ännu i år.

Ett förslag till ny deltaljplan för den planerade skärgårdsbyn i Spjutsundet i Pyttis behandlades av kommunstyrelsen måndagen 21 september.

Förslaget ska nu läggas ut till påseende i väntan på myndigheters utlåtanden och kommuninvånarnas kommentarer.

Den ursprungliga detaljplanen hävdes av Östra Finlands förvaltningsdomstol i maj 2020 på grund av flera brister i förarbetet.

Enligt förvaltningsdomstolen saknade fullmäktigebeslutet om detaljplanen konsekvensbedömningar för bland annat skärgårdsbyns inverkan på samhällsekonomin, natur och miljö samt olika infrastrukturella lösningar.

Enligt kommunstyrelsens ordförande Toni Vanhala (Saml) har förslaget nu kompletterats med utredningar och bearbetats på basis av olika åsikter.

– I planeringsgruppen diskuterades antalet parkeringsplatser, som också används av skärgårdsbor. Det lades till flera och vi tog bort en parkering på sydsidan som låg precis vid stranden, där man hellre har någon form av service.

Toni Vanhala, Samlingspartiet, Pytti, kandidat i riksdagsvalet 2015.
Bildtext Toni Vanhala hoppas att detaljplanen kan godkännas ännu i år.

Förslaget har också kompletterats med en helhetsbedömning av planerna (på finska), en kartläggning av vattnen (på finska) och en naturutredning 2020-2021 (på finska) för verksamheten vid Spjutsundet.

– Det har gjorts naturutredningar och planbestämmelser har specificerats, bland annat genom områden som tryggar naturens mångfald. Träd måste fällas mycket noggrant och får bara fällas på platser som ska bebyggas, för att säkra flygekorrarnas revir, säger Vanhala.

En annan stor förändring är att Spjutsundsvägen som viker ner från Svartbäcksvägen blir en del av detaljplanen och försvinner på så sätt från NTM-centralens ansvarsområde.

– Bostadsområdena, de så kallade AT-områdena, har minskats något intill grannarna, det vill säga tomterna sträcker sig inte ända till rågränsen utan det finns ett litet skyddsområde där emellan.

Tätbebyggd skärgårdsby med brokiga invånare

När kommunen och fastighetsutvecklaren Eero Lehti ingick ett föravtal om att få köpa ett område på 7,2 hektar 2018 pratades det om en modern skärgårdsby med 50–60 hus och en gästhamn med 110–120 båtplatser.

Avsikten är fortfarande en tätbebyggd skärgårdsby, i likhet med till exempel Pyttis Fagerö eller Tammio utanför Fredrikshamn.

Båtar och hus vid Pyttis Fagerö fiskarby.
Bildtext Fagerö med hamn, sommarrestaurang och affär är en förebild för skärgårdsbyn.

I praktiken innebär en så stor förändring också mycket folk i rörelse, en brokig skara av permanent boende, fritidsboende och olika varianter av sommargäster som hälsar på.

Det är fortfarande oklart hur många som kommer att bo och vistas där.

– Det finns inga på förhand uppsatta mål eftersom man inte vet om någon vill bygga för att bo permanent eller som fritidsboende. Det pratas nu om multilokalitet så det kan vara någon som vill ha den som sin andra bostad, säger Vanhala.

Vanhala betonar också att kommunalskatten tillfaller kommunen om man bor permanent på orten, medan fastighetsskatt uppbärs av fritidsboende samt att ekonomin stärks av de lokala tjänster som används.

– Om avsikten är att bygga ett femtiotal hus så en snabb räkning, om familjerna i medeltal består av tre eller fyra personer, ger 150–200 personer åtminstone om somrarna och något färre om vintrarna eftersom alla inte blir för permanent boende och det strävar vi inte efter heller.

Jouni Eho och Eero Lehti.
Bildtext Företagaren Eero Lehti (t.v.) vill fortfarande förverkliga skärgårdsbyn.

När Yle Östnyland når Eero Lehti har han varken hunnit ta del av det nya detaljplaneförslaget eller diskutera ärendet med kommunen, men säger att han hoppas skärgårdsbyn kan bli verklighet någongång i framtiden.

Vanhala bekräftar att samarbetet med Lehti fortfarande är gott och att han fortfarande är motiverad att fortsätta med projektet efter att detaljplanen vunnit laga kraft.

– Föravtalet som kommunen slöt med honom upphör vid årsskiftet men fortsätter säkert vid behov, säger Vanhala.

Brokig skärgårdsby med många intressen

Skärgårdsbyn som den ser ut i Eero Lehtis och arkitekten Johan Pfifers vision består av permanent boende kommuninvånare och fritidsboende som tillbringar somrarna vid Spjutsundet.

Utöver dessa gästas området av båtfolk i gästhamnen, ortsbor som anländer till strandrestaurangen i egna motorbåtar och möjligen turister som övernattar med utsikt över den vackra skärgården.

Vanhala tror att de flesta som bosätter sig i byn är sådana som inte har för avsikt att bo där permanent.

– Jag uppskattar i det här skedet att de flesta som vill bosätta sig där kommer att vara fritidsboende eller multilokala, men visst kan det svänga åt det andra hållet också eftersom det är omöjligt att veta på förhand.

Aktern på en motorbåt med finsk klubbflagga.
Bildtext Livet i skärgården förändras till sommaren, så också i Pyttis.

Vanhala är också medveten om att livsstilen i kommunen förändras till sommaren, med till exempel högljutt festande och buller från motorbåtar och uteserveringar.

– Jo det ser man av redan nu och de som bor här har inte tagit emot det så bra, men det uppstår alltid olika synsätt när det sker förändringar och kommunen önskar nu att Spjutsundet utvecklas.

Vanhala poängterar att man kunde ha prioriterat företagsamhet på området, men att en skärgårdsby passar bra in i kommunens profilering och att natur fortfarande finns på många olika håll i Pyttis.

Skräppor, klibbal och flygekorrar

I naturutredningarna betonas flygekorrarnas revir och passager som observerats på tre ställen på det planerade området.

Flygekorren är utrotningshotad i Finland och därför ska skogen röjas med varsam hand när byggandet inleds.

– Vi försöker ta hänsyn till alla miljöaspekter så gott det går. Det ska finnas tillräckligt med träd för ekorrarna att röra sig i och befintliga byggander undersöks noga innan de eventuellt rivs, säger Vanhala.

Det är dock oklart om ekorrarna kommer att trivas med nybyggarna och deras tänkbara husdjur eller flytta till skogar i Svartbäck eller Mogenpört utanför själva bostadsområdet.

– Kommunen kan inte övervaka om någon katt jagar utan det är på invånarnas ansvar.

Förutom flygekorrar noteras hussvalor, viggar, fladdermöss samt vissa insekter och fjärilar som hotade djur på området tillika med skräppor och klibbal inom växtriket.

Flygekorre sitter i gran
Bildtext Flygekorrar ha observerats vid Spjutsundet i Pyttis. Arkivbild.

Toni Vanhala ser inte att det saknas några betydande uppgifter i den nya detaljplaneförslaget, eftersom det nu dessutom är uppe till behandling för andra gången.

– Om någon kommuninvånare motsätter sig hela detaljplanen så stämmer det säkert överens med hur denna såg den tidigare. Alternativet är att hela planen grusas men det ligger inte i kommunens intresse.

Behandlingen av förslaget fortsätter på hösten och kan förhoppningsvis godkännas av kommunfullmäktige i december.