Var och hur får jag min vård i framtiden? Vi förklarar vad vårdreformen innebär för dig som bor i huvudstadsregionen
I januari 2022 går hela befolkningen, förutom helsingforsarna, till valbåsen för att påverka hur social- och hälsovården ska se ut i framtiden. Diskussionen om social- och hälsovårdsreformen har pågått sedan urminnes tider, men nu är den här. Här får du som bor i huvudstadsregionen veta allt du behöver om hur du får vård i framtiden.
Den 23 januari 2022 är det dags för ett val som aldrig tidigare har gått av stapeln i Finlands historia.
Då får du, som vid tidpunkten har fyllt 18 år och inte är bosatt i Helsingfors, fria händer att påverka hur social- och hälsovården ser ut för just dig i framtiden.
Det här sker i samband med den mycket omtalade och utdragna social- och hälsovårdsreformen, som ska vara genomförd i början av år 2023 då de nya välfärdsområdena tar över vården och räddningsväsendet.
I korthet är målet med reformen att omfördela pengarna inom social- och hälsovården så att alla invånare oavsett bostadsort har möjlighet att få samma kvalitet på sin vård. I det nuvarande systemet med omkring 200 kommuner och andra myndigheter som organiserar vården är det för många kockar i soppan och det uppstår stora ojämlikheter.
– Tanken är också att dämpa kostnadsökningen som orsakas av exempelvis vår låga nativitet och åldrande befolkning, säger Johanna Lindholm, som är sakkunnig inom svenska frågor i social- och hälsovårdsreformen vid Kommunförbundet.
Då antalet myndigheter som organiserar vården ska bli färre, måste kommunerna slå ihop sina påsar i så kallade välfärdsområden.
Du som bor i huvudstadsregionen har främst tre områden att hålla koll på:
Esbo, Grankulla och Kyrkslätt går samman med städerna och kommunerna längs kusten ända till Hangö i det som ska heta Västra Nylands välfärdsområde. Fullmäktige kommer att ha 79 ledamöter
Vanda går samman med Kervo i det som logiskt nog går under namnet Vanda-Kervo välfärdsområde. Fullmäktige kommer att ha 69 ledamöter
På grund av sin befolkningsmängd förblir Helsingfors ett eget område. Där har de 85 ledamöterna i stadsfullmäktige den beslutande makten
Det nya områdets lagstadgade uppgift blir alltså att organisera social- och hälsovården samt räddningsväsendet.
Orsaken till att du väljer vem som ska styra i just ditt välfärdsområde, är att området har självstyre och är separat från både staten och kommunerna. Ledamöterna sitter i välfärdsområdesfullmäktige i fyra år då det är dags för nästa val.
Det här behöver du veta om social- och hälsovårdsreformen
Alla områden i Nyland hör till de åtta tvåspråkiga, som är skyldiga att ordna service på både finska och svenska.
– Varje tvåspråkigt område ska ha en nationalspråksnämnd, som ska bedöma hur de språkliga rättigheterna tillgodoses. Det är ett sätt att följa med den svenska servicen, säger hon.
Men än sen då? Vad händer då dammet har lagt sig, valet är avgjort och de nya ledamöterna har påbörjat sitt arbete? Var och hur kommer du att få din social- och hälsovård då?
Olika orter upplever reformen på olika sätt
Det korta svaret är att du på kort sikt inte upplever så värst stora förändringar, eftersom välfärdsområdena övertar en stor del av den befintliga infrastrukturen och personalen. Dessutom hyr de alla sjukhusbyggnader, vårdcentraler och dylikt av kommunerna fram till år 2025.
Efter det är smekmånaden, alltså övergångsperioden, till ända och riktlinjerna som de nya välfärdsfullmäktigena drar upp börjar klarna.
Och det är då du kan komma att upptäcka hur reformen påverkar just dig och din vardag.
För att tydligt kunna förklara hur reformen påverkar dig, handlar följande stycke genomgående om tre fiktiva personer. Alla namn och egenskaper är påhittade av artikelskribenten och baserar sig inte på några verkliga personer. Syftet med exempelpersonerna är att synliggöra områdesspecifika aspekter som den nya välfärdområdesindelningen för med sig.
Anna bor på Stationsvägen i Grankulla, som kommer att ingå i Västra Nylands välfärdsområde med 472 000 invånare
Bertil bor i Håkansböle i Vanda, som kommer att ingå i Vanda-Kervo välfärdsområde med 274 000 med invånare
Christina bor i Munksnäs i Helsingfors, som har 657 000 invånare
Anna på Stationsvägen i Grankulla får fortsätta gå till vårdcentralen på samma gata som hon bor. Åtminstone inledningsvis.
Vad som händer i framtiden är ännu oklart, men för en kommun med relativt få invånare, som Grankulla, kan det bli svårare att få sin röst hörd i framtiden.
I teorin har Anna nämligen hittills kunnat rycka sin fullmäktigeledamot i ärmen och och kort senare har hennes önskemål förvandlats till en fullmäktigemotion som manglas genom stadens beslutande organ på relativt kort tid.
Men i och med reformen måste ledamöterna från de nio andra städerna och kommunerna i området samt deras åsikter och viljor också beaktas, vilket på sikt kan leda till att det inte är lika lätt för en mindre kommun med färre ledamöter i välfärdsfullmäktige att få sin röst hörd.
På klarspråk kan det innebära stora förändringar på mindre orter, då tanken bakom reformen är att jämna ut vården så den blir likvärdig på alla håll i hela välfärdsområdet.
För Bertil i Håkansböle kan det bli svårt att få sin service på svenska, även om välfärdsområdet är skyldiga att erbjuda honom det.
Orsaken är att de svenskspråkiga utgör en relativt liten del, endast kring 2,2 procent, av invånarna.
Det innebär med stor sannolikhet att då Bertil vill ha vård på svenska så har hans vård ordnats i samarbete med ett annat område, exempelvis Västra eller Östra Nylands områden där andelen svenskspråkiga är större, eller så har hans vård köpts in av exempelvis privata vårdföretag.
– Om det finns vilja så finns det möjligheter att ordna service på svenska, säger Johanna Lindholm vid Kommunförbundet.
Nå, hur blir det för Christina då? Eftersom Helsingfors på grund av sin befolkningsmängd skulle äta upp sin partner i ett samarbete, bildligt talat alltså, så förblir staden ett eget område.
Så Christina har redan i samband med kommunalvalet i juni 2021 valt vem som styr och ställer över hennes social- och hälsovård i framtiden.
Helsingfors förbinder sig att ordna service på de båda inhemska språken och redovisa social- och hälsovården samt räddnignsväsendet separat från stadens andra åtaganden. Men staden behöver inte ta hänsyn till önskemål från andra geografiska områden, utan kan ordna social- och hälsovården enligt eget tycke och smak.
Ett exempel på Helsingfors målsättningar som nu tillåts fortsätta är stadens strävan efter att ordna sina tjänster i centraliserade vårdcentraler, såsom Fiskehamnens nya central för hälsa och välbefinnande.
Vilka tjänster påverkas?
För att till fullo kunna förstå hur systemet förändras med reformen, så är det viktigt att veta hur det ser ut just nu, alltså vem som erbjuder vilka social- och hälsovårdstjänster i huvudstadsregionen.
I korthet har de olika kommunerna hand om den primära sjukvården. Det innebär följande:
mottagningar vid vårdcentralen
rådgivningen
sjukhustjänster
mun- och tandvård
socialhandledning och social rehabilitering
barnomsorgen
mentalvård och missbrukartjänster
service för funktionshindrade
hemvård och boendeservice för äldre
Hittills har det legat på kommunernas bord att se till så att invånarna har tillgång till dessa tjänster. Men från och med den första januari 2023 så är allt det här på de nya välfärdsområdens ansvar att organisera.
Sedan finns naturligtvis också HUS, alltså Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. HUS ansvarar för att organisera den specialiserade sjukvården, liksom distriktet ska göra i framtiden också.
Alla välfärdsområden i Nyland och Helsingfors är, precis som kommunerna just nu, skyldiga att fortsätta tillhöra HUS.
Reformen för med sig en organisationsförändring för HUS och att ett organiseringsavtal mellan distriktet och välfärdsområdena i Nyland ska göras upp. På förvaltningsspråk kan man tala om att HUS måste grundas på nytt och får det nya namnet HUS-sammanslutningen.
Några uppgifter tillfaller HUS-sammanslutningen genom lag. Dit hör bland annat hälsovårdstjänster som kräver omfattande specialkunskap, krisberedskap och verksamheten vid universitetssjukhuset.
I övrigt är det just organiseringsavtalet som bestämmer vilken specialiserad vård HUS organiserar och vilken välfärdsområdena ska ha hand om.
Men precis som en hel del annat kring reformen, så är innehållet i det här avtalet ännu tämligen oklart.
Här kan du se vår specialsändning från mars 2021 då vårdreformen och Nyland synades i sömmarna:
Artikieln uppdateras 30.9. kl. 12.54 med några språkliga korrigeringar.