Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Hungersnöd hotar miljoner människor på grund av kriget i Tigray: "En totalt konstgjord kris"

en kvinna håller ett barn i famnen
Bildtext Hundratusentals människor har drivits från sina hem, inte bara i Tigray utan även i de angränsande provinserna Amhara och Afar dit kriget spred sig under sensommaren.

Hundratusentals människor i Etiopien lider av hungersnöd på grund av kriget i utbrytarprovinsen Tigray. FN slår larm om att hungerkatastrofen i Tigray just nu är den värsta i världen och att läget ständigt förvärras eftersom hjälpen inte når fram. Den etiopiska regeringen samt grannlandet Eritrea bär det största ansvaret för att över fem miljoner människor har isolerats och inte kan få den hjälp som de behöver.

- Tigray lider som bäst av hungersnöd, konstaterade FN:s biståndskoordinator Marc Lowcock nyligen vid en givarkonferens. Han citerade FN:s siffror som visar att nästan 400 000 människor lider av akut hungersnöd, åtminstone 100 000 av dem är barn.

Nära två miljoner av drygt fem miljoner tigreaner lever i vad FN kallar en extrem nödsituation och utsikterna att hjälpa dem under rådande krigsförhållanden är små. Sammanlagt behöver 5,2 miljoner människor i Tigray hjälp för att överleva, uppger FN-organisationen Ocha som samordnar den humanitära hjälpen.

FN klagar över att den etiopiska regeringen inte tillåter hjälpförsändelser i den mån de skulle behövas. Enligt FN borde man få in minst 100 lastbilar med mat per dag till Tigray, men inga livsmedelskonvojer har tillåtits in sedan 7 september.

Den enda vägen in i utbrytarprovinsen går genom grannregionen Afar, som blockeras av både etiopiska och eritreanska styrkor, som dessutom stjäl mat från de få konvojer som har släppts in. Sedan medlet av juli har drygt 330 lastbilar nått Tigray, vilket utgör endast en tiondel av vad som skulle behövas.

Ruoka-apua annetaan vain keskuksissa. On useita kyliä, joihin apu ei pääse perille.
Bildtext Mat distribueras endast vid lager i större samhällen och otaliga människor som lever ute i byar blir ofta utan någon som helst hjälp.

Närmare 200 lastbilar med förnödenheter har fastnat i grannregionen Afar medan ett par hundra lastbilar har försvunnit, utan att FN kan förklara var de är eller vem som har lagt beslag på dem.

Biståndsarbetare påpekar dessutom att en stor del av lastbilsförarna är tigreaner som trakasseras av myndigheter och armén på vägen norrut mot Tigray.

Etiopien lider inte längre av torka, översvämningar och invasioner av gräshoppor som landet har plågats av senast i fjol och som tvingade hundratusentals på flykt från sina hem. Nej, nu är det enbart krig och illvilja som orsakar massivt lidande i ett av världens fattigaste områden, anser hjälparbetare.

Vi lever i rädsla, våra barn lider

― bonden Endrias Kidane

Det här är en totalt konstgjord katastrof som förvärras av att etiopiska och eritreanska styrkor medvetet har bränt upp odlingsmark och farit iväg med utsäde och gödsel, klagar biståndsarbetare som måste uttala sig anonymt för att kunna fortsätta sitt arbete i området. Vanliga bönder känner av det konkret.

- Vi lever i rädsla, våra barn lider, konstaterade jordbrukaren Endrias Kidane i en intervju för Röda korset.

- Vi kan inte odla grödor utan gödsel och de gödningsmedel som vi hade har plundrats, tillade Weyzero Haregu Teshale.

Svårt att veta vad som händer

Människorättsorganisationer understryker att det kan betraktas som ett krigsbrott att Etiopien och Eritrea förhindrar hjälp till nödställda, och använder hunger som ett vapen i kriget mot befolkningen i Tigray.

Tigray lider också av omfattande strömavbrott, stängda banker samt internet och mobilnät som inte fungerar, vilket gör att det svårt att få tillförlitliga uppgifter om vad som händer.

Etiopien har förstärkt informationsblockaden genom att införa stränga bestämmelser för de få biståndsarbetare som tillåts komma in i området, och det är svårt för dem att informera omvärlden om läget.

Biståndsarbetet är svårt och farligt, för 23 biståndsarbetare har dödats sedan kriget bröt ut för 10 månader sedan.

Karta över Etiopien.

Krigsförbrytelser, etnisk rensning och sexuellt våld

FN har i månader slagit larm om läget i Tigray, som förvärrades drastiskt i november i fjol då premiärminister Abiy Ahmed beordrade regeringsstyrkor in i regionen för att avsätta TPLF, Folkets befrielsefront i Tigray.

Ahmed motiverade invasionen med att TPLF planerade att gå sin egen väg och att den redan hade erövrat armébaser i regionen. TPLF var fram till Abiy Ahmeds makttillträde år 2018 i tre årtionden en dominerande kraft i Etiopiens regering.

Abiy Ahmed tilldelades Nobels fredspris år 2019 tack vare sin lyckade diplomati med den långvarige fienden Eritrea, som utropade sin självständighet från Etiopien år 1991, men nu talar han och hans medarbetare om att "förinta fienden för alltid."

Abiy Ahmed
Bildtext Premiärminister och Nobels fredspristagare Abiy Ahmed gav order om en militär invasion i Tigray i november år 2020.

Eritrea som ligger norr om Tigray, samarbetade med Ahmed i Tigray och skickade samtidigt in sina egna styrkor i fjol höstas.

Både etiopiska och eritreanska styrkor har enligt civila ögonvittnen och människorättsorganisationer gjort sig skyldiga till omfattande krigsförbrytelser och människorättsbrott.

Flyende tigreaner har bland annat berättat om massakrer, summariska avrättningar, tortyr och massvåldtäkter som används som vapen i krig.

Aktiiviset taistelut jatkuvat Tigrayssa edelleen päivittäin.
Bildtext Kriget i Tigray som började i november i fjol, har nu spritts till grannregionerna Afar och Amhara.

Det sexuella våldet har enligt biståndsorganisationer förvärrat hungerkatastrofen eftersom kvinnor och mödrar måste hålla sig gömda och inte vågar arbeta på fält eller skaffa mat för familjen som vanligt.

Abiy Ahmed skickade också in styrkor från Tigrays sydliga grannregion Amhara, som snabbt intog stora delar av västra Tigray.

Det går inte att förneka att Etiopien är i en existentiell kris och att risken är stor att landet kollapsar

― premiärminister Adiy Ahmed

Ögonvittnen berättar om omfattande etnisk rensning i området då inflyttade från Amhara tog över flyende tigreaners hem och marker.

De etiopiska krigshandlingarna kan överlag ses som en attack mot hela Tigrays befolkning trots att Ahmed bara talar om ett krig mot TPLF, som han anklagar för terrorism och massakrer i det förgångna.

Kvinnor från Tigray i ett flyktingläger i Sudan i april i år.
Bildtext Kvinnor och barn från Tigray på ett flyktingläger i grannlandet Sudan.

Kriget och massakrerna sprids till nya områden

De etiopiska styrkorna lämnade Tigray i somras och TPLF, som nu kallar sig Tigrays Försvarsstyrka TDF, fyllde snabbt tomrummet och återerövrade så gott som hela regionen med undantag av områden i de västra delarna. De kontrolleras fortfarande av styrkor från Amhara.

Kriget spreds till nya regioner i somras då TPLF också intog områden i den östra grannregionen Afar och i Amhar som ligger söder om Tigray. Från Amhara kommer det allt mer trovärdiga uppgifter om massakrer på civila, något som TPLF förnekar.

- Vi har informerats om att flera hundra civila i Amhara har massakrerats av terrororganisationen TPLF. Vi kommer att bekräfta det exakta antalet dödsoffer när vi har utrett brotten, konstaterade regionens talesman Gizachew Muluneh i slutet av september.

Bild på militära styrkor från Etiopien på rad.
Bildtext Både den etiopiska armén och TPLF har gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser enligt ögonvittnen som människorättsorganisationer har talat med.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) anklagar TPLF också för dödligt våld och massvåldtäkter mot eritreanska flyktingar som har flytt till Tigray undan det auktoritära styret i Eritrea.

HRW har utrett vad som hände i två eritreanska flyktingläger -Shimelba och Hitsas - i i fjol höstas och i vintras och kommit fram till att tiotals eritreanska flyktingar dödades medan tusentals flydde undan våldet. Ett stort antal kvinnor utsattes också för sexuellt våld, innan styrkor från Eritrea intog lägren och förstörde dem och tvingade många flyktingar att återvända till Eritrea.

- Det fasansfulla dödandet, våldtäkterna och plundringen av flyktingar är uppenbara krigsförbrytelser, säger HRW:s regionchef Laetitia Bader.

Soltaer som återvänt till ett läger sitter under ett träd och väntar. På plats finns också lokalbor som erbjuder mat- och sovplats.
Bildtext Unga har strömmat till Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF), som har återtagit största delen av Tigray och erövrat områden även i grannregionerna Afar och Amhara.

Etiopien riskerar att splittras

TPLF har stärkts under sommarens och höstens lopp då tusentals ungdomar har anslutit sig till rörelsen. Tigreanerna får nu också stöd från landets största folkgrupp Oromofolket och särskilt Oromos befrielsarmé OLA, som har utkämpat strider med den etiopiska armén och som länge har eftersträvat större självbestämmande.

Oromia ligger kring huvudstaden Addis Abeba som utgör sin egen administrativa enhet. OLA:s ledare Kumsa Diriba säger att man tillsammans med TPLF vill bilda en stor, väpnad koalition mot Abiy Ahmed, trots att han själv kommer från Oromia och leder partiet Oromofolkets demokratiska organisation.

TPLF:s framgångar ledde till att Adiy Ahmed nyligen vädjade till sina landsmän - både män och kvinnor - om att ansluta sig till kampen mot Tigray. Även premiärministern medger nu att läget börjar bli kritiskt med tanke på Etiopiens sammanhållning.

- Det går inte att förneka att Etiopien är i en existentiell kris för närvarande. Ingen kan vara säker på hur man ska navigera krisen i Tigray och andra etniska krig och det finns en risk att Etiopien kollapsar, medgav Ahmed.

Milismän i Etiopiens huvudstad Addis Abeba protesterar mot Tigray folkets befrielsefront.
Bildtext Tusentals milismän samlades i augusti i Etiopiens huvudstad Addis Abeba för att visa sitt stöd för Abiy Ahmed.

"Etnisk federalism" en allt större fara för sammanhållning

Etiopien är med sina drygt 100 miljoner invånare det näst folkrikaste landet i Afrika, med minst ett åttiotal olika etniska grupper.

Grundlagen garanterar de etniska grupperna självbestämmande i sina egna regioner vilket står allt mer i strid med hur regionerna är sammansatta och med principen om ett federalt, enat Etiopien.

Alla som bor i Oromia eller Amhara hör inte till oromo- eller amharafolken och till exempel Addis Abeba är en smältdegel där så gott som alla etniska grupper är representerade.

Knappt 30 av Etiopiens 580 distrikt anses vara enspråkiga, etniskt homogena områden, som kan styras av en etnisk grupp med klar identitet så som grundlagen föreskriver.

Demonstranter i Etiopiens huvudstad Addis Abeba protesterade i september mot att regeringen har tillåtit en del hjälpförsändelser till Tigray.
Bildtext Demonstranter i Etiopiens huvudstad Addis Abeba protesterade i september mot att regeringen har tillåtit en del hjälpförsändelser till Tigray.

Den så kallade etniska federalism som grundlagen försöker upprätthålla har allt mer lett till etniska motsättningar, splittring och ökad risk för att regioner som Tigray eller Oromia utropar sig självständiga.

Det etniska självbestämmandet har också lett till att de nio "etniska nationerna" har militariserats och att gränskonflikter som den mellan Amhara och Tigray sannolikt kommer att bli allt blodigare i framtiden.

Källor: FN/Ocha, Röda Korset, Läkare utan gränser, BBC, AP, CNN

Diskussion om artikeln