Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Centerordföranden överraskar regeringspartierna med skattesänkning på två miljarder

Uppdaterad 23.09.2021 16:28.
Närbild av ljushårig kvinna som ler. Centerns ordförande Annika Saarikko på Centralhandelskammarens skattedag den 22 september 2021 i Helsingfors.
Bildtext Centerordföranden, finansminister Annika Saarikko i Helsingfors den 22 september 2021.

Centerns ordförande, finansminister Annika Saarikko, överraskar regeringskumpanen Vänsterförbundet med att tänka högt om en ändrad skattepolitik. Hon deltog på onsdagen i Centralhandelskammarens skattedag i Helsingfors. Hon stödde förslaget där om att sänka inkomstskatten med 2 procentenheter under nästa valperiod. Men varför vänta, det kan göras snabbare, enligt Saarikko.

Enligt finansminister Annika Saarikko (Centern) kunde man överväga en sänkt skatt redan före riksdagsvalet 2024. Hon bedömer att den sittande regeringen har möjlighet att komma överens om en sänkt inkomstskatt. Man behöver inte vänta på en ny regering.

– Själv tänker jag att den här regeringen ännu har sitt “beslutsfönster öppet”, säger Saarikko i en intervju för Yle. Skattelättnader i förvärvsinkomsterna kunde nog passa också på den här regeringens bord, även om det finns viss oenighet, säger hon.

Skattebeslut lämpar sig bäst för budgetmanglingen på sensommaren. Man hinner alltså ännu sänka inkomstskatten för år 2023. Men man måste bedöma storleksordningen och hur en sådan reform kunde inverka, säger Saarikko.

Två miljarders skattesänkning i "grön" reform

Centralhandelskammarens beräkning är att skatten kunde sänkas för alla löntagare, till ett värde av två miljarder euro.

Reformen skulle inverka positivt på 2,6 miljoner finländares inkomstnivå, med i medeltal 800 euro per år, enligt beräkningarna. Centralhandelskammaren representerar 20 000 finländska företag.

Skattesänkningen kunde vara en del av regeringens så kallade gröna skattereform, enligt Centralhandelskammaren. Medborgarna får råd med en ökad konsumtion av klimatvänliga finländska produkter som ibland är lite dyrare, och det gynnar finländskt näringsliv.

Störd balans

Problemet är att regeringspartierna inte har enighet om några sådana reformer. Den breda regeringen med fem partier, från Vänsterförbundet, SDP och De Gröna till Centern och Svenska folkpartiet, har flera gånger i viktiga ekonomiska frågor fått ta fram guldvågen för att nå balanserade beslut som tillfredsställer alla.

En allmän sänkning av skatten på förvärvsinkomster är inte ändamålsenlig i ett läge där ekonomin växer normalt, anser regeringens partier enligt regeringsprogrammet. Inte heller en eventuell landskapsskatt ska höja nivån på beskattningen, enligt regeringsprogrammet.

Däremot kan man prioritera hälsofrämjande via beskattningen. Regeringsprogrammet nämner höjda punktskatter på tobak, alkohol, läskedrycker och socker, samt höjda skatter på energi och fordonstrafiken för att stödja regeringens klimatmål.

Nej tack, pengarna behövs, säger Vänsterförbundet

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson tillbakavisade Annika Saarikkos överraskande förslag nästan med detsamma på Twitter.

– Arbetslivet lider av brist på kunnig personal. Vetenskapsfinansieringen är nedskuren och olöst för 2023, efter krav från Centern, påpekar Li Andersson. Också yrkesutbildningen behöver mer resurser.

I stället verkar finansministern önska en prioritering på skattelättnader i denna uppgångsperiod. Regeringen är verkligen inte enig om detta, skriver Li Andersson.

I en intervju för Yle påpekar Li Andersson att Centern hittills har varit mycket orolig för skuldsättningen och balansen i statsfinanserna. Om man gör stora sänkningar i inkomstskatten - på två miljarder euro - så skulle det också öka underskottet och skuldsättningen. Om det blir ett ökat spelrum än väntat i ekonomin 2023 så finns det viktigare prioriteringar, säger Li Andersson (Vänsterförbundet).

Annika Saarikko säger för sin del att det är viktigt att titta långt framåt, över nuvarande konjunktur. Det handlar alltså inte om att stimulera i en uppgångsperiod där man egentligen borde dra åt investeringarna och betala tillbaka på lån.

Enligt Saarikko är det ännu viktigare att se framåt och se till att den ekonomiska tillväxten blir bestående. Beskattningen är ett sätt att stärka tillväxten och sysselsättningen, enligt Saarikko.

Artikeln är uppdaterad med Li Andersson-kommentar.