Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Extremvärme, snöfria vintrar och klart mera regn: Följderna av klimatförändringen syns redan nu och Finland måste börja anpassa sig, slår klimatpanelen fast

Uppdaterad 23.09.2021 22:14.
En liten bod, röd med vita knutar, står fastknuten vid ett träd vid strand med högt vatten.
Bildtext Följderna av klimatförändringen syns redan nu, och då hjälper det inte att enbart minska på utsläppen. Mera fokus måste ligga på anpassningar och förberedelser för de förändringar som kommer, säger Finlands klimatpanel.

Det räcker inte längre att Finland jobbar med att minska utsläppen, nu behövs åtgärder för att anpassa sig till de förändringar som redan är på väg. Att vänta med det blir både dyrt och ödesdigert, säger forskarna bakom en färsk rapport från Finlands klimatpanel.

Stormar och elavbrott, översvämningar och extremvärme, skadeinsekter och borrelia. Redan i dag kan Finland räkna med mångmiljonbelopp för de skador klimatuppvärmningen orsakar – och minskar inte utsläppen blir det värre.

– Vi har inte mycket tid kvar. Vi är på väg mot en framtid där väder- och klimatkriserna är helt andra än i dag. Nu måste vi förbereda oss effektivt, säger Hilppa Gregow.

Hon är forskningsprofessor på meteorologiska institutet och medförfattare till den omfattande rapport om klimatanpassning som Finlands klimatpanel har publicerat i natt. Den är bland annat tänkt att hjälpa regionala beslutsfattare.

rekka ajaa alikulkutunneliin joka tulvii
Bildtext När översvämningar blir vanligare måste samhället byggas så vattnet har någonstans att ta vägen.

Rapporten slår fast att det inte längre räcker med att Finland jobbar för att minska utsläppen och bromsa klimatförändringen. Finland måste också börja anpassa sig till de förändringar som redan är på väg. En del av dem syns redan i dag.

Unik rapport om konkreta, lokala följder av klimatuppvärmningen

Medeltemperaturen har stigit särskilt snabbt i Finland de senaste 20 åren och förväntas stiga ytterligare, och det har konsekvenser.

Till exempel stora förändringar i nederbörden är något som både stadsplanering, näringsliv och jord- och skogsbruk måste förbereda sig på redan nu, och där ser utmaningarna olika ut i olika delar av landet. I norr kan stora mängder snö ge översvämningar på grund av smältvatten, i söder kan havsnivåerna bli ett problem.

Rapporten från klimatpanelen är unik i sitt slag. Den går landskap för landskap igenom vilka de konkreta klimatriskerna är och kan vara, och hur långt landskapen har kommit med att anpassa och förbereda sig för dem.

Brandsläckning i skogen
Bildtext Klimatförändringen innebär inte bara högre risk för skogsbrand, utan också fler problem med stormar, skadeinsekter och sjukdomar som blir dyra för skogsindustrin.

Forskarna konstaterar till sin glädje att de under intervjuerna märkt att regionerna har både vilja och intresse för att stärka sitt klimatkunnande och skrida till anpassningsåtgärder.

– Men det räcker inte att det finns vilja, säger Jaana Sorvali, forskare på Naturresursinstitutet Luke.

Hon säger också att de begränsade resurser som landskapen har för klimatarbete ofta har riktats mot arbete som ska bromsa klimatuppvärmningen. Nu behöver fokus ligga på också anpassningsåtgärderna, både i strategiväg och rent konkret.

Regioner drabbas olika av regn, värmeböljor, översvämningar och stormar

Anpassningsbehoven i landskapen varierar mycket beroende på breddgrad, vattendrag, hur folk bor och om landskapet har skogsbruk, jordbruk eller mycket industri.

Förberedelserna kan handla om väldigt olika saker, och det är viktigt att regionerna får information och kunskap om de lokala följder som gäller just dem.

– Det är särskilt viktigt att titta på vad regionen har för näringsverksamhet, för det är det som avgör hur riskerna ser ut, säger Jaana Sorvali.

Exempel på klimatåtgärder i Finland

I städer kan det handla om att bygga om parkområden så att de kan hantera stora mängder regn och smältvatten. Ett exempel på det är bostadsområdet Kungseken i Helsingfors som byggts för att hantera stora mängder dagvatten.

Inom arbetslivet och byggbranschen kan det handla om att husbyggen behöver anpassas till klimatförändringen. Hus och kontor behöver kunna kylas ner under brutala värmeböljor så att arbetstagare och invånare mår och orkar bättre.

För skogsbruket är det bra med tjänster som bättre kan förutspå vädret för att förbereda sig på stormskador. För både jord- och skogsbruket innebär nya perioder av extrem värme och klart mera nederbörd nya anpassningskrav. Bland anpassningsåtgärderna för jordbruket nämns också att jobba med nya grödor och växelbruk för att motarbeta nya förekomster av både skadedjur och sjukdomar.

Rapporten slår fast att det behövs mer forskning och information om klimatförändringens följder för folkhälsan och kostnader för vården. Väderförändringar kan leda till allt från fler borreliafall till ökade mängder fallskador och benbrott, och extrema värmeböljor orsakar redan i dag dödsfall i Finland.

Rapporten går lokalt ner på sådan detaljnivå som att Egentliga Finland i framtiden kan komma att få betydligt större mängder regn under maj månad:

– Om det kommer stora mängder regn i maj när man precis sått och gödslat behöver vi veta vart allt det vattnet tar vägen och vad leder det till, säger Hilppa Gregow som ett konkret exempel på regionala följder av väderförändringar.

Vallar har byggts av sand som förberedelse för översvämningar.
Bildtext Väderprognoser och förberedelser inför stormar och skyfall kan minska på de ekonomiska skadorna.

Enligt rapporten är det inte bara näringsliv och geografi som behöver beaktas utan också kulturer och minoriteter. I Lapplands klimatstrategi har de lokala följderna av klimatförändringen behandlats bara på ett allmänt plan, utan att specifikt titta på följderna för samernas kultur och försörjningsmöjligheter.

Att vänta blir dyrt och ödesdigert

Sammanfattningsvis slår klimatpanelen fast att anpassningsåtgärder behöver resurser och det redan nu, eftersom det blir dyrare att vänta. Och att Finland och landskapen går in för anpassningsåtgärder betyder inte att jobbet för att minska utsläppen inte behövs längre, tvärtom: behovet av anpassning är så klart mindre ju mer uppvärmningen kan bromsas.

Lumitykit tekevät säilölunta lumikasaan.
Bildtext Medeltemperaturen kommer att stiga i hela landet och särskilt i södra Finland kommer det att bli sällsynt med både snö och minusgrader.

Forskningsprofessor Hilppa Gregow understryker att uppvärmningen måste fortsätta begränsas, men också att anpassningsåtgärderna är fullt möjliga att göra redan nu. Det är billigare för samhället att förbereda och anpassa sig nu än att vänta.

– Att inte göra något blir både oerhört dyrt och ödesdigert.