Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Coronatiden har fått rådgivningen i Helsingfors att gå på knäna – föräldrar vittnar om uppskjutna tider och dålig uppföljning

Uppdaterad 29.09.2021 15:50.
En kvinna.
Bildtext Bara tre av ungefär 16 gånger har Helsingforsföräldern Christa Blomberg fått träffa sin egen hälsovårdare.

Det har varit tufft för föräldrar, barn och rådgivningspersonal sedan coronapandemin slog till. Främst handlar det om ständigt framflyttade rådgivningstider och att familjer sällan får träffa samma hälsovårdare under sina besök. Den största orsaken till problemen är bristen på hälsovårdare.

Den här situationen bekräftas av såväl Helsingfors stad som föräldrar. Staden har fått in klagomål om rådgivningen och Helsingforsföräldern Anna Munsterhjelm skriver till exempel om problematiken i en insändare i Helsingin Sanomat (augusti 2021).

Tammelundbon Christa Blomberg, som fick barn i våras, känner igen sig.

– Främst har problemen handlat om att vi sällan fått träffa samma hälsovårdare och att tiderna ofta flyttas, säger Blomberg.

Hon har använt rådgivningens service i ungefär ett år, sedan graviditetens början och under den fem månader gamla sonens livstid.

– Imorgon har vi faktiskt nästa tid. Får se om den håller eller igen skjuts upp.

Tider som skjuts upp i sista minuten

Uppskjutna tider gör det också svårt för pappan till barnet att kunna delta vid rådgivningsträffarna.

– Han skulle gärna vara med men det är svårt att få det att passa in i arbetsdagen när tiderna ändras i sista minuten.

Och med sista minuten menar Blomberg faktiskt sista minuten.

– Oftast ändras tiderna samma morgon som vi har vår bokade tid. De ringer eller skickar ett meddelande sjutiden på morgonen.

Ibland lyckas Blomberg få en ny tid redan samma dag, ibland senare. Ibland blir familjen till och med ombedd att ta sig till en annan hälsocentral än den egna.

– Och att åka till exempelvis Kånala eller Skomakarböle tidigt på morgonen känns inte så värst lockande. Hittills har jag fått besöka fyra olika hälsostationer.

Vad gör du med en egen hälsovårdare om du ändå aldrig får träffa den?

Vad de uppskjutna tiderna kan tänkas bero på har Blomberg inte fått några desto utförligare förklaringar på.

– Ibland har de sagt att det beror på att någon i personalen sitter i karantän men oftast får vi ingen förklaring alls.

Det fem månader gamla barnet är Blombergs första, så hon har ingen bild av hur rådgivningssituationen sett ut tidigare.

Familjen fick i alla fall en egen hälsovårdare och blev hänvisade till Berghälls familjecentrum, eftersom det finns svensk personal där.

– Vår egen hälsovårdare har vi ändå bara fått träffa tre, av ungefär 16, gånger. En svenskspråkig hälsovårdare har vi heller inte fått träffa mer än kanske fyra gånger. Det började kännas lite tokigt att åka ända till Berghäll för att få svensk service, när vi ändå inte fick det. Därför har vi nu bytt till Degerö hälsocentral.

Tuleva äiti tutkiin äitiyspakkauksen sisältöä.
Bildtext Fler Helsingforsbor än vanligt har fått barn under coronatiden och bland annat det sätter press på rådgivningen.

Oro för brister i uppföljningen

Förutom tidsbrist och mer planerande har det hela ändå inte drabbat Blombergs familj så värst hårt.

– Vi har kunnat anpassa oss ganska bra. Det har inte varit några större problem med vare sig graviditeten eller barnet.

Frågan är bara vad en förändrad situation skulle innebära.

– Ifall det till exempel skulle uppstå något som måste följas upp, skulle det kännas ganska obekvämt att varje gång behöva gå igenom samma ramsa.

Blomberg vill ändå poängtera att själva hälsovårdarna varit mycket kunniga och bra. Hon önskar bara staden kan förvalta dem bättre.

– Staden borde ta vara på personalen, se till att ha resurserna i skick och få det att fungera så man får träffa samma vårdare.

Personalbrist och fler födslar

Helsingfors stad är medveten om problemen med rådgivningen och har fått in klagomål om saken. Enligt överskötare Katja Mattila beror de uppskjutna rådgivningstiderna och avsaknaden av uppföljning på coronapandemin.

– Sedan coronatiden började har vi haft problem med frånvaro bland personalen. De har suttit i karantän och det har varit svårt att få vikarier, säger Mattila.

Personalresurserna är också den största orsaken till problemen.

– Många andra arbetsgivare konkurrerar dessutom om samma hälsovårdare som vi.

En annan orsak till rådgivningsproblemen är också att allt fler familjer varit behov av stadens rådgivningstjänster.

– Familjernas problem har ökat i takt med pandemin. Familjer som tidigare klarat sig bra har nu haft fler utmaningar – och de här utmaningarna smittar av sig på barnen. Det har handlat om psykiska, sociala och kognitiva problem.

Till råga på allt det här har mängden förlossningar och småbarnsfamiljer dessutom ökat under coronatiden, vilket har satt ytterligare press på rådgivningen.

Staden jobbar på saken

Helsingfors stad är som sagt medveten om problemen och gör vad den kan för att åtgärda situationen.

– För tillfället håller vi på att förbättra rekryteringsprocessen, vi har nya och längre utbildnings- och mentorprogram för hälsovårdare och ska försöka se till att gravida och småbarnsfamiljer får sina tider bokade i god tid och för en längre period.

Coronatiden har fått rådgivningen i Helsingfors att gå på knäna – föräldrar vittnar om uppskjutna tider och dålig uppföljning
Coronatiden har fått rådgivningen i Helsingfors att gå på knäna – föräldrar vittnar om uppskjutna tider och dålig uppföljning - Spela upp på Arenan