Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Fyra månader till välfärdsområdesvalet – 59 ledamöter ska röstas fram i Österbotten

Uppdaterad 23.09.2021 13:36.
Marianne Pekola-Sjöblom.
Bildtext Nu ska vi rösta om något som på många håll är det samma som ett landskap, men det heter välfärdsområde. Marianne Pekola-Sjöblom är inte så nöjd med det här begreppet.

Söndag 23 januari 2022 skrivs det valhistoria i Finland. Då bestäms vilka personer som tar plats i välfärdsområdesfullmäktige i de 21 välfärdsområdena. För Österbottens del ska 59 ledamöter röstas fram.

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet, suckar över välfärdsområdesvalet. Inte över själva valet, men namnet. Ett långt och krångligt namn på ett nytt politiskt val.

Att valet ordnas i smällkalla januari efter jul- och nyårsfirande i ett Finland som upplever valtrötthet gör inte omständigheterna bättre.

Med fyra månader kvar till valet börjar det röra på sig i de politiska kretsarna. Listor med kandidater fylls på och strategier utarbetas. Marianne Pekola-Sjöblom konstaterar att utmaningarna för partierna är många.

– Begreppet välfärdsområdesval är besvärligt, speciellt på svenska. Vi är vana med kommunal-, riksdags-, och EU-val. Men nu ska vi rösta om något som på många håll är det samma som ett landskap, men det heter välfärdsområde. Jag är väldigt ledsen över begreppet, speciellt på svenska, säger Pekola-Sjöblom.

Röstande

Alla vill glänsa i nytt val

Historiens första välfärdsområdesval blir ett val många vill vinna. Det kräver ett grepp som tilltalar väljarna och som tydliggör välfärdsområdets funktion och handlingskraftighet.

– Det som är utmanande för partier och valmansföreningar är att hitta kandidater som är tillräckligt kända för att väcka intresse. Valet är dessutom oklart för många. Det kommer att behövas massiva kampanjer och mycket information, säger Pekola-Sjöblom.

Många partier önskar att gå till val med kända etablerade profiler. Pekola-Sjöblom ser en viss problematik i att samma politiker antar flertalet uppdrag. Tidsanvändning och intressekonflikter kan bli ett problem när en politiker antar uppdrag på flera olika nivåer.

– En bra kandidat har en bra samarbetsförmåga och kan göra kompromisser och avtal. Flera områden har många olika kommuner som inte är naturliga. Det kommer att vara många besvärliga frågor, det är brist på pengar och politikerna ska vara politiker för ett helt område. Det är inga byapolitiker som behövs. Man ska ha ett helhetsperspektiv, med förståelse för delarna, säger Pekola-Sjöblom.

”Inget val för mig”

Valdeltagandet förutspås bli lågt. Enligt kommunförbundets prognoser kan det till och med landa kring 40 procent. Det kan betyda att Österbotten sticker ut i slutresultatet.

– Svenskspråkiga röstar flitigare än finskspråkiga. Där finns flera som är trogna röstare oberoende av val, så valdeltagandet kommer att vara helt hyfsat där, säger Pekola-Sjöblom.

I undersökningar som Kommunförbundet gjort regelbundet sedan 1990-talet har det visat sig att det uttryckligen är hälsovårdstjänster som är den viktigaste kommunala servicen. Nu när hälsovårdstjänsterna ska skötas av det nya välfärdsområdesfullmäktige är det viktigt att rösta i valet.

– Jag är orolig för de unga. Det är redan nu svårt att locka unga att rösta i kommunala val, även om kommunen sköter allt som berör oss. Nu när begreppet och reformen är litet blurrig och för många unga ointressant får vi jobba extra hårt. Unga behöver också hälsovårdstjänster, säger Pekola-Sjöblom.

Diskussion om artikeln