Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Uppsving för antikvariaten under coronapandemin: “Framtiden ser lysande ut”

En äldre man i glasögon framför boktravar.
Bildtext Cecil Hagelstam har drivit antikvariat i 45 år. Han har märkt av ett generationsskifte under pandemin.

Antikvariaten och i synnerhet försäljningen på nätet har fått ett uppsving under pandemin. På Hagelstams antikvariat i Helsingfors har kunderna blivit yngre och efterfrågan på utländska böcker har ökat. Förändringen är markant, säger ägaren Cecil Hagelstam.

Ljudet från retrokassan plingar titt som tätt i Timo Surojegins antikvariska bokhandel i Kampen i Helsingfors. Handeln har kommit igång igen efter många tröga månader under pandemin. En ung man frågar var han kan hitta Dostojevskijs böcker, en annan lämnar en stor trave böcker för återförsäljning vid kassan, och går vidare för att hitta nya.

– Näthandeln har ökat i antikvariaten under pandemin. För dem som enbart har näthandel har totalförsäljningen stigit, säger Surojegin, som också är ordförande för Finska Antikvariatföreningen.

Han hoppas och tror att trenden håller i sig också efter pandemin. Nu börjar folk återvända också till kvartersbutikerna.

– Det är glädjande att vi har väldigt många unga kunder, trots att det alltid sägs att unga inte läser. Det stämmer inte, säger Surojegin.

En äldre man i glasögon och med munskydd vid bokhyllor.
Bildtext Timo Surojegin, ordförande för Finska Antikvariatföreningen, glädjer sig åt att många unga hittat till antikvariaten.

Generationsväxling och en annan efterfrågan

Även Cecil Hagelstam som har har drivit antikvariat i 45 år har märkt av uppsvinget. I synnerhet näthandeln har dragit bra.

– Det har det nog gjort, men det är svårt att mäta.

Liksom kollegan Surojegin framhåller också Hagelstam att det inte stämmer att unga inte skulle läsa. Han har märkt av en generationsväxling under pandemin. I och med coronapandemin försvann många av de äldre kunderna, men samtidigt har väldigt många unga människor hittat till antikvariatet.

– Det är en helt ny generation som dykt upp. Det har skett småningom men nu har förändringen blivit markant, säger Hagelstam och fortsätter:

–  De köper böcker i bättre takt än tidigare. Det är fråga om generationsväxling som inverkar på det här. Jag ser väldigt positivt på detta.

I Hagelstams antikvariat går man hela tiden igenom sortimentet och gör sig av med sådant som inte går åt. En annan förändring är att efterfrågan på utländska böcker har ökat. 

– Nu har vi mycket fler franska och engelska böcker än tidigare. Språket är inte alls så viktigt längre som själva innehållet. 

I skyltfönstret i butiken på Fredriksgatan finns nästan bara utländska böcker. Intresset för det svenska och finska utbudet har enligt Hagelstam mattats av lite.

– Vi har gått in för en helt ny linje. De som kommer till Finland och som flyttar hit läser engelska. Det är nog lite som Juhana Vartiainen säger, säger Hagelstam och syftar på borgmästarens uttalande om att Helsingfors skulle kunna utlysa sig som en engelskspråkig stad, där man inte skulle kräva kunskaper i finska och svenska av dem som kan engelska.

En äldre man i glasögon framför boktravar.
Bildtext Cecil Hagelstam har gått in för en ny linje där man satsar mer på utländska böcker.

“Framtiden ser lysande ut”

På frågan om han har koll på alla böcker i sin handel svarar Cecil Hagelstam att hans blivande efterträdare numera främst har hand om butiken på Fredriksgatan. Själv håller Hagelstam mest till i sin andra bokhandel på Kaptensgatan där han går igenom de äldre böckerna och kartor.

– Vi säljer dyra böcker på internet som kan kosta flera tusen euro. Nyligen sålde vi en reseskildring från 1700-talet som kostade riktigt rejält.  

En äldre man vid kassan i ett antikvariat.
Bildtext Cecil Hagelstam i sin butik på Fredriksgatan i Helsingfors.

Hur ser du på framtiden för antikvariaten?

– Den ser lysande ut. Jag hade tänkt sluta före coronan, och tänkte att jag inte orkar med det här. Men nu är jag så positiv att jag håller på att bygga ut och förnyar fönstrena. 

Under de senaste åren har det talats om bokens död och att folk inte läser böcker längre. Det är påståenden som Hagelstam inte förstår sig på. Han säger att också antikvariaten måste hålla sig ajour med vad kunderna vill ha.

– Antikvariaten har funnits i två tusen år. Vi har alltid haft kunder. Tidigare gick traditionella områden som sjöfart och segling och jakt åt. Det är inte dagens mänskor längre så intresserade av. 

Vad vill dagens människor ha?

– Det är mer humanistiskt betonat, konst, arkitektur och filosofi står sig bra, liksom klassisk skönlitteratur. 

En kvartersbutik som säljer gamla böcker.
Bildtext Dagens mänskor vill ha mer humanistiskt betonade böcker, enligt Cecil Hagelstam.

Också Timo Surojegin tror på en ljus framtid.

– Folk läser fortfarande och en kvalitetsbok säljer nog. I antikvariaten kan man hitta böcker som man inte visste att man vill ha.

Surojegin tror också att pandemin fått folk att längta efter fysiska böcker efter en lång arbetsdag framför datorskärmen.

Han tror också att folk börjat längta mer till sådant som känns äkta och som man kan röra och ta i.

– Det strömmas mycket musik men på samma sätt som också vinylen fått ett uppsving vill många ha sina favoritböcker i fysiskt format i bokhyllan. 

Diskussion om artikeln