Lokal-tv behöver en föryngring: “Lokal-tv har enorm potential”

Lokal-tv fyller en funktion som ingen annan media gör, då de utgör en brygga mellan lokalsamhället, kommunerna, föreningar och vanligt folk. Även om antalet kanaler decimerats, finns idag ett tiotal verksamma kanaler runt om i Österbotten. Ska verksamheten bestå, behövs ändå både en föryngring och trygg finansiering från både kommuner och tittare. 

Det är lördagmorgon i Cronhjelms skola i Larsmo. Bombskyddet i källaren tjänstgör som tv-studio för dagens tekniska bemanning. I kontrollrummet sitter Thore Hästbacka och Dan-Erik Olsen och producerar veckans inspelning. På andra sidan glasrutan finns studion där syskonen Roland Snellman och Camilla Svenfelt agerar programledare.

Som livsstilscoacher och skolpersonal brinner de för ungdomar och deras utveckling. Därför har de dragit igång programmet Elevpodden som publiceras både i sociala medier och i Larsmos egen tv-kanal med spridning i regionen. 

Efter ett drygt år av sändningar är konceptet inarbetat och medarbetarna varma i sina roller. Och valet att synas i lokal-tv är lika bra som självklart för teamet. 

- Det känns familjärt att ha folk nära omkring. Det är skönt med det här när-tv gänget vi har här. Vi är i alla åldrar och vi har klickat perfekt, säger Roland Snellman. 

Lokal-tv något bestående

Även om publiceringen på Youtube och andra sociala plattformar slagit igenom stort, har teamet märkt att också yngre, ser på sändningarna i sällskap av familjen i traditionell tv när sändningen går ut. Så tv-sändningarna tänker man hålla fast vid.  

- Det är ju ingen trend. Trenderna ändras ju väldigt snabbt bland unga. Olika plattformar till exempel. Det här håller. Det har vi ju sett, säger Camilla Svenfelt. 

Lokal-tv växten som fenomen speciellt i Österbotten under 80-talet då kabel-tv näten byggdes ut i Finland. Många orter fick kommunal draghjälp att investera i teknik och med hjälp av talkokrafter startade man upp sändningar på kring 30 orter längs västkusten. 

Antalet halverades

Resursbrist och glesnande volontärled fick ändå många att kasta in handduken, då också konkurrensen med andra tv-kanaler och medier blev hårdare.  Sedan 90-talet har mängden kanaler halverats. Men de 15-tal som finns kvar har en stark framtidstro och håller sin produktion igång så mycket de kan. 

I Larsmo har man lyckats aktivera allt yngre medarbetare som är villiga att satsa av sin fritid. 

- Vi har folk i varierande åldrar, men det skulle vara intressant med ännu yngre - 15-17-åringar med intresse för den här samma verksamheten, säger Dan-Erik Olsen, som är verksamhetsledare för Larsmo TV.

Han jobbar själv oavlönat för kanalen, och driver privat en videoproduktionsfirma. Vid sin sida har han ett femtontal volontärer, där många är i 20-30-årsåldern. Ny, modern teknik har bidragit till att engagera yngre krafter, funderar Olsen. Den senaste investeringen var en drönare, som också sporrat ungdomar att intressera sig för kanalen. Men det handlar också om vad man fyller sändningarna med, har Olsen insett. 

Sådanhär lokal tv finns inte alls på finskt håll

Maria Launonen

- Vi har försökt förnya oss så mycket vi kan. Så mycket vi har tid och möjlighet till. Podcaster har blivit väldigt populära - och gav oss möjlighet att få med Elevpodden. Då det är riktat till elever så har vi möjlighet att nå ut till yngre generationer också, säger Olsen.

Unikt finlandssvenskt

Maria Launonen är lokal-tv entusiast i Närpes. Verksamhetsledare för kanalen, men också långvarig medlem i styrelsen för Förbundet Finlandssvenska lokal-tv. Hon har sett den tynande tillvaron för finlandssvensk lokal-tv, men vet också att det fortfarande finns livskraft i branschen. 

- Sådanhär lokal-tv finns inte på finskspråkigt håll. Men i Nyland har vi väl tre kanaler, på Åland en. Så nog finns det där söderöver också. Men absolut inte sen på finskt håll, säger Launonen.  

Att antalet kanaler i Österbotten halverats på ett par decennier har samma skäl som stor del av volontärarbetet lider av.  

- Det är eldsjälarna som försvinner. Det är svårt att få nya att komma med. Återväxten helt enkelt. Det är största orsaken. Sen ekonomin förstås - det kostar. Och jobbar man frivilligt, så blir det svårt. 

Det finns folk som vill jobba med det här också om 10 år.

Jan-Erik Widjeskog

När TV i Närpes har ändå lyckats hållas livskraftigt. Med en anställd verksamhetsledare och en pensionär som ändå jobbar nästan heltid på frivillig bas. Fotografen Jan-Erik Widjeskog har sett branschen utvecklas på olika orter i Österbotten. 

- Det kom ett stort antal kanaler på 1980-talet. Det var också en tid när man var mera, inriktade på talkojobb. Men lokal-tv är fortfarande en ganska stor mediemässig sak, säger Widjeskog och fortsätter med en profetia. 

- Jag tror inte det ändrar så värst mycket på 10 år. Och nog finns det folk som vill jobba med det här också om 10 år. Och nog tror jag det finns de som vill titta också. 

Lokalt ska vara lokalt?

Och så länge lokal-tv har en funktion att överbrygga mellan det officiella samhället och invånarna, kommer det att finnas ett intresse, anser både Widjeskog och Launonen. För enligt När TV-entusiasterna måste knutpatriotismen vara den röda tråden i produktionen, anser Maria Launonen. 

- Det är en lokal-tv. Det ska handla om samhället här. Men man kanske borde titta lite mera på vad som intresserar ungdomar. Det är inte alltid att dom vill titta på material som bara handlar om Närpes - men då blir det ju fel. Det ska ju handla om Närpes! 

I Larsmo har man resonerat lite annorlunda. Även om produktionen är lokal och att programmen behandlar evenemang och personer med lokal anknytning, hoppas teamet nå en bredare publik. Inte minst med Elevpodden. 

- De här problemen vi diskuterar är ju generella och begränsas inte till en publik i Larsmo, säger Camilla Svenfelt. 

Överraskande många unga ser på programmet i vanlig tv

Camilla Svenfelt

I de norra delarna av Österbotten visas också lokalkanalerna på andra orter än där de produceras. Samtidigt har teamet bakom elevpoddden varit duktiga att marknadsföra sig på sociala medier, så publik från runtomkring Svenskfinland har hittat programmen på nätet i efterhand. 

Eldsjälarna A och O

Idag tycker teamet i Larsmo att föryngringen i produktionsgänget haft en inverkan, både på innehållet och på produktionsmetoderna. Och även om många av de aktiva idag är unga, är siktet inställt på ännu yngre förmågor. För med rätt människor i leden har man också goda förutsättningar att trygga framtiden, räknar man med på Larsmo tv. Men förutom aktiva människor, behövs också pengar. Men också den saken tycker man sig ha under kontroll i Larsmo. 

- Så länge vi har personer som är intresserade så kan vi dra igång olika projekt. Genom projekten kan vi söka bidrag. Dessutom får vi bidrag från medlemsavgifter, personer i Larsmo, bidrag från Larsmo kommun och ibland olika institutioner och fonder, säger Dan-Erik Olsen. 

Även om flera rätt etablerade lokalkanaler kastat in handduken, tror man varken i Närpes eller Larsmo att så kommer att ske hos dem. Det ökade behovet av att kunna delta i olika evenemang och möten på distans, har också ökat intresset och behovet av lokal-tv som ett tillskott i medieutbudet. Och på Larsmo tv ser man på framtiden med tillförsikt. 

- Så länge det finns de som tar över efter äldre generationer, finns det en enorm potential i lokal-tv, säger Roland Snellman.