Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Forskare: Biogas borde användas mer inom jordbruket – skulle göra gårdarna mer självförsörjande på energi

Biojätteen keräyspaikka Ämmässuon jätteenkäsittelylaaitoksella Espoossa
Bildtext Biogasanläggning i Jeppo.

I framtiden kunde en rörlig förädlingsanläggning på hjul samla in biogas från österbottniska gårdar och göra fordonsgas av den. Fordonsgasen skulle sedan föras till en tankstation eller till en central anläggning för att göras till flytande biogas (LBG) för tung trafik och industri.

Det är visionen när Vasa universitet utreder vilka möjligheter det finns att börja utnyttja mer biogas i Österbotten. Den flytande biogasen (LBG) är ett miljövänligt alternativ till den fossila flytande naturgasen (LNG). Den biogas som används som bränsle i fordon är i sin tur oftast tryckgas.

– Här är jordbrukets roll viktig eftersom potentialen för biogas på landsbygden är stor, konstaterar projektforskare Kirsi Spoof-Tuomi.

Biogasen kunde vara ett sätt för landsbygden att minska både sina klimatutsläpp och utgifter. Men det kräver investeringar i stor skala. Tidigare var planerna att biogasen skulle ge elektricitet, men numera inriktas produktionen mera på drivmedel för fordon och värme.

Finansieringen svår nöt att knäcka

Om biogasen kunde förädlas till fordonsgas skulle producenterna få avkastning för sina investeringar. Men ekonomin är fortfarande en svår nöt att knäcka. Biogas är en kapitalintensiv verksamhet som det är svårt att få finansiering till. Den som satsar på biogas måste ha sin ekonomi i övrigt i skick för biogas kan inte vara huvudprodukten för ett jordbruk. Den görs på biprodukter som djurspillning, halm och vall. 

Biogasproduktionen kunde tiofaldigas under 2030-talet.

― Kirsi Spoof-Tuomi

Det betyder också att det ska finnas ett tillräckligt stort antal djur på en gård eller grupp gårdar som slår sig samman.  För att biogasen ska bli fordonsgas av hög kvalitet måste den raffineras och förädlas och det kräver en förädlingsenhet som är en ganska stor investering.

Den tryckbehandlade biogasen kan sedan transporteras i flyttbara containers och lämpar sig för personbilar.

– Vi tänker oss att det här är något flera gårdar kunde satsa på gemensamt, säger Spoof-Tuomi.

Biogascentrum i Österbotten

Men för att det ska bli flytande biogas krävs alltså ännu en behandling och planer finns på en central anläggning som skulle göra flytande biogas av tryckgasen. Om biogasen blir bränsle för tung trafik och industri minskar användningen av olja och diesel vilket ger utsläppsminskningar.

– Det skulle ge gårdarna en större självförsörjningsgrad när det gäller energi och trafiken skulle bli mindre beroende av importerad olja och naturgas, säger Spoof-Tuomi.

En viktig del i näringsämnenas cirkulation på gårdarna är också den rötrest som blir kvar efter att djurspillningen och växtresterna blivit biogas. Den kan spridas ut på åkrarna som gödningsmedel. Det gör att bönderna behöver köpa mindre konstgödsel.

– Redan med dagens biomassapotential skulle biogasproduktionen kunna tiofaldigas under 2030-talet, säger Spoof-Tuomi.

Det blev ingen skatt på biogas för uppvärmning

Den som satsar kan få investeringsstöd på upp till 30–50 procent och från och med juni togs biogas med i distributionsskyldigheten för biodrivmedel. De som distribuerar drivmedel är alltså tvungna att också distribuera biogas.

Ett viktigt steg togs i höstens budgetförhandlingar där man beslöt att inte sätta en skatt på biogas som används till uppvärmning. Förslaget var en skatt på 10 euro per megawattimme för biogas som går till uppvärmning inom olika processer.

Exempelvis skulle ett bageri som gräddar bröd på biogas påläggas en skatt på 10 euro per megawattimme som sedan skulle läggas till på produktens pris.

– Det skulle ha varit helt fel signal till både producenter och konsumenter att göra det i det här skedet. Nu när man vill köra igång en biogasproduktion från en terawattimme till fyra terawattimmar på tio år, då är det lite bakvänt med skatt. Men det hotet avvärjdes, konstaterar Tage Fredriksson branschchef på Bioenergi r.f.

Billigare skatteklass för el

Ännu mera kunde göras. En biogasanläggning behöver el och om bonden vill producera fordonsgas genom att trycksätta gasen så kräver det mycket el. Skattekostnaden för el är i proportion till slutproduktens värde är hög. Det här borde åtgärdas genom att överföra biogasanläggningarnas skatteklass från skatteklass 1 till skatteklass 2 påpekar Bioenergi r.f.

Idag finns det över hundra biogasanläggningar i funktion, många av dem sådana som utnyttjar så kallad deponigas, alltså gas från avstjälpningsplatser eller slam från reningsverk. Antalet anläggningar där man utnyttjar gödsel från boskap uppgår till ett tiotal.

– Riktningen är klar, men hastigheten för hur det här utvecklas är svår att sia, säger Fredriksson.

Minskar nyröjning av åkermark

Ett av motiven för att öka biogasproduktionen på landsbygden är att det minskar mängden skog som röjs till åker. Boskap producerar gödsel för vilken det krävs en tillräcklig mängd åkerareal som gödseln kan spridas på. Men istället kunde gödseln bli biogas och enbart restprodukterna skulle spridas för näring på åkrarna. 

Bassäng med tusentals kubikmeter gödsel från grisproduktion.
Bildtext Det finns mycket potential i gårdarnas bioavfall.

– Bonden kan få mindre energikostnader själv och kanske någonting som hen säljer ut, samt ett mindre koldioxidavtryck, konstaterar Fredriksson. 

 En bit som ännu borde utvecklas är jordbruksmaskiner som går på biogas. Valtra har utvecklat tilläggstankar för gas till traktorer, men övriga maskiner som skulle gå på gas har inte ännu kommit ut på marknaden.

I dag finns över 60 tankningsställen, de flesta av dem i södra Finland. Den som vill bygga ett tankningsställe för kommersiellt bruk kan få stöd för det.

Saknas arbetsmaskiner som går på biogas

Mjölkbonden Niclas Sjöskog i Österbotten hade för tio år sen planer på ett biogasverk tillsammans med 13 delägare men planerna strandade på att el tillverkad av biogas inte fick en inmatningstariff. Det kom en inmatningstariff för vindkraft istället och då lade man ner projektet eftersom det blev olönsamt.

– Det handlar om miljoner så fort man ska bygga ett större projekt, säger Sjöskog.

Om det skulle vara ekonomiskt lönsamt att bygga ett biogasverk för fordonsgas så tror han nog att projektet kunde återupptas i en eller annan form.

– Det allra bästa skulle vara att man kunde köra sina maskiner på energi som man har tillverkat själv av gårdens råvaror, men problemet är att biogastraktorer inte finns på marknaden ännu. Det är ett stort problem vi har i hela samhället - hur ska vi få de tunga arbetsmaskinerna att fungera på något annat än diesel, säger Sjöskog.

Man kan inte köra en traktor, en grävmaskin eller en hjullastare långa vägar för att tankas. Utan bränslet borde fås till maskinen. Sjöskog säger sig intresserat följa med vad regeringens löfte om att stödja biogas kan betyda i praktiken.