WHO varnar: om biståndet till Afghanistan hålls på is kan landets hälsovård kollapsa för gott

I Afghanistan håller hälsovården på att kollapsa samtidigt som landet hotas av svält, varnar Världshälsoorganisationen WHO. De senaste 20 årens hälsoframsteg hotar att gå förlorade och hälsovården kan kollapsa permanent om biståndsfinansieringen inte återupptas, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Gebreyesus.

Efter att talibangerillan tog makten och biståndet sattes på is har landets hälsovård drabbats av en snabb kris och en majoritet av befolkningen saknar nu tillgång till vård.

Det sa WHO-direktören Tedros Adhanom Ghebreyesus efter att ha återvänt från ett besök i Afghanistan, där han besökte flera sjukhus och andra vårdinrättningar.

På grund av biståndspausen är nu bara 17 procent av vårdinrättningarna helt funktionsdugliga - två tredjedelar har helt slut på grundläggande mediciner och utrustning

― Tedros Adhanom Ghebreyesus

De senaste 20 årens hälsoframsteg hotar att gå förlorade och hälsovården kan kollapsa permanent om finansieringen av vården inte återupptas, sade Tedros.

– De senaste 20 åren har mödra- och barndödligheten sjunkit och polio och mässling har nästan utrotats. De framstegen är nu hotade och hela det afghanska vårdsystemet står på kollapsens rand.

Finansieringen igång

Tedros vädjade till omvärlden att lyfta restriktionerna på bistånd till Afghanistan som infördes då talibangerillan tog makten.

Landets hälsovårdskris betyder inte bara förlorade liv på kort sikt då vård eller mediciner inte finns att få.

Det kan också omintetgöra resultaten av långvarigt arbete mot smittsamma sjukdomar och rasera landets hälsovård i årtionden.

Vården i Afghanistan har skötts så gott som helt av olika utländska och inhemska organisationer som har finansierats med biståndsmedel.

Över 2300 sjukhus, kliniker och vårdinrättningar har drivits framgångsrikt enligt den här modellen, men då biståndsgivarna frös sina bidrag då de inte ville att biståndet skulle gynna talibanstyret, var krisen ett faktum.

– På grund av biståndspausen är nu bara 17 procent av vårdinrättningarna helt funktionsdugliga - två tredjedelar har helt slut på grundläggande mediciner och utrustning, sa Tedros.

– Om omedelbara åtgärder inte tas står landet inför en humanitär katastrof.

Permanent kollaps

Trots att det bara gått en kort tid sen talibanerna tog makten syns redan också de potentiella långsiktiga effekterna, framförallt bland barn och andra speciellt utsatta.

– Vi har sett en kraftig ökning av mässling, hälften av barnen hotas av kritisk undernäring och polio hotar igen att få ett starkt fotfäste i landet. Samtidigt ligger nu 2,9 miljoner covid-vaccindoser outdelade och oanvända, sade Tedros.

En annan konsekvens av att pengarna för vården har lagts på is är att vårdpersonalen inte har fått lön på flera månader.

– Vi besökte ett sjukhus och talade med skötare som har valt att stanna. Mitt hjärta brast då de berättade att de inte har fått betalt på månader, men ändå tänker bli kvar för att vårda sina patienter, sade Tedros.

Många läkare och sjukskötare har lämnat eller försöker lämna landet på grund av brist på alternativ.

Också det kan få långsiktiga följder. Afghanistan riskerar att drabbas av brist på vårdpersonal som kan vara i åtminstone årtionden framåt, varnade Tedros.

Brottom med pengar

FN:s Nödlägesfond och Globala fonden för bekämpning av Aids, Malaria och Tuberkulos har nu trätt in för att hålla den mest livsviktiga vården på fötter.

– Det här ger oss lite andrum, ungefär för tre månader, men det är inte tillräckligt.

– Vi kan bara inte plötsligt avbryta livräddande vård för miljoner afghaner i ett läge då de är som mest sårbara, sade Tedros.

Tedros blev den senaste i en av en lång rad högtuppsatta humanitära chefer som nu vädjade till världssamfundet att lägga politiska principer åt sidan för att rädda miljoner afghaners liv.

– Jag tror att det är absolut nödvändigt att vi ger oss i kast med talibanstyret om vi ska stödja det afghanska folket, sade Tedros.