"Alla aktiviteter inhiberades, vi var i blåsten" – Malm svenska ungdomsförening kämpar för sin existens och sitt hem

Den anrika föreningen Malm svenska ungdomsförening har i över hundra år funnits till för den svenskkunniga befolkningen i de norra delarna av Helsingfors. På senaste tid har kampen om det egna hemmet, Solhem, varit hård.

Mitt i den mycket finskspråkiga stadsdelen Malm finns ett gräddgult föreningshus, byggt år 1913. I det huset har de svenskspråkiga i nejden samlats i olika tecken och för varierande verksamhet. Här har martor samlats, frivilliga brandkåren, den närliggande svenska skolan hade eftermiddagsverksamhet här en tid och föreningen Norr om Stan har också sitt kontor här.

Men pandemin som slog ner i världen för snart två år sedan slog också mycket hårt ner över ungdomsföreningen.

– Vi får ju våra inkomster för att underhålla huset genom att hyra ut för veckoslutsfester, bröllop och födelsedagar. Alla aktiviteter inhiberades. Vi var i blåsten.

Styrelsen har haft fullt upp med att hitta lösningar för hur man ska kunna täcka de utgifter som huset har.

– I synnerhet vintertid är värmekostnaderna höga, berättar styrelseordförande Erja Lindfors.

De aktiva inom föreningen måste hugga i på allvar och börja kämpa för sin överlevnad.

När coronaepidemin fortsatte och inget ljus kunde ses i tunneln, startade de aktiva en penninginsamling, berättar Erja Lindfors.

– Vi använde Facebook, Instagram och social media för att göra insamlingen bekant och det var intressant, Solhem fick mycket synlighet via insamlingen och god feedback.

Rektorn tyckte vi skulle ordna någon verksamhet på svenska. På det sättet hittade vi hit till Solhem

― Beatrice Wallman

Det var Eric von Rettig som år 1906 grundade föreningen och sommaren 1913 stod det splitternya, med talkokrafter byggda, Solhem, klart. Målsättningen för Malm svenska ungdomsförening är enligt stadgarna att samla ortens svenskspråkiga ungdom. Precis så kom Beatrice Wallman med.

– Jag hittade till Solhem år 1995 då min dotter gick i lågstadiet i Staffansby och hennes rektor på ett föräldramöte sa att våra barn talar en usel svenska. Rektorn tyckte vi skulle ordna någon verksamhet på svenska. På det sättet hittade vi hit till Solhem och började ordna klubbar och annat roligt här för våra barn, berättar hon.

Idag sitter Wallman i styrelsen och är också föreningens kassör. Hon har sett med oro på utvecklingen och hoppas att ekonomin snart ska bli stabilare.

– En sak jag önskar är att den svenska skolan skulle återvända hit med sin eftisverksamhet. Det är alltid bra då barnen från riktigt små lär sig att det finns ett sådant här ställe, säger Beatrice Wallman.

För framtiden finns nog planer. Det gäller att kunna locka nya generationer till huset. Därför ska scenen på Solhem bland annat förnyas.

– De svenskspråkiga här i Malm är tvåspråkiga vilket betyder att vi tävlar om samma människor med den finska verksamheten här en bit ifrån, berättar Erja Lindfors.

– Men de har till exempel ingen dramaverksamhet så vi tänkte bygga ut tekniken här vid vår scen och inleda teater för unga här, fortsätter hon.