Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Statens revisionsverk kritiserar regering, myndigheter och sig själv: "Lätt svacka" i förvaltningens laglighet

Uppdaterad 25.09.2021 00:18.
Anu Vehviläinen möter två tjänstemän från revisionsverket, i riksdagens korridor.
Bildtext En exceptionell årsberättelse från Statens revisionsverk överräcktes av ställföreträdande generaldirektör Matti Okko till riksdagens talman Anu Vehviläinen.

Regeringen och myndigheterna får både ris och ros för hur de har skött den ekonomiska styrningen av coronakrisen. Undantagsförhållandena ledde till en signifikant ökning av antalet klagomål och anmälningar om missbruk rörande myndigheternas verksamhet.  Det konstaterar statens revisionsverk i sin årsberättelse.

Försörjningsberedskapen har fungerat bra men stöden till företagen har delats ojämnt. Budgeter har överskridits och felanvänts. Årsberättelsen gavs som ett anmälningsärende till riksdagen på fredagen.

Under året har Revisionsverket fått anledning att granska också sin egen verksamhet, när Tytti Yli-Viikari till slut tvingades lämna sin post som generaldirektör efter oklarheter i penninganvändning och ledningsmetoder. 

Revisionsverket har under Yli-Viikaris ledning övergått från direkt siffergranskning och revision till en diskuterande och rådgivande verksamhetsgranskning, vilket har kritiserats. En del av råden i årsberättelsen kan tolkas som direkt politiska.

Exceptionellt - också för revisionsverket

Ställföreträdande generaldirektören Matti Okko beskriver hur undantagsförhållandena på grund av coronapandemin har varit en utmaning för statsförvaltningen. Det finns iakttagelser om att ändamålsenligheten i skötseln av ekonomin har försämrats skriver Okko.

För att vända utvecklingen måste den interna kontrollen stärkas. Även revisionsverket ska via sitt eget agerande visa ett bättre exempel.

Årsberättelseperioden har varit exceptionell för revisionsverket, skriver ställföreträdande generaldirektören Matti Okko. Han noterar en aldrig tidigare skådad extern uppmärksamhet, först i medierna, sedan i riksdagen.

- Vid sidan av de begränsningar som coronasituationen medförde, har vi varit föremål för en aldrig tidigare skådad extern uppmärksamhet, då både ämbetsverkets skötsel av ekonomin och verksamhetens strategiska insatsområden först lyftes fram i medierna och sedan även i riksdagen. 

Ämbetsverket har också själv fördjupat sig i sin praxis för skötseln av ekonomin och kostnadsmedvetenheten i verksamheten. Korrigerande åtgärder har inletts, skriver Okko. Tjänsten som generaldirektör är ledigförklarad som bäst.

"Avkall på lagligheten"

En oberoende granskning av statsfinanserna ökar öppenheten i samhället, stärker förtroendet för verkställandet av besluten och ger grundinformation för kommande reformer. 

- Revisionsverket är och måste i högre grad än tidigare fungera som ett föredöme när det gäller att främja öppenhet och tillförsikt och producera väsentlig information, skriver Matti Okko.

Föredömlighet behövs också därför att statsförvaltningen allt mer gett avkall på lagligheten i skötseln av ekonomin, enligt årsberättelsen. 

Coronaåret förändrade skötseln av statsfinanserna och tvingade alla att agera på ett nytt sätt. Även statens användning av pengar förändrades dramatiskt från det planerade, noterar revisionsverket. 

"Återgå till budgetramarna!"

Statens utgifter ökade med en femtedel jämfört med året innan. Iakttagandet av budgetramarna som styr statsfinanserna och reglerna för de offentliga finanserna i euroområdet slopades, registrerar revisionsverket. 

Utgifterna ökade, inkomsterna minskade och skulderna ökade snabbt. Betydande tilläggslån lyftes med exceptionella medel. Pandemin orsakade också ansenliga utgifter för andra aktörer. Dem höll staten flytande huvudsakligen genom skuldsättning. Staten har en avgörande roll även beträffande stimulansåtgärderna.

Coronaviruspandemin påverkade statens ekonomi överraskande och kraftigt 2020. Pandemin fortsätter och påverkar fortfarande ekonomin och samhället. 

"Lätt svacka" i den statliga ekonomiförvaltningens laglighet 

Revisionsverket gav under år 2020 fler anmärkningar än tidigare om de statliga bokföringsenheternas skötsel av ekonomin. Visserligen har statens ekonomi huvudsakligen skötts enligt bestämmelserna, men i synnerhet förfaranden som strider mot budgeten har ökat, enligt årsberättelsen.

Mer än en fjärdedel (29 procent) av de 62 granskade bokföringsenheterna fick en anmärkning från revisionsverket. Det konstaterades väsentliga brister i deras bokslut eller ekonomiförvaltningsförfaranden.

Till exempel har Statsrådets kansli, Utrikesminsteriet, domstolsväsendet, Försvarsmakten, Business Finland och Polisstyrelsen problem med sin budgetefterlevnad.

14 laglighetsanmärkningar gjordes också under år 2020. Revisionsverket kallar det en lätt svacka i ekonomiförvaltningens laglighet.

Revisionsverket gav fler anmärkningar än tidigare till statsförvaltningen om lagligheten i skötseln av statsfinanserna. Nu vänds blicken mot hur statsförvaltningens interna kontroll fungerar. 

Brådska i miljardklass

En del av de stora pågående reformerna medför kostnader i miljardklass för staten redan i början av genomförandet. Då får man vänta på nyttan för de offentliga finanserna i flera år.

Revisionsverket vet från tidigare granskningar att tre omständigheter gör det svårt att lyckas med reformer.  De bereds ofta under brådska, det är svårt att kontrollera genomförandet av reformerna och det finns många problem med informationssystemen som ska förnyas. 

Brådskan kan leda till bristfälliga konsekvensbedömningar och bestämmelser som lämnar rum för tolkning och problem i samband med genomförandet av reformen. 

Revisionsverket rekommenderar att genomföra stora reformer etappvis eller att dela upp dem i mindre helheter. Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, samt byggandet av välfärdsområden som inleddes i juli 2021, nämns som exempel. 

Statsförvaltningens produktivitetsmål verkar i för hög grad ha styrt lösningarna inom den interna kontrollen, enligt revisionsverket. Det har lett till att man inom tillsynen har accepterat betydande risker, eller tagit i bruk ersättande tillsynsåtgärder som är ineffektiva som kontroller. 

Kritiken riktas mot Finansministeriet och Statskontoret som har en central roll i styrningen av tillsynsprocessen

Coronaåret förändrade skötseln av statsfinanserna

Coronaviruspandemin påverkade statens ekonomi överraskande och kraftigt 2020. Pandemin fortsätter och påverkar fortfarande ekonomin och samhället. Konsekvenserna och ändamålsenligheten i användningen av statens medel granskas huvudsakligen senare.

Coronaviruspandemin 2020 och följderna av den tvingade alla att agera på ett nytt sätt i många avseenden, enligt årsberättelsen. Även statens användning av pengar förändrades dramatiskt från det planerade. Statens utgifter ökade med en femtedel jämfört med året innan.

Budgetramarna som styr statsfinanserna och reglerna för de offentliga finanserna i euroområdet slopades. Utgifterna ökade och inkomsterna minskade, och skulderna ökade snabbt. Betydande tilläggslån lyftes med exceptionella medel.

Pandemin orsakade också ansenliga utgifter för andra aktörer, som staten höll flytande huvudsakligen genom skuldsättning. Staten har en avgörande roll även beträffande stimulansåtgärderna.

Omöjligt beräkna kostnaderna för beredskapen

De ekonomiska resurserna spelar en nyckelroll i försörjningsberedskapen. Men man får knappast någonsin reda på totalkostnaderna för att underhålla försörjningsberedskapen under coronakrisen, skriver revisionsverket.

Det blir övermäktigt att värdera de totala kostnaderna för försörjningsberedskapen. De förblir dolda. Det finns inte ens någon uppskattning av statsförvaltningens kostnader och de följs inte upp systematiskt.

Försörjningsberedskapen grundar sig till stor del på verksamheten hos privata företag som inte heller följer upp kostnaderna.

Fungerande trafik nödvändig

Coronakrisen har visat hur viktigt det är för försörjningsberedskapen att människor och varor rör sig, noterar revisionsverket. Fungerande trafik- och logistikkedjor utgör grunden för den materiella försörjningsberedskapen.

Det har funnits behov att begränsa gränstrafiken för att förhindra spridningen av viruset. Men samtidigt måste den nödvändiga trafiken fungera.

Det har inneburit stora kostnader för staten. Nästan en miljard euro har använts till kapitalisering samt ersättningar till statsbolag som Finnair och Finavia. Transportstödet till rederierna uppgick till 24 miljoner euro. Logistikföretag har också fått över 1,6 miljarder euro i stöd genom lån och lånegarantier.

Stöden från Försörjningsberedskapscentralen visade sig vara viktiga för rederierna, noterar revisionsverket. Även om persontrafiken upphörde, så fortsatte fartygstrafiken våren 2020 med hjälp av Försörjningsberedskapscentralens stöd på 30 miljoner euro. Frakttrafiken kunde fungera utan avbrott, vilket är viktigt för försörjningsberedskapen.

De ekonomiska resurserna har tryggat försörjningsberedskapen och man har lyckats skaffa samhälleliga nödvändigheter även på en exceptionellt förändrad världsmarknad. Krisen blir knappast den sista. Därför är det viktigt att bevara styrkan i samhällets ekonomiska resurser och i statens ekonomi så att staten har möjlighet att agera även i framtida kriser, är revisionsverkets slutsats.