Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Vem betalar miljardnotan? Betydelsen av förebyggande åtgärder framhävs efter de förödande översvämningarna i Belgien

Uppdaterad 26.09.2021 06:17.
En plastleksak sticker fram i en väldig hög av obestämbart bråte.
Bildtext I närheten av Liège fungerar ett avstängt vägavsnitt som en lagringsplats för 90 000 ton avfall. Målet är att hälften av avfallet ska återvinnas. Det kan ta ett år att sortera allt avfall.

I Belgien gjorde sig extremvädren påminda i juli då stora delar av landet drabbades av störtregn och översvämningar. Nu diskuteras hur kostnaderna ska fördelas och hur motsvarande katastrofer ska undvikas i framtiden.

TROOZ / ANTWERPEN Trots en förstörd källare och bottenvåning ser sig André Dombard som lyckligt lottad. Han har fortfarande tak över huvudet och kan bo kvar i sitt hem.

Dombards hemstad Trooz hörde till de värst drabbade i sommarens översvämningar. Hälften av byggnaderna fick skador. En stor del av husen i den lilla staden är helt obeboeliga.

Dombard säger han är tacksam för den krishjälp som invånarna mottagit. Men han är kritisk till underhållet av Weserfloden som löper genom staden.

– På femtio år har jag inte sett skymten av en grävmaskin som skulle muddra i floden. Det fanns ingenstans för vattnet att ta vägen på grund av all jord och alla stenar, resonerar Dombard.

Ett övergivet hur i den belgiska staden Trooz.
Bildtext Staden Trooz hör till de värst drabbade i Belgien.

Kostnader i miljardklassen

Nu pågår en diskussion om hur kostnaderna för återuppbyggnadsarbetet ska fördelas i Belgien. De största behoven finns i den franskspråkiga provinsen Liège där tiotusentals hushåll påverkades av översvämningarna.

Det handlar bland annat om hur ansvaret ska fördelas mellan den regionala regeringen, staten och försäkringsbolagen.

Kostnaderna är skyhöga. Det krävs mellan tre och fyra miljarder euro för att återställa skadorna, uppskattar den regionala regeringen i Vallonien.

Kostnaderna är skyhöga. Det krävs mellan tre och fyra miljarder euro för att återställa skadorna.

Bland annat reserverar man en miljard för en partiell ersättning till hushåll som inte haft en hemförsäkring. Ytterligare en miljard reserveras för att kompensera hushåll med en försäkring till ett fullt belopp.

Vidare måste man återställa kritisk infrastruktur som vägar, broar och elnät och reparera eller bygga om offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Målet är att bygga upp ett mer motståndskraftigt samhälle.

– Vi måste lära oss att leva med riskerna och hantera dem. Det är något som man inte gjort tillräckligt i vårt land, säger Valloniens miljöminister Philippe Henry till tidningen Le Soir.

En sko sticker fram ur en hög med obestämbart bråte.
Bildtext I närheten av Liège fungerar ett avstängt vägavsnitt som en lagringsplats för 90 000 ton avfall. Målet är att hälften av avfallet ska återvinnas. Det kan ta ett år att sortera allt avfall.

Viktigt med förebyggande åtgärder

De förebyggande åtgärderna framhävs i kampen mot extrema väderförhållanden. Det är en av lärdomarna efter sommarens översvämningar.

– Klimatrelaterade åtgärder ses ofta som en kostnad. Men egentligen är de en investering i en bättre framtid för oss alla, säger Patrick Meire som är professor i biologi vid Antwerpens universitet.

– Vi kan välja mellan att vidta förebyggande åtgärder eller att betala då husen är översvämmade. Valet är inte svårt.

Det som händer i Belgien är i linje med forskarnas klimatmodeller.

– Efter flera torra och heta somrar drabbades man av regn och översvämningar. Nästa år kan det råda brist på vatten igen, säger Meire.

Utmaningen består i att vara förberedd på allt från extrem torka till skyfall och översvämningar.

Professor Meire fotograferade vid en flodslätt utanför Antwerpen. Meire är en man i medelåldern. Han är vithårig och ledigt klädd.
Bildtext Professor Patrick Meire har specialiserat sig på vattensystem och översvämningskontroll.

Våtmarker reglerar mängden vatten

Belgien är i egenskap av ett litet och tätt bebott land särskilt utsatt för konsekvenserna av extremväder. Men problemet begränsar sig inte till Belgien eller Centraleuropa, utan det handlar om något som alla länder och regioner måste kämpa med.

Ett redskap i kampen mot extremvädren är våtmarker. Genom att bygga ut våtmarker och flodslätter kan man ta vara på vattnet vid störregn och översvämningar, och hålla det kvar i landskapet inför perioder av torka.

Vi måste investera i naturlig infrastruktur som flodslätter för att förvara vattnet och skydda de områden som riskerar att översvämmas.

― Professor Patrick Meire.

Professor Meire är en av de drivande krafterna bakom den så kallade Sigmaplanen som ska förhindra översvämningar vid Scheldeflodens mynning i närheten av Antwerpen.

– Vi måste investera i naturlig infrastruktur som flodslätter för att förvara vattnet och skydda de områden som riskerar att översvämmas.

Dammar och våtmarker reglerar vattenflödet vid Scheldeflodens mynning, strax utanför Antwerpen.
Bildtext Dammar och våtmarker reglerar vattenflödet vid floden Scheldes mynning utanför Antwerpen.

EU:s åtgärder kan inte vänta

Nyligen lade EU-kommissionen fram ett omfattande klimatpaket som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att EU ska vara koldioxidneutralt senast år 2050.

– Det handlar om en ambitiös helhet där målet är att klimatåtgärderna, markanvändningen, energipolitiken, trafiken och skattebesluten ska vara i linje med EU:s utsläppsmål, säger Annika Hedberg som är programdirektör vid tankesmedjan European Policy Centre.

Analytikern Annika Hedberg fotograferad på sitt kontor i Bryssel.
Bildtext Annika Hedberg är programdirektör vid tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel.

Samtidigt handlar det om en utdragen lagstiftningsprocess som kan ta flera år att sätta i verket. I väntan på att de långsiktiga klimatmålen börjar få effekt behövs akuta anpassningsåtgärder.

– Det har tagit tid för oss i Europa att inse att klimatförändringen framskrider i en sådan takt, att förebyggande åtgärder behövs också om vi lyckades stoppa klimatförändringen imorgon. Om vi inte anpassar oss kan kostnaderna bli katastrofala.