Nordiska pengar tas från unga och kultur i kontroversiellt budgetförslag: “Jag hoppas det rättas till innan de unga tar skada”

Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. För det behövs pengar. Därför föreslår Nordiska ministerrådet att pengar som tidigare gått till kultur, utbildning och forskning nu ska gå till klimatsatsningar. Förslaget möter hård kritik.

– Det kan vara väldigt förödande att man skär ned på det som har varit det nordiska samarbetets kärnområde, säger Johan Strang som är biträdande professor på centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Nordiska ministerrådet har en budget på knappt 130 miljoner euro. Pengarna fördelas på olika samarbetsområden. Omkring två tredjedelar går till samarbetsministrarnas verksamhet, utbildning och forskning, samt kultur. Fram till 2024 ska en sjättedel av budgeten omfördelas för att möjliggöra klimatsatsningar istället.

Men nedskärningar i etablerade samarbeten väcker intern oro för vad satsningen egentligen innebär för Norden. Lena Höglund, generalsekreterare för Ungdomens Nordiska råd, förklarar:

– Eftersom projekten är mindre medborgarorienterade och konkreta så betyder det att medborgare får sämre förutsättningar för att vara delaktiga i det Nordiska samarbetet, det är jag främst rädd för.

Hur miljö- och klimatsatsningen ska se ut konkret är oklart.

– Jag har inte koll på vad de kommer att göra i den här klimatsatsningen. En riktigt elak läsning av visionen för 2030 är att det är fråga om branding snarare än samarbete, säger biträdande professor Johan Strang.

Ungas jobb hotas

Svenska Yle har sett en version av ministerrådets budgetförslag för 2022. Där framgår tydligt att det blir nedskärningar på konkreta gräsrotsprojekt redan nästa år.

En av de drabbade organisationerna är Nordjobb som förmedlar jobb i andra nordiska länder för 760 ungdomar per år. Enligt budgetförslaget ska de gå miste om 14 procent av sin finansiering. 

Programchefen för Nordjobb, Bo Nylander ser inte hur nedskärningen bidrar till Nordiska rådets vision om att Norden ska vara den mest välintegrerade regionen. 

– Det går inte ihop överhuvudtaget. Omkring 90 procent av Nordjobbarna känner ett ökat intresse för Norden och 75 procent säger att de har blivit bättre på nordiska språk. För många har nordismen genomsyrat deras liv och karriär, och det har startat med Nordjobb.

Budgeten för 2022 är inte fastslagen än och det går en politisk kamp om pengarna. Det alla vet är att det blir nedskärningar för att kunna satsa på klimatet.

För Nordjobbs del har det blivit fel och jag hoppas att det kommer att rättas till innan ungdomarna tar skada

Bo Nylander, programchef, Nordjobb

Paula Lehtomäki, generalsekreterare på Nordiska ministerrådet, är ansvarig för att genomföra förändringarna. Hon vill inte gå in på hur det konkreta samarbetet kommer att påverkas, till exempel vad gäller Nordjobb.

– Det är varje sektor själv och de ansvariga ministrarna som bestämmer om budgeten. Men på det stora hela borde vi fokusera mera på vad vi får med de satsningar vi gör. Om man bara diskuterar med dem som förlorar så är bilden säkert negativ. Jag vill vända fokus på att den här förflyttningen möjliggör också nya satsningar på nya områden.

Stark tro på visionen i ministerrådet

Enligt Lehtomäki kan nordborna förvänta sig ett grönare Norden genom visionen. 

– I våra tidigare undersökningar framgår det att nordborna understöder tanken att vi borde öka miljösamarbetet. Vi har redan nu kunnat satsa mera på vissa viktiga områden inom hållbarheten. Till exempel att ha mer hållbar sjöfart, olika slags energiprogram och också starkare samarbete internationellt vad gäller miljö- och biodiversitetsfrågor, säger Paula Lehtomäki. 

Men Nylander på Nordjobb hoppas fortfarande på förändringar i budgetförslaget.

– Jag anser att för Nordjobbs del har det blivit fel och jag hoppas att det kommer att rättas till innan ungdomarna tar skada av det.

Nordens succéhistoria bygger på vardagssamarbete 

Enligt Johan Strang är det nordiska samarbetet unikt i och med att det inte handlar om ekonomi eller försvar, som de flesta internationella samarbeten gör. Nordiskt samarbete har istället byggt på kultur och öppna gränser.

– Det är just de här vardagsnätverkena som gör samarbetet unikt och är styrkan med det. Det skapar en fundamental tillit till varandra, och en känsla av att vi hör ihop, säger Strang. 

Därför borde ministerrådet enligt honom fokusera på att stödja kärnverksamheten. Och istället för att skära ner på befintliga projekt, borde man säkerställa finansiering för nya satsningar från politikerna.

–  Ministerrådet borde erkänna att kärnverksamheten är de nordiska institutionerna och att föda vardagssamarbetet på kulturområdet och forskningsområdet. Det ska inte vara så att man måste skära ned på ett vardagssamarbete för att kunna göra investeringar i ett klimatsamarbete, konstaterar Strang.

Minister söker kompromisser

Trots att budgeten fortfarande är under arbete har missnöje uttryckts på flera håll. Till exempel debutantseminariet för författare på Biskops Arnö hotar att bli av med all finansiering, vilket kritiserades i en insändare i Hufvudstadsbladet i somras.

Också i Nordiska rådet, där parlamentariker samarbetar, hotar bland annat Mittengruppen där SFP och Centern sitter att förkasta budgeten just på grund av nedskärningar i kultursamarbetet. 

Nordiska rådet har endast en konsultativ roll så de kan inte fälla budgeten. Det är ändå kutym att parlamentarikerna i rådet godkänner den. Budgeten ska stå klar till Nordiska rådets session som äger rum första veckan i november i Köpenhamn. 

Finlands minister för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist (SFP) säger ändå att de stora ramarna för budgeten är fastslagna, och att man nu förhandlar om kompromisser med Nordiska rådet. Vilka de är vill han inte gå in på i det här skedet. 

– Vi söker en kompromiss som gör att Nordiska rådet tycker att det här är en bra budget, säger Blomqvist. 

Till och med din egen politiska gruppering i Nordiska rådet säger att de inte kan godkänna budgeten. Vad tycker du att det säger om budgeten?

– Det säger det att mittengruppen liksom Nordiska rådet i det här skedet inte är nöjda med budgeten som den nu ser ut. Vi diskuterar och förhandlar för att hitta en lösning som också de kan acceptera, och jag tycker att vi har goda förutsättningar att hitta en sådan lösning, säger Blomqvist.

Minister Thomas Blomqvist om nedskärningar i nordisk kultur: “Pengarna måste tas någonstans ifrån”

Erkänner att det är svårt att omfördela pengarna.