Vad innebär det tyska valresultatet för EU? Vi sammanfattar i fem punkter

Det är upplagt för svåra regeringsförhandlingar efter det tyska förbundsdagsvalet. Utdragna förhandlingar kan innebära problem för EU, sammanfattar Svenska Yles Brysselkorrespondent Rikhard Husu.

1. Fortsätter Tysklands konstruktiva EU-politik?

Trots att partikartan ritades om till De grönas och liberala FDP:s favör så kan valresultatet överlag ses som en seger för mittenpartierna. Bland annat tappade högerradikala och EU-kritiska AfD terräng i valet.

Visserligen har alla de övriga partierna uteslutit ett regeringssamarbete med AfD. Men självklart är att en valseger hade gett AfD mer indirekt inflytande och ökat dess möjligheter att sätta press på det övriga partifältet.

Vidare tappade vänsterpartiet Die Linke mark i valet. Partiet är arvtagare till Östtysklands tidigare kommunistparti och motståndare till EU:s grundfördrag.

Valresultatet bäddar för att Tyskland fortsättningsvis kommer att vara en konstruktiv lagspelare i EU-sammanhang. Förhoppningen i EU-kretsen är att regeringsförhandlingarna inte blir alltför utdragna.

2. Hur påverkas EU om det blir svårt att bilda en regering i Tyskland?

Ekonomiskt och politiskt är Tyskland EU:s mäktigaste land. Utan Tysklands medverkan går inga stora eller principiellt viktiga frågor framåt i EU.

Med andra ord kan en utdragen regeringsbildning försätta EU i ett dödläge där viktiga reformer inte framskrider som de borde.

Många ser förbundsdagsvalet år 2017 som ett varnande exempel: Då dröjde det sex månader för Kristdemokraterna och SPD att slå ihop sina påsar.

Sannolikt kommer Frankrike att försöka inta en mer central roll i EU-politiken medan regeringsförhandlingarna pågår. Men det återstår att se om president Macron på sikt kan bli en samlande europeisk kraft jämförbar med Angela Merkel.

3. Angela Merkel har dominerat EU-politiken i 16 år. Minskar Tysklands inflytande utan Merkel?

Medan ledarna i övriga länder passerat revy har Angela Merkel fungerat som en balanserande och stabiliserande faktor i EU.

Det nätverk av personliga relationer som Merkel byggt upp under åren är ändå inget hon kan överföra till sin efterträdare.

Olaf Scholz – eller Armin Laschet, om det så vill sig – får i egenskap av förbundskansler bygga upp sina egna nätverk till EU-ledarna. Det kräver tid.

Samtidigt är Tysklands förbundskansler en person som resten av EU lyssnar på, vare sig det handlar om en trotjänare som Angela Merkel eller nykomling som Olaf Scholz.

4. Hur påverkas Finlands och Tysklands relation av valresultatet?

För Finland har Tyskland av hävd varit ett viktigt exportland, en handelspartner och en bundsförvant i EU-sammanhang.

Det här gäller inte minst den ekonomiska politiken där Finland och Tyskland hört till de länder som förespråkat budgetdisciplin och en stram hushållning på EU-nivå.

I och med beslutet att inrätta återhämtningsfonden – som skedde på initiativ av Tyskland och Frankrike – tog EU ändå ett betydande steg mot mer gemensamt ekonomiskt ansvar.

Som bäst diskuteras om EU borde se över reglerna för statsskuld och nationella underskott som satts på undantag i och med coronakrisen. Många sydeuropeiska länder har krävt friare tyglar från EU vad ekonomin beträffar.

Får kraven på att luckra upp de ekonomiska reglerna gehör hos Olaf Scholz? Och vad gör Finland om Tyskland frångår kravet på budgetdisciplin?

5. Frångår Tyskland budgetdisciplinen om Olaf Scholz blir kansler?

I Bryssel pågår intensiva spekulationer om konsekvenserna ifall SPD lyckas bryta Kristdemokraternas långa svit på kanslerposten.

En av de springande punkterna är om Tysklands inställning i ekonomiska frågor ändrar om socialdemokraten Olaf Scholz blir förbundskansler. Frångår Tyskland kravet på budgetdisciplin?

Frågan lär debatteras intensivt inom de tyska socialdemokraterna.

I slutändan kan frågan om Tysklands inställning ändå komma att dikteras av liberala och marknadsvänliga FDP som fikar efter finansministerportföljen i den blivande regeringen.

I sitt valprogram tar partiet avstånd från gemensam skuldsättning på EU-nivå liksom förslaget om att införa skatter på EU-nivå.