Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Analys: Ödesvecka för Joe Bidens jättesatsningar på infrastruktur, klimat och familjepolitik – därför hotar demokraternas inre splittring stjälpa det massiva dubbelpaketet

Kommentatorn Ville Hupa mot bakgrund av Joe Biden som håller tal.
Bildtext President Joe Biden gick till val med löften om förbättringar i amerikanernas vardag. Nu är det hög tid att leverera, skriver Svenska Yles korrespondent Ville Hupa.

Efter veckor och månader av förhandlingar börjar det dra ihop sig för president Joe Bidens storsatsningar på infrastruktur, klimatet och familjepolitik.

De två jättepaketen uppgår till hela 4500 miljarder dollar och utgör kärnan i president Joe Bidens inrikespolitiska agenda.

Som en liten jämförelse: USA:s krigsinsats i Afghanistan anses ha kostat amerikanerna omkring 2000 miljarder dollar – under tjugo års tid.

Satsningarna ska finansieras med ökade lån, skattehöjningar för storföretag och de rikaste amerikanerna – och delvis genom nyskapade arbetstillfällen hoppas Vita huset.

Ett lyft för infrastrukturen – 1000 miljarder dollar på vägar, broar, bredband och tågtrafik

Infrastrukturpaketet på runt 1000 miljarder innehåller bland annat satsningar på vägar, broar, tågtrafiken och bredband. 

Senaten röstade tidigare i höst igenom paketet, då demokraterna fick med sig ett tjugotal republikaner.

Nu krävs ytterligare ett godkännande av kongressens lägre kammare, dvs. representanthuset.  

Demokratledaren Nancy Pelosi har utlovat en omröstning på torsdag den 30 september.

USA:s kongress i kvällsljus. Washington DC.
Bildtext Torsdagen ser ut att bli ödesdagen då representanthuset väntas rösta om Bidens infrastrukturpaket.

En satsning på klimatet och familjerna – 3500 miljarder dollar till hälsovård, eldrivna fordon och skattefinansierad dagvård

Demokraterna hoppas få igenom ytterligare ett familje- och klimatpolitiskt paket på 3500 miljarder dollar som investeras över tio års tid. 

Paketet omfattar satsningar på t.ex. utvidgade hälsovårdstjänster, skattefinansierad dagvård för samtliga amerikaner och eldrivna fordon.

Republikaner motsätter sig unisont det större paketet och därför försöker demokraterna driva igenom det utan republikanskt stöd i senaten – med hjälp av en specialregel som tillåter budgetrelaterade lagpaket att passera i senaten med enkel majoritet. 

Demokraterna har i kraft av sina hårfina majoriteter i kongressens båda kammare förutsättningar att driva igenom båda paketen, men då gäller det att leden hålls intakta. 

Läget kompliceras nämligen av interna slitningar inom demokraterna, som i värsta fall riskerar att äventyra båda paketens genomgång.

Dragkamp mellan demokraternas vänsterfalang och moderata demokrater

En handfull moderata senatdemokrater från vågmästardelstater anser att prislappen på det familjepolitiska paketet är alldeles för högt och måste bantas ner. 

Vänsterdemokrater i representanthuset i sin tur har länge vidhållit, att de inte tänker rösta för infrastruktursatsningen, om de inte samtliga senatdemokrater förbinder sig att stöd för det större paketet på 3500 miljarder dollar.

Någondera sidan är ändå tvungen att ge efter. I skrivande stund är det oklart vem det blir, men Pelosi har redan låtit förstå att prislappen på det större paketet kommer att sjunka.

Låter det invecklat? 

Så känner förmodligen också många vanliga amerikaner, som redan länge fått nog av det politiska rävspelet i Washington.

Sammanbrott eller genombrott – höga insatser för Biden

Mitt i smeten står president Joe Biden, som tillsammans med Pelosi försökt få de två falangerna att hitta en kompromiss.

Insatserna för Biden är höga.

Kvinna i vit kavaj står med handen lyft och med ett munskydd runt halsen vid ett podium med USA:s flagga i bakgrunden.
Bildtext Nancy Pelosi har nyckelrollen i att försöka ena demokraternas interna falanger.

Popularitetssiffrorna har nått en ny bottennivå efter den kaotiska Afghanistanreträtten, det prekära migrantläget kring den mexikanska gränsen och coronapandemins fortsatt sega grepp om det amerikanska samhället.

Emot sig har Biden ett republikanskt parti som klamrat sig fast vid Trump-kulten och anses ha goda chanser att ta över makten i kongressen i nästa års mellanårsval. 

Biden gick till val i fjol med löften om att arbeta för konkreta förbättringar i amerikanernas vardag. 

Klockan tickar och det börjar vara hög tid att leverera.

Snöpligt är bara förnamnet om huvudparten av Bidens agenda strandar på grund av olösliga maktkamper inom det egna partiet.